Spridningsmodeller är viktiga verktyg för att utvärdera luftkvaliteten samt bedöma dess konsekvenser. Kvaliteten på modellberäkningarna kan bedömas på olika sätt, men av avgörande vikt är att modellerna kan reproducera representativa halter för platsen som studeras. Ofta brukar modellers beräknade halter jämföras med uppmätta halter.
Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2019:9 om kontroll av luftkvalitet finns kvalitetsmål uppställda som luftkvalitetsmodeller ska uppfylla, vilka återspeglar kraven på modellberäkningar som finns definierade i EUs Luftdirektiv. De olika kvalitetsmålen för respektive ämne är angivet i tabellen längst ned.
Utvärdera dina modellberäkningar mot mätningar
Ett lättanvänt verktyg finns tillgängligt för att undersöka om modellberäkningarna uppfyller kvalitetsmålen. Verktyget, i form av en Excel-fil, finner du i högerspalten under rubriken ”Ladda ner verktyget”. Där finns även en mer detaljerad Användarinstruktion att tillgå.
Det enda som erfordras är modelldata respektive mätdata för den plats som du vill utvärdera. Verktyget fungerar för såväl tim- och dygnsmedelhalter som årsmedelhalter. Utifrån dessa data, som infogas i Excel-filen, beräknar verktyget kvalitetsmåtten RPE och RDE (Relativt Percentile/Directive Error), i enlighet med kvalitetsmålen i tabellen nedan.
Notera att det även är möjligt att göra jämförelse mellan två modeller. Ersätt då mätdata med modelldata för den modell som du vill göra jämförelse med.
Viktigt att tänka på vid utvärdering mot mätdata
Vid jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter av luftföroreningar finns det flertalet aspekter man bör beakta.
- Varken modellen eller mätningen kan perfekt återge atmosfärens kemiska tillstånd (det finns felkällor och osäkerheter även för mätningarna).
- Ett perfekt modellresultat innebär inte 100 % överensstämmelse med mätdata – en liten spridning är att vänta. Detta eftersom turbulens förekommer i atmosfären, med stokastiska och icke-linjära egenskaper.
- Kännedom om mätplatsen är viktig, exempelvis var och på vilken höjd mätningarna görs och avståndet till lokala emissionskällor.
- Representativitet är ett annat nyckelord – vad representerar mätningarna respektive beräkningarna? Man kan så klart inte förvänta sig att en modell som beräknar spridningen på stor geografisk skala kan reproducera halterna i ett enskilt gaturum.
- Det är inte helt trivialt att jämföra beräknade yttäckande halter med punktmätningar – haltvariationen inom en beräkningsruta kan vara stor.
