Mängden kväve och fosfor som transporteras med vatten från land till hav styrs av en mängd olika faktorer som varierar både i tid och rum. Belastning tillkommer i flödesvägarna men det sker också avskiljning i form av naturlig fastläggning, omvandling och retention (fördröjning) i landskapet. Storleken på dessa processer har beräknats med den hydrologiska modellen S-HYPE. Genom att modellen beräknar bidragen från många olika källor och förluster från dessa i mark och vatten kan nettobidraget från respektive utsläppskategori beräknas. En källfördelning summerar utsläppen från de olika källorna, både diffusa- och punktutsläpp för ett område eller vattendrag. Källfördelning beräknas antingen enbart för utsläpp i ett område (BRUTTO) eller för det som är kvar av utsläppen efter avskiljning/retention i landskapet (NETTO). Resultaten redovisas i en tabell.
I Vattenwebb redovisas fyra olika typer av källfördelningar för både kväve- och fosforbelastningen för varje delavrinningsområde i Sverige. De olika källfördelningarna beskrivs nedan och i figur:
1. Lokal bruttobelastning på grundvatten och ytvatten inom delavrinningsområdet.
Summerad belastning från olika källor från rotzonen i marken för markkällor och direkt på vattendrag/sjöar för andra källor inom ett delavrinningsområde. Endast eventuell avskiljning/retention i mark/grundvatten inom rotzonen har dragits bort från berörda utsläppskällor. I tillägg till dessa lokala bruttobelastningar redovisas även internbelastningen (5) från en eventuell sjö i delavrinningsområdet. Denna term redovisas som en lokal nettobelastning, och är skillnaden mellan belastningen som lämnar sjön och belastningen på sjön från övriga källor.
2. Total bruttobelastning på grundvatten och ytvattnet från hela avrinningsområdet.
Summerad belastning från olika källor från rotzonen i marken för markkällor och direkt på vattendrag/sjöar för andra källor i hela uppströmsområdet, inklusive det lokala delavrinningsområdet. Endast eventuell avskiljning/retention i mark/grundvatten inom rotzonen har dragits bort från berörda utsläppskällor.
3. Total nettobelastning från hela avrinningsområdet.
Den resulterande belastningen efter avskiljning/retention under transporten från alla källor i uppströmsområdet, inklusive det lokala delområdet. Retention i både mark och ytvatten har dragits bort.
4. Lokal nettobelastning från delavrinningsområdet på havet.
Det resulterande bidraget från källorna i det lokala delområdet, efter avskiljning/retention under transporten till havet. Både den lokala retentionen i mark- och ytvatten i delområdet, samt retentionen mellan delområdets utloppspunkt och havet, har dragits bort.
Utsläppskällorna i källfördelningarna har beräknats som medelvärden för en period och anges i enheten kg/år för både kväve och fosfor. Den tidsperiod som använts hittas i de nedladdningsbara datafilerna från Vattenwebb.
Notera att indata, i detta fall punktutsläpp och markanvändning, ej varierar i tiden under simuleringsperioden. Endast drivdata till modellen, dvs klimatdata, varierar i tiden under simuleringsperioden. Information om indata - ursprung och version - finns att läsa under länkarna i högerspalten.