Värmebölja – möjliga effekter och åtgärder inom vård och omsorg

För att ta del av referenser och ytterligare information se originalrapporten: MSB: Värmens påverkan på samhället - en kunskapsöversikt för kommuner med faktablad och rekommendationer vid värmebölja

Det finns ett flertal viktiga samhällsfunktioner inom sektorn hälso- och sjukvård samt omsorg. Dessa innefattar bland annat akutsjukvård, läkemedels- och materialförsörjning, omsorg om barn, funktionshindrade och äldre, primärvård, psykiatri och socialtjänst samt smittskydd för djur och människor. Sammanfattningsvis kan sägas att den främsta effekten av värmeböljor inom denna sektor är det ökande behovet att ta hand om människor som mår dåligt eller dör av värmen.

Det kan innebära en ökad patienttillströmning till vårdcentraler och sjukhus men även ett behov av extra insatser inom exempelvis kommunal hemtjänst och äldreboenden. Även vårdpersonalen kan må dåligt i varma lokaler, vilket kan påverka deras omdöme och uppfattningsförmåga. Lösningar innefattar ofta extra kylning av lokaler och människor, något som kan åstadkommas på flera olika sätt. Lösningarna ställer också ofta krav på ökad bemanning samt på samverkan mellan t.ex. kommuner och landsting. Den information som presenteras här är framförallt relevant för ledningsgrupper för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor/läkare, hemsjukvården samt enhets- och sektionschefer.

Möjliga effekter

En rad studier har gjorts som visar på i vilken utsträckning dödsfall och inläggningar

på sjukhus ökar vid en värmebölja i Sverige samt på hur människor i olika åldrar och med olika hälsotillstånd påverkas. Kunskapsunderlaget sammanfattas kort nedan.

Påverkan på individer och grupper

Vid ihållande värme utsätts kroppen för värmestress vilket orsakar uttorkning och kan påverka både hjärt- och kärlsystemet och njurarna. Det finns ett statistiskt samband mellan temperatur och dödlighet, både vad gäller höga och låga temperaturer. Den medeltemperatur då dödligheten är som lägst varierar mellan

olika geografiska regioner och i Sverige är den mellan 12 och 14 °C. Varje grads ökning över den optimala temperaturen ökar den relativa risken att dö med drygt en procent. Studier från Sverige visar att ihållande höga temperaturer ökar dödligheten varje dag som värmen håller i sig. Luftföroreningar i kombination med värmebölja ökar hälsoriskerna liksom hög luftfuktighet i kombination med stark värme eftersom avdunstningen från kroppen då minskar och därmed den avkylande effekten. Om nätterna är svala får dock kroppen möjlighet att återhämta sig. De främsta riskgrupperna vid värmebölja är äldre personer samt de som lider av hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar, försämrad njurfunktion, psykisk ohälsa och diabetes. Intag av vissa mediciner såsom vätskedrivande ökar också sårbarheten. Allra störst ökad risk att dö av värme löper personer med lungsjukdomar, oberoende av ålder. Äldre personer drabbas hårt eftersom det med åldrandet sker fysiologiska förändringar som gör att värmeregleringen och vätskebalansen förändras. Små barn och spädbarn är också sårbara mot höga temperaturer eftersom de ännu inte hunnit få en fullt utvecklad värmereglering. Under värmeböljor sker fler dödsfall än vanligt relativt snabbt, många gånger innan patienten söker vård eller blir inlagd på sjukhus. Vid vilken tidpunkt värmeböljan inträffar har betydelse för dödligheten, den blir lägre om värmeböljan inträffar i slutet av sommaren jämfört med i början.

Andra effekter

Ytterligare effekter inom sektorn hälso- och sjukvård samt omsorg är att vissa läkemedel har en förkortad hållbarhet vid temperaturer över 25 °C. Eftersom kommunerna idag oftast inte har luftkonditionering i sina vård- och omsorgsboenden kan inomhustemperaturen bli ohälsosam och därmed orsaka sjukdomsfall. Detsamma gäller läkarmottagningar där även personalen kan må dåligt. Även bostäder, framförallt på de översta våningarna, kan inomhusklimatet bli obehagligt varmt om det saknas kylning under en värmebölja. Vid varmgång i serverhallar kan det bli problem med att personalen inte når journaler och medicinlistor m.m. Om badvattnet blir varmt så kan det växa till bakterier som genererar smitta och sjukdomsfall. Antalet drunkningsfall ökar också under varma perioder eftersom fler personer än vanligt badar.

Möjliga åtgärder

Före:

• Kartlägga riskgrupper vid värmeböljor. Ge personal inom hälso- och sjukvården samt inom omsorgen utbildning om riskerna i samband med värmeböljor, vilka som är riskgrupper, hur symptomen ser ut och vilka åtgärder som bör vidtas vid en värmebölja.
• Ge information till riskgrupper när de söker vård. Ett förslag är att införa en ny funktion i vårdcentralers och husläkares journaldatasystem som markerar vilka personer som tillhör riskgrupper för att sedan informera dem om anpassningsåtgärder vid läkarbesök under våren.
• Uppdatera sjukvårdsupplysningen om symptom och risker för att kunna ge information om hur man ska göra när man börjar må dåligt under en värmebölja.
• Analysera behovet av att eventuellt kunna bemanna extra ambulanser. Be hemtjänstpersonal informera personer som tillhör riskgrupperna om vad de kan göra i samband med en värmebölja. Förklara också för vårdtagarna att en värmebölja kan vara en särskild händelse som kräver omprioritering av arbetet, och att vissa planerade insatser därför kan behöva senareläggas.
• Se över förvaring och kylning av mediciner och kartlägg svala platser där läkemedel som är känsliga för värme kan lagras.
• Undersök om särskilda direktiv kan behövas till entreprenörer som utför vård och omsorg enligt avtal. På sikt kan även upphandlingar behöva beakta beredskapsplaner för värmebölja.
• Planera för omhändertagande av ökat antal avlidna. Inarbeta en larmkedja med tydliga rutiner kring beredskap för värmebölja, från SMHI:s prognoser ner till kommunal vårdpersonal och landstinget.
• Öka kylmöjligheterna på äldreboenden genom att t.ex. skaffa fläktar eller solavskärmning.
• Kartlägg värmeöar i städer, det vill säga platser som riskerar att bli varmare än övriga.
• Ta fram information om förhållningssätt på olika språk, vid behov.
• Samverka med arrangörer av omfattande idrotts- eller kulturarrangemang för att säkerställa beredskap och planering inför eventuella höga temperaturer. För råd, se MSB:s säkerhetsguide för evenemang.
• Se till att vård och omsorg, berörda chefer och kommunikatörer, har elektronisk tillgång till checklistor (se nedan), så att de kan tryckas upp efter behov.

Under:

Distribuera checklistor för allmänheten via tillgängliga informationskanaler.

Exempel på checklista till allmänheten finns nedan:

• Drick mycket. Drick mer än normalt, helst 2 liter vätska per dygn.
• Vid kroniskt hjärtbesvär är det dock viktigt att först rådgöra med en läkare om det finns några restriktioner vad gäller vätskeintag.
• Tillför salt. Ät lite saltare mat då och då för att återställa saltbalansen i kroppen.
• Ta vätskeersättning. Särskilt bra om du tillhör en riskgrupp.
• Termometrar. Sätt upp termometrar lite var stans i bostaden, glöm inte sovrummet.
• Svala sovrum. Försök att hålla åtminstone ett rum någorlunda svalt, helst sovrummet, eller sov i det svalaste rummet.
• Använd fläkt. Skapa lite svalka genom att använda en fläkt. Tänk dock på att den inte gör nytta när temperaturen stiger över 30 °C eftersom värmen då bara vispas runt.
• Sänk kroppstemperaturen. Vid tecken på värmeutmattning eller för snabb svalka, doppa en handduk i kallt vatten, vrid ur och lägg runt nacke, i armhålor eller i ljumskar. Spola insidan av handlederna med kallt vatten eller ta ett kallt fotbad, en sval dusch eller ett bad.
• Sätt upp markiser eller andra former av solskydd. På marknaden finns olika tekniska lösningar som kan ge svalare innertemperatur.
• Var rädd om träden runt bostaden som skänker skugga.
• Informera allmänheten om var det finns svala platser i kommunen, både inom- och utomhus.
• Distribuera checklistor för vård- och omsorgspersonal. Ett exempel på en sådan inkluderar t.ex. åtgärder som att mäta inomhustemperaturen, att uppmuntra till ökat vätskeintag, att ordna en sval miljö, att ordna svalkande åtgärder, att uppmana till mindre fysisk aktivitet och att vara extra uppmärksam på hur vårdtagare mår.
• Distribuera checklistor till läkare och sjuksköterskor och till chefer för primärvård eller hemsjukvård. Ett exempel inkluderar t.ex. information om vilka mediciner och sjukdomar som ger risk för ökad känslighet vid en värmebölja liksom om förebyggande åtgärder.
• Distribuera information till chefer för hemtjänsten och chefer för särskilt boende.
• Bra exempel inkluderar samma information som checklistan för vård-och omsorgspersonal.
• Distribuera checklistor med allmänna råd till äldre och deras anhöriga. Bra exempel inkluderar i stort sett samma information som checklistan för vård- och omsorgspersonal.
• Överväg att använda vattenbehållare som håller vatten kallt.
• Dela ut vatten till utsatta personer som befinner sig i hemlöshet.