Ämnesområden

Värmebölja

Värmebölja används vanligen som ett begrepp för en längre period med höga dagstemperaturer. I framtiden kan värmeböljor i Sverige inträffa betydligt oftare jämfört med i dag.

Vad som kan betraktas som höga dagstemperaturer varierar stort mellan olika länder och klimat. Det finns heller ingen allmänt vedertagen internationell definition av värmebölja. Även i Sverige förekommer flera olika definitioner och begrepp.

1. I SMHIs faktablad "Värmeböljor i Sverige" lyder definitionen ”en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur överstiger 25°C minst fem dagar i sträck”.

2. I SMHIs handbok ”Väderspråket” definieras värmebölja som en period med minst fem dagar i sträck med en högsta dagstemperatur på minst 25°. I fjällkedjan och nordligaste Sverige öster om fjällkedjan kan man acceptera dagstemperaturer något under 25° och ändå kalla det för värmebölja.

Dessa två definitioner är snarlika, men i enstaka fall kan det i teorin innebära skillnader. Dygnets maximitemperatur räknas från klockan 20 (svensk sommartid) föregående dygn till klockan 20 innevarande dygn. Dagens maximitemperatur räknas från klockan 08 till klockan 20 innevarande dygn.

3. Enligt SMHIs varningskriterier utfärdas meddelande om höga temperaturer om prognosen visar maximitemperaturer på minst 26° tre dagar i följd.
Varning klass 1 för mycket höga temperaturer utfärdas om prognosen visar maximitemperaturer på 30 grader eller mer tre dagar i följd.
Varning klass 2 för extremt höga temperaturer utfärdas om prognosen visar maximitemperaturer på 30 grader eller mer fem dagar i följd, alternativt 33 grader eller mer tre dagar i följd.

4. Klimatscenarierna baseras på dygsmedeltemperaturen. Där har vi använt gränsen >20° i dygnsmedeltemperatur i stället för >25° i maximitemperatur.

Fler aspekter på värme

Man behöver inte låsa fast sig vid den exakta definitionen av värmbölja, utan värmeperioder kan vara intressanta att studera ur flera andra synvinklar. Det gäller till exempel årets högsta temperatur, antal högsommardagar (maximitemperatur >=25°C), längsta period i sträck med högsommardagar och årets högsta minimitemperatur.

Årets högsta temperatur

Medelvärde av årets högsta temperatur 1961-2012. Medelvärde av årets högsta temperatur under perioden 1961-2012. Förstora Bild
Skillnad i årets högsta temperatur 1991/2012-1961/1990. Skillnad i årets högsta temperatur mellan perioderna 1991-2012 och 1961-1990. Förstora Bild

I större delen av Götaland, Svealand och sydöstra Norrland ligger årets högsta temperatur i medeltal omkring 28°C, lokalt strax över 30°C. I nordvästra Norrland ligger den mellan 24 och 26°C och på högfjället ännu lägre.

Om man jämför perioderna 1991-2012 och 1961-1990 så har medelvärdet av årets högsta temperatur stigit något i Götaland och upp längs ostkusten. I övrigt är den oförändrad eller något lägre. De flesta förändringar är dock inte signifikanta.

Sverigemedel av årets högsta temperatur. Diagrammet visar medeltalet av årets högsta temperatur varje år mellan 1961 och 2012. Medeltalet för ett visst år är baserat på samtliga svenska stationer som var i drift det året. Förstora Bild

1975 är det år som uppvisat det högsta medelvärdet med 31°C för landet som helhet. Det var en klassisk värmebölja i början av augusti som skapade detta höga medelvärde. Ytterligare ett år har haft ett riksmedelvärde över 30°C. Det är 1994 med sin delvis rekordvarma julimånad.

Antal högsommardagar

Medelvärde av antal högsommardagar 1961-2012. Medelvärde av antal högsommardagar per år under perioden 1961-2012. Förstora Bild
Skillnad i antal högsommardagar 1991/2012-1961/1990. Skillnad i antal högsommardagar mellan perioderna 1991-2012 och 1961-1990. Förstora Bild

Det har tagits fram många olika index för att kategorisera en sommar ur semestersynpunkt. Ett av de enklaste och samtidigt kanske ett av de bästa är antalet högsommardagar, det vill säga antalet dagar med en maximitemperatur på 25,0°C eller högre.

I stora delar av Götaland och Svealand samt i sydostligaste Norrland kan man räkna med drygt 15 högsommardagar i genomsnitt. I nordvästra Norrland har man i medeltal knappt 5 sådana per år.

Om man ser till förändringen från perioden 1961-1990 till 1991-2012 så har antalet ökat i Götaland, östra Svealand och östra Norrland. I övrigt är antalet i stort sett oförändrat. På en del håll i Götaland och östra Svealand är det en ökning med 7-9 högsommardagar, vilket är statistiskt signifikant.

Sverigemedel av antal högsommardagar. Diagrammet visar medeltalet av antalet högsommardagar varje år mellan 1961 och 2012. Förstora Bild

År 1969 sticker ut med nästan 25 högsommardagar i genomsnitt för landet som helhet. Det var en av de sällsynta svenska somrarna när juni, juli och augusti alla var mycket soliga och övervägande varma. Det här århundradet är det hittills 2002 och 2006 som bjudit på de flesta högsommardagarna.

Maximalt antal högsommardagar i rad under året

Sverigemedel av maximalt antal högsommardagar i rad 1961-2012. Medelvärde av maximalt antal högsommardagar i rad under året för perioden 1961-2012. Förstora Bild
Skillnad i maximalt antal högsommardagar i rad 1991/2012-1961/1990. Skillnaden mellan perioderna 1991-2012 och 1961-1990 vad gäller maximalt antal högsommardagar i rad per år. Förstora Bild

Upp till sydöstra Norrland har man i genomsnitt åtminstone något tillfälle med minst fem högsommardagar i rad. Med andra ord bör det med den gängse definitionen av värmebölja vara minst en sådan per år i medeltal.

På flera håll i Götaland och östra Sveland är det en signifikant ökning av antalet högsommardagar i rad från perioden 1961-1990 till 1991-2012. Längre norrut är antalet i stort sett oförändrat.

Sverigemedel av antalet högsommardagar i rad. Diagrammet visar medeltalet av det största antalet högsommardagar i rad varje år mellan 1961 och 2012. Förstora Bild

Det är i stort sett samma somrar som sticker ut, som när det gäller det totala antalet högsommardagar. Men mest framträdande är 1994 då högsommardagarna i stort sett var koncentrerade till juli och första veckan av augusti.

Årets högsta minimitemperatur

Sverigemedel av årets högsta minimitemperatur 1961-2012. Medelvärde av årets högsta minimitemperatur under perioden 1961-2012. Förstora Bild
Skillnad i årets högsta minimitemperatur 1991/2012-1961/1990. Skillnad i årets högsta minimitemperatur mellan perioderna 1991/2012 och 1961/1990. Förstora Bild

Under värmeböljor är det inte bara dagstemperaturen som avgör hur påfrestande värmen upplevs. Det har även stor betydelse om det hinner bli svalt på natten eller inte.

Om temperaturen inte sjunker under 20°C under natten så kallas det för ”tropisk natt”. Sådana förekommer då och då, främst nära kusten under varma perioder under sommarens senare del.

Man kan dock inte förvänta sig att en sommar ska bjuda på någon större omfattning av tropiska nätter i Sverige, eftersom medelvärdet av årets högsta minimitemperatur i allmänhet ligger på 16-19° i Götaland, södra Svealand och längs Norrlandskusten. I nordvästra Norrland sjunker i medeltal temperaturen under 15° även under årets ljummaste natt.

På många håll i södra och östra Sverige har årets högsta minimitemperatur ökat med en grad eller något däröver från refernsperioden 1961-1990 till 1991-2012. Även om ökningen inte är så stor i absoluta tal, så är den ändå signifikant.

Sverigemedel av årets högsta minimitemperatur. Diagrammet visar medeltalet av årets högsta minimitemperatur varje år mellan 1961 och 2012. Förstora Bild

1994 var det i genomsnitt för landet inte under 18° under årets ljummaste natt. Även ett antal år det här århundradet har utmärkt sig i det här avseendet, 2002, 2003, 2010 och 2011.

Värmeböljor och hälsa

Ur hälsosynpunkt kan dygnets maximala temperaturer vara relevant för begreppet värmebölja, men även förekomsten av svala nätter som en lindrande faktor. Värmeböljor kan också påverkas av luftfuktighet. Studier visar att värmeböljans längd har stor betydelse för dess effekter på hälsan.

I Sverige är värmeböljor ganska ovanliga jämfört med Sydeuropa. Vi är dock anpassade till ett kallt klimat vilket innebär att normal värme i andra länder upplevs som besvärande varmt här. Senare års forskning har påvisat att varma perioder leder till ökad dödlighet även i Sverige.

Värmeböljor i framtiden

Värmeböljor blir troligen vanligare i Sverige i framtiden. Forskarna vid Rossby Centre, SMHI, har beräknat att extremt varma tillfällen som hittills inträffat vart tjugonde år i genomsnitt, kan inträffa vart tredje till femte år i slutet av århundradet. Temperaturer på 40°C kan bli aktuella vart tjugonde år i södra Sverige.

Framtidsscenarier som diagram

Framtidsscenarier för värmeböljor som avser olika regioner i landet finns tillgängliga i diagramform.
Sveriges klimat i framtiden
(Klicka på en region på kartan till vänster och sedan ”värme och sol”, under Klimatindex, längst ner i huvudfältet på sidan. Notera att klimatscenarierna bygger på dygnsmedeltemperaturen i stället för maximitemperaturen.)

Framtidsscenarier i bildspel

Framtidsscenarier för värmeböljor och extrema temperaturer går att titta på i ett bildspel.
Sveriges klimat om hundra år, bildspel
(För muspekaren till höger så bildspelet rör sig, klicka sedan på bilden ”Hälsa”. Klicka på rubrikerna ”Värmebölja” eller ”Extremtemperatur”.)

Faktablad om värmeböljor

Mer om värmeböljor i Sverige finns att läsa i ett faktablad. Här beskrivs kort fenomenet värmebölja, förekomster i Sverige nu och i framtiden, hur värmeböljor kan påverka samhället och vad vi bör tänka
på. Det är främst kopplingen till hälsoeffekter som avses.
Faktablad Värmeböljor i Sverige