För att få svar på om kommunen är på väg mot sina mål och hur det praktiska arbetet med planerade åtgärder går krävs att dessa följs upp regelbundet. Det är även viktigt att ta tillvara på erfarenheter från hantering av inträffade väderhändelser. Exempelvis kan skador och kostnader till följd av extremväder och lärdomar från hanteringen av händelsen vara bra att samla in och dra erfarenheter från.
Mätetal och uppföljning av mål
Kommunen använder troligen redan ett antal mätetal för att följa upp och styra sin verksamhet. Vissa av dessa kan fungera som goda mätetal även för att följa klimatanpassningsarbetet, men nya kan också behövas. Formulera i så fall ett begränsat antal sådana. Lämpliga mätetal uppfyller alla eller några av dessa kriterier:
- Mätetalen kopplar till existerande mål
- Mätetalen mäter ”rätt” saker
- Mätetalen kan (eventuellt) användas för intern och extern kommunikation
- Mätetalen uppmuntrar till lärande
- Data finns tillgängliga till en låg kostnad och arbetsinsats
| Målformulering från framtidsbildsworkshop | Kvantifierat och tidssatt mål: om 10 år ska följande ha skett | Exempel på indikator |
|---|---|---|
| Det finns områden längs kusten som är fredade från nybyggnation; flexmark | x ha översvämingshotad mark i kustnära områden avsatt som flexmark i ÖP | Antal ha översvämningshotad mark i kustnära områden avsatt som flexmark i ÖP |
| - | 0 nya objekt är byggda på 100-års högvattenståndsnivå eller lägre under perioden | Antal nybyggda objekt på 100 års högvattenståndsnivå eller lägre |
| - | Inga överklagande när bygglov inte beviljas | Antal överklaganden av bygglovsansökningar |
| Bebyggelse (har) flyttats från kustnära områden | x ha mark i kustnära områden avsatt som flexmark i ÖP | Antal ha mark i kustnära områden avsatt som flexmark |
| - | Inga samhällsviktiga byggnader/funktioner på flexmark | % av identifierade objekt flyttade |
| Speciellt känsliga områden/objekt har skyddats mot havet | 90 % av identifierade kulturminnesmärkta byggnader som ej flyttats från flexmark är anpassade för ett 100-års högvattenstånd | % av identifierade byggnader är anpassade |
| Flyttbara turistanläggningar har anlagts på flexmark | Ny klimatanpassad camping för xx fordon anlagd på flexmark | Öppnas delvis 2028, öppnas full kapacitet 2033 |
| - | Gamla campingen successivt anpassats och avvecklats | Halv kapacitet mot dagens 2028, stängs helt 2033 |
| Skyfallsgator och översvämningsytor sväljer vatten | X % av stadens identifierade riskområden för skyfall/översvämning åtgärdade | % av stadens identifierade riskområden för skyfall/översvämning åtgärdade |
| Gröna tak och grönområden tar hand om vatten samtidigt som de skapar svalka under varma dagar | 75 % av grönområden inom kommunens ansvar åtgärdade för översvämning och svalka enligt plan | x % av grönområden inom kommunens ansvar åtgärdade för översvämning och svalka enligt plan |
| - | 25 % av yta på skol- och förskolegårdar består av grönyta (vs. hårdgjord yta) | % av yta på skol- och förskolegårdar som består av grönyta (vs. hårdgjord yta) |
| - | % av tätbebyggda områdens areal för grön och blå infrastruktur | - |
| Både boende och besökare har goda insikter om och stor förståelse för behoven av klimatanpassning (tex bevattningsförbud) | Häften av följande målgrupper har nåtts av riktade informationsåtgärder (tex SMS till fastighetsägare, information till allmänheten i lokalpress, information riktad till besökare via turistinformation) | Uppskattad andel som nåtts av riktade informationsåtgärder. |
| - | Bevattningsförbud följs till 100 %, inga påföljder/böter utmäts. | Bevattningsförbud följs till xx %. Antal påföljder/böter. |
| - | Inga överklagande när bygglov inte beviljas…. | Information kring klimatanpassning når även mer utsatta befolkningsgrupper (ex material på olika språk tas fram). Antal överklaganden av bygglovsansökningar i sårbara områden…. |
| Det finns incitament som gör att enskilda (boende och besökare) själva vidtar åtgärder och anpassar sitt agerande (tex vid bevattningsförbud) | Gratis vattentunnor till villaägare, speciell hjälp till utsatta grupper (egen brunn), progressiv vattentaxa | X antal incitament genomförda |
| Klimatanpassning är väl inkluderat i den civila beredskapen. | RSAn identifierar relevanta aspekter (utstta befolkningsgrupper, folkhälsa, kritisk offentlig infrastruktur) och anger hur de ska skyddas vi den väderrelaterad kris | Antal relevanta aspekter finns inkluderade i RSA. |
Uppföljning av åtgärder
Följ upp samtliga förvaltningar och bolags åtgärder med hjälp av deras respektiveåtgärdslistor. Använd kommunens cykel för uppföljning om den fungerar även för detta, om inte fundera på hur den kan kompletteras.
Ett lämpligt tidsintervall för en uppföljning är en till två gånger per år. Koordinatorn bör göra en sammanställning av resultaten av uppföljningsarbetet från alla förvaltningar och bolag. Dessa sammanställningar kan med fördel redovisas för aktuella bolag och förvaltningar samt för arbetsgruppen och styrande politiker. De bör även användas i samband med att klimatanpassningsplanen aktualiseras. Detta för att vid behov revidera planeringen framåt utefter hur det gått hittills.
Uppföljning av extrema väderhändelser
Efter extrema händelser såsom ett skyfall, översvämning, värmebölja eller annat är det lämpligt med en uppföljning ganska snart efter det inträffade.
- Vad inträffade?
- Var inträffade händelsen? Har detta område haft liknande händelser tidigare?
- Vad gjorde vi bra?
- Vad gjorde vi mindre bra?
- Hur kan vi förbättra oss till nästa gång?
Vilka kostnader medförde händelsen? Både för kommunen och samhällsekonomiskt. En sådan genomgång främjar lärande bland organisationens medarbetare och bör göras i samarbete med kommunens säkerhetssamordnare och relevanta förvaltningar.
I första hand bör existerande cykler för uppföljning, utvärdering och revidering inom kommunen följas även för denna typ av uppföljning.