Att det är varmare på sommaren än på vintern beror på att jordaxeln lutar. Under vår och sommar lutar den mot solen, vilket gör att vi får längre dagar och solen står högre på himlen. Det blir därför varmare än på vintern då dagarna är korta och solen står lågt.
Att det är kallare i januari än december beror på att under sommaren värms atmosfären, jordytan och vattnet i hav och sjöar upp av solen. Under vinterhalvåret avges den värmen, men det går långsamt, och därför är januari kallare än december. Till havs är februari den kallaste månaden eftersom havet avkyls väldigt långsamt.
Den klimatologiska indelningen
När vi gör sammanställningar av hur vädret varit en viss årstid används fasta tremånadersintervall efter kalendern. Man skulle alltså kunna göra det enkelt för sig, och hävda att t.ex. våren alltid startar den 1 mars.
Men våren skulle då komma lika tidigt till Treriksröset som till sydligaste Skåne, och det stämmer ju inte riktigt med verkligheten. En definition som bättre tar hänsyn till rådande temperaturförhållanden används därför för att tala om när en viss årstid har kommit till en bestämd plats.
I den klimatologiska årstidsindelningen definieras vinter som att dygns-medeltemperaturen varaktigt ligger under 0°C och sommar av att den varaktigt är över +10°C. Följaktligen är det vår och höst då dygnets medeltemperatur är mellan 0°C och +10°C. Minst en tiondels grad över eller under gränserna gäller för att det ska räknas.
Vad som ska räknas som "varaktigt" kan diskuteras men numera gäller 7 dagar som regel, och årstiden sägs då har börjat på den första av dessa.
Årstidernas normala ankomst
Först kommer våren till sydvästra Skåne och det gör den för det mesta redan i slutet på februari. Det dröjer sedan nästan tre månader innan sommaren kommer i början/mitten på maj.
Betydligt snabbare går det i norra Sverige, där skillnaden i solstrålning förändras hastigt (se Dagslängdens förändring). Nordligaste Lappland får vår senare än resten av landet, i början av maj, men i gengäld kommer sommaren sedan snabbt - redan till midsommar.
Längst varar sommaren i västra Skåne och vid västkusten där det är sommar i ca 5 månader från mitten av maj till mitten av oktober, vissa år längre.
I norra Norrlandsfjällen är sommaren över redan vid mitten av augusti och här varar sommaren alltså bara knappt två månader. Uppe på kalfjället blir det aldrig någon sommar enligt den klimatologiska definitionen.
Svårt att dra gräns mellan årstider
Gränsen mellan årstiderna kan många gånger vara svår att dra då temperaturen ofta varierar avsevärt från dag till dag. Det kan även vara mildväder under ett par veckors tid mitt under vintern då dygnsmedel-temperaturen ligger på plussidan.
Om dygnsmedeltemperaturen legat över 0° hela vintersäsongen säger man att våren börjar vid den tidpunkt då temperaturen upphört att sjunka och börjar stiga. I ett diagram som visar temperaturens variation i medeltal över ett stort antal år är det lätt att finna denna tidpunkt.
Men hur gör man när det gäller ett enskilt år med stora dagliga temperatursvängningar där ingen tydlig trend kan urskiljas?
Speciella förhållanden
Vintern 2007/08 gav ovanligt milt väder och visade att det kanske finns ett behov att komplettera definitionen av årstiderna. Vi förväntar oss vanligen att våren ersätter vintern.
För att det ska bli vinter krävs att dygnsmedeltemperaturen legat under noll grader minst fem dygn i rad, något som den på flera håll i Sydsverige inte gjorde den vintern.
Formellt sett så avslutades alltså aldrig hösten år 2007 - men den kunde inte gärna fortsätta hur länge som helst, när solen solen i början av 2008 började stiga allt högre på himlen.
På liknande sätt som vi satt 15 februari som det tidigaste datumet för vårens ankomst (för att minska risken för långvarig återgång till vinterväder), sätter vi 14 februari som senast möjliga datum för hösten. Om dygnsmedeltemperaturen inte visar någon stabil trend efter mitten av februari är årstiden helt enkelt obestämd!
