För att ta del av referenser och ytterligare information se originalrapporten: MSB: Värmens påverkan på samhället - en kunskapsöversikt för kommuner med faktablad och rekommendationer vid värmebölja.
Inom skydd och säkerhet ingår ett flertal verksamheter som domstolsväsendet, åklagarverksamhet, militärt försvar, kriminalvård, kustbevakning, polis, räddningstjänst, alarmeringstjänst, tullkontroll, gränsskydd och immigrationskontroll, bevaknings- och säkerhetsverksamhet. Av dessa verksamheter är det främst räddningstjänsten och polisen som nämns i den litteratur som ligger till grund för rapporten.
Möjliga effekter
Det finns ett flertal möjliga effekter som ska hanteras inom sektorn skydd och säkerhet. Under en värmebölja kan det uppstå ordningsproblem eftersom värme kan leda till aggressivitet. Det kan uppstå skogsbränder och förutom att de ska släckas kan boende behöva evakueras från bostadsområden nära branden. Järnvägen kan få driftstörningar under en värmebölja vilket kan medföra att resenärer som blir fast i varma vagnar i ett stillastående tåg kan behöva evakueras. Allt detta ska göras samtidigt som arbetsförhållanden för räddningspersonal och polis försvåras på grund av värmen.
Ökad aggressivitet till följd av värmen
Det finns studier gjorda utanför Sverige som visar att våld, upplopp och allmän oordning ökar under en värmebölja. Det finns också rapporter i pressen om en ökad frekvens av vandalisering, stölder och nedskräpning. Generellt finns det dock för lite forskning kring beteendeförändringar under värmeböljor för att med säkerhet säga om värmen leder till ökad aggressivitet, och vid vilka temperaturer det i så fall sker. För samhället som helhet finns det ändå anledning att ha beredskap för en ökad våldsfrekvens under en värmebölja och då speciellt i städer där temperaturen generellt är högre än på landsbygden.
Ökad risk för skogsbränder
Risken för skogsbrand ökar under en värmebölja, speciellt om den har föregåtts av en period med torrt och varmt väder. I och med klimatförändringarna kommer även brandrisken att öka generellt i vissa delar av landet. Två bidragande faktorer är att klimatet blir varmare och torrare under sommaren och att vegetationen till följd av detta kommer att bli rikligare vilket innebär att mer material kan fatta eld. Bränder kan uppstå av flera anledningar; från blixtnedslag, skogsmaskiner, cigarettfimpar, grillning och annan eldning. Under varm väderlek vistas många människor i naturen vilket ytterligare ökar risken för skogsbränder. Framför allt är det barrskogar med tall och gran som ligger i riskzonen. Skogsbränder släpper ut stora mängder av sot och gaser. I de torra förhållanden som råder vid en värmebölja sprids partiklarna lättare än vid normala väderförhållanden. Brandrök kan ge skador på infrastruktur som el- och teleledningar, master för mobiltelefoni och radio, samt medföra att väg och järnväg kan få stängas av. Brandrök, sot och partiklar kan också vålla hälsoproblem, särskilt för astmatiker och personer med andra lungsjukdomar. Ytterligare en möjlig konsekvens är ett ökat antal falska brandlarm. Om ansvariga aktörer inte själva kan hantera situationen kan det bli en räddningsinsats enligt lag om skydd mot olyckor (LSO).
Ökad belastning för räddningstjänsten
Skogsbränder kan ge upphov till långvariga och påfrestande insatser för räddningstjänsten. Det är viktigt att räddningstjänsten har beredskap för det och för andra typer av incidenter som kan öka under en värmebölja. Exempel på sådana incidenter är drunkningsolyckor eftersom badandet ökar. Därutöver kan räddningstjänsten behöva hjälpa till att distribuera vatten vid eventuell vattenbrist, exempelvis till djurstallar (se kapitel 6 i originalrapport) samt evakuera byggnader nära brandområden och persontåg som blivit stående till följd av tekniska fel som beror av värmen (se kapitel 9 i originalrapport). Om flera skogsbränder pågår samtidigt kan det vara svårt att få resurserna för brandbekämpning att räcka till, speciellt om räddningstjänsten samtidigt ska hålla beredskap för andra händelser. Eftersom en värmebölja kan täcka ett stort geografiskt område är det troligt att angränsande län har samma problem och behov av extra resurser och därför inte kan hjälpa till. Likaså är det möjligt att många aktörer samtidigt begär assistans med materiel, förstärkningsresurser och personal från Försvarsmakten, MSB och andra räddningstjänster. Det är i det sammanhanget viktigt att de begränsade resurserna prioriteras mellan olika aktörer. Samordning och samverkan blir viktig, vilket bl.a. länsstyrelserna har en viktig roll i. Ytterligare ett problem som räddningstjänst och polis ska hantera är arbetsmiljön. Höga temperaturer påverkar arbetsförmågan hos personal såväl utomhus som inomhus och risken för olyckor ökar.
Möjliga åtgärder
Före:
- Säkerställ att det finns möjlighet till kyla och vatten till personalen.
- Upprätta rutiner för information om eldningsförbud.
- Planera för försörjning och resursfördelning i räddningstjänsten.
- Skapa rutiner för hur och vilken information som ska rapporteras till länsstyrelsen för att kunna bygga upp en samlad lägesbild.
- Säkerställ kommunikation.
- Skaffa information om skogsbrandsflyget, vilka slingor de flyger, tider och hur de kan rekvireras.
Under:
- Sprid information till allmänheten och verksamhetsutövare om riskerna med aktiviteter som kan starta en brand, hur man kan arbeta i förebyggande syfte och hur man larmar om olyckan är framme.
- Utfärda vid behov eldningsförbud och hur det ska kommuniceras.
- Använd om möjligt skogsbrandflyg för att upptäcka bränder tidigt.
- Ge anställda inom olika verksamheter information i samband med en värmebölja.
- Planera hur personalen ska användas uthålligt och med en bra arbetsmiljö.