Värmebölja

Värmebölja används vanligen som ett begrepp för en längre period med höga dagstemperaturer. I framtiden kan värmeböljor inträffa betydligt oftare i Sverige jämfört med i dag.

Vad som kan betraktas som höga dagstemperaturer varierar stort mellan olika länder och klimat. Det finns heller ingen allmänt vedertagen internationell definition av värmebölja. Även i Sverige förekommer flera olika definitioner och begrepp.

1. Värmebölja enligt klimatologisk definition lyder ”en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur är minst 25.0°C minst fem dagar i sträck”.

2. I SMHIs handbok ”Väderspråket” definieras värmebölja som en period med minst fem dagar i sträck med en högsta dagstemperatur på minst 25°. I fjällkedjan och nordligaste Sverige öster om fjällkedjan kan man acceptera dagstemperaturer något under 25° och ändå kalla det för värmebölja.

Dessa två definitioner är snarlika, men i enstaka fall kan det i teorin innebära skillnader. Dygnets maximitemperatur räknas från klockan 20 (svensk sommartid) föregående dygn till klockan 20 innevarande dygn. Dagens maximitemperatur räknas från klockan 08 till klockan 20 innevarande dygn.

3. Om vissa kriterier är uppfyllda kan SMHI utfärda meddelande eller varning på gul eller orange nivå för höga temperaturer.
Lär dig mer om varningar för höga temperaturer

Historisk värme

2018 är den varmaste sommaren åtminstone sedan 1945 då statistiken i denna artikel började. Även sommaren 1947 var mycket varm då det nu gällande svenska temperaturrekordet sattes i Målilla med +38,0°. Värmen under 2018 började redan i maj och fortsatte en bit in i augusti. Speciellt maj och juli var mycket varma. 31,2° var det i genomsnitt som högst 2018 vid alla våra väderstationer i landet.

Även sommaren 1975 hade Sverige som helhet mycket höga absoluta maxtemperaturer. Under detta år var den genomsnittligt högsta temperaturen för alla stationer i Sverige 31,0°C. Det var en klassisk värmebölja i början av augusti som skapade detta höga medelvärde. Ytterligare några år har haft ett riksmedelvärde över 30°C. Bland andra 1994 med sin delvis rekordvarma julimånad, 2014 då det var riktigt varmt i slutet av juli och början av augusti samt 2018 och 2019.

Fler aspekter på värme

Man behöver inte låsa fast sig vid den exakta definitionen av värmebölja, utan värmeperioder kan vara intressanta att studera ur flera andra synvinklar. I artikeln nedan har man valt att studera fyra olika mått - årets högsta temperatur, antal högsommardagar (maximitemperatur >=25°C), längsta period i sträck med högsommardagar och årets högsta minimitemperatur.

Kartorna och diagrammen nedan bygger på SMHIs alla väderstationer som mäter temperaturen. Genom åren har stationer lagts ner och nya kommit till. Ibland har stationer flyttats samt uppehåll i mätningar förekommer under kortare eller längre perioder. Antalet stationer och vilka stationer som ingår i diagrammen har således varierat under åren. Minst 20 av de 30 åren krävs för att en station ska ingå i kartorna för 30-årsperioderna. För kartorna som visar differenser mellan två perioder krävs minst 20 år i bägge perioderna. 

Från 1961 finns data från i stort sett alla stationer digitalt i SMHIs databas. Dessutom har våra mätningar av maximitemperatur sedan dess varit jämförbara kvalitetsmässigt. Under perioden 1945 - 1960 finns drygt hälften av stationerna digitalt. Äldre data finns dock till viss del ännu bara i pappersjournaler och kan därför inte bearbetas med datorer. När mer äldre data kommer in i databasen kan därför diagrammen nedan justeras något före 1961.

Detta påverkar förstås också statistiken och de presenterade kartorna nedan. Enskilda stationer kan till följd av ovanstående få avvikande statistik jämfört med närliggande stationer. Det viktiga är dock det storskaliga mönstret i kartorna och inte de små detaljerna.

Årets högsta temperatur

I större delen av Götaland, Svealand och sydöstra Norrland ligger årets högsta temperatur i medeltal mellan 28° och 30°C, lokalt strax över 30°C. I nordvästra Norrland ligger den mellan 24 och 26°C och på högfjället ännu lägre.

Medel av årets högsta temperatur under perioden 1961-1990.
Medelvärde av årets högsta temperatur under perioden 1961-1990. Förstora Bild
Medelvärde av årets högsta temperatur under perioden 1991-2020.
Medelvärde av årets högsta temperatur under perioden 1991-2020. Förstora Bild

.

Differens maxtemp 1991-2020 och 1961-1990
Skillnad mellan 1991-2020 och 1961-1990 av årets högsta temperatur. Förstora Bild

Om man jämför perioderna 1991-2020 med 1961-1990 så har medelvärdet av årets högsta temperatur stigit något i Götaland och upp längs ostkusten. I övrigt är den oförändrad eller något lägre. 

Det år som har högst uppmätta genomsnittliga maxtemperatur för landet som helhet är 1947 med 31,9° följt av 2018 med 31,2°, jämför stapeldiagram nedan. Vi kan inte se att årets högsta temperatur har förändrats i Sverige som helhet, under den studerade perioden,  även om sommaren 2018 var ovanligt varm.

 

Förändring över tiden av årets i genomsnitt högsta temperatur i förhållande till perioden 1961-90.
Förändring över tiden av årets i genomsnitt högsta temperatur under åren 1945-2022 i förhållande till perioden 1961-1990. Förstora Bild

 

 

Antal högsommardagar

Det har tagits fram många olika index för att kategorisera en sommar ur semestersynpunkt. Ett av de enklaste och samtidigt kanske ett av de bästa är antalet högsommardagar, det vill säga antalet dagar med en maximitemperatur under dygnet på 25,0°C eller högre.

I stora delar av Götaland och Svealand samt i sydostligaste Norrland kan man räkna med drygt 15 högsommardagar i genomsnitt lokalt över 20. I nordvästra Norrland har man i medeltal knappt 5 sådana per år.

Medelvärde av antal högsommardagar per år under perioden 1961-1990.
Medelvärde av antal högsommardagar per år under perioden 1961-1990. Förstora Bild
Medelvärde av antal högsommardagar per år under perioden 1991-2020.
Medelvärde av antal högsommardagar per år under perioden 1991-2020. Förstora Bild





























 

Antal högsommar dagar diff
Skillnad mellan 1991-2020 och 1961-1990 av antal högsommardagar. Förstora Bild

Om man ser till förändringen från perioden 1961-1990 till 1991-2020 så har antalet högsommardagar ökat i Götaland, östra Svealand och sydöstra Norrland. I övrigt är antalet i stort sett oförändrat.

Flest högsommardagar var det under 2018, jämför diagram nedan. I genomsnitt var det 33 högsommardagar på varje väderstation. 

Även år 1947 sticker ut med 30 högsommardagar i genomsnitt för landet som helhet. 1969 var antalet 25. Denna sommar var en av de sällsynta svenska somrarna när juni, juli och augusti alla var mycket soliga och övervägande varma. Det här århundradet är det hittills 2002, 2006, 2014 och 2018 som bjudit på flest antal högsommardagar.

.

.

.

.

Diagrammet visar medeltalet av antalet högsommardagar varje år mellan 1945 och 2021.
Diagrammet visar medeltalet av antalet högsommardagar varje år mellan 1945 och 2022 i förhållande till perioden 1961-1990. Förstora Bild

Maximalt antal högsommardagar i rad under året

Upp till sydöstra Norrland har man i genomsnitt åtminstone något tillfälle med minst fem högsommardagar i rad. Med andra ord bör det med den gängse definitionen av värmebölja vara minst en sådan per år i medeltal. 

Medelvärde av maximalt antal högsommardagar i rad under året för perioden 1961-1990.
Medelvärde av maximalt antal högsommardagar i rad under året för perioden 1961-1990. Förstora Bild
Medelvärde av maximalt antal högsommardagar i rad under året för perioden 1991-2020.
Medelvärde av maximalt antal högsommardagar i rad under året för perioden 1991-2020. Förstora Bild





























 

Differens i Antal högsommardagar i rad
Skillnad mellan 1991-2020 och 1961-1990 av antal högsommardagar i rad. Förstora Bild

På flera håll i Götaland och östra Sveland är det en ökning av antalet högsommardagar i rad från perioden 1961-1990 till 1991-2020. Längre norrut är antalet i stort sett oförändrat.

Det är i stort sett samma somrar som sticker ut, som när det gäller det totala antalet högsommardagar. Men mest framträdande är 2018. Flest dagar i rad hade då Arvika och Östmark-Åsarna med 36 stycken i rad.

Även 2014 sticker ut då högsommardagarna i stort sett var koncentrerade till juli och första veckan av augusti. Flera stationer hade då 21 högsommardagar i rad bl. a. Stockholm och Uppsala.

.

.

.

.

.

Diagrammet visar medeltalet av det största antalet högsommardagar i rad varje år 1945 och 2019
Diagrammet visar medeltalet av det största antalet högsommardagar i rad varje år mellan 1945 och 2022 i förhållande till perioden 1961-1990. Förstora Bild

Årets högsta minimitemperatur

Under värmeböljor är det inte bara dagstemperaturen som avgör hur påfrestande värmen upplevs. Det har även stor betydelse om det hinner bli svalt på natten eller inte så att våra kroppar kan återhämta sig. 

Om temperaturen inte sjunker under 20°C under natten är det en ”tropisk natt”. Sådana nätter förekommer då och då, främst nära kusten under varma perioder under sommarens senare del. 

Man kan dock inte förvänta sig att en sommar ska bjuda på någon större omfattning av tropiska nätter i Sverige, eftersom medelvärdet av årets högsta minimitemperatur i allmänhet ligger på 16-19° i Götaland, södra Svealand och längs Norrlandskusten. I nordvästra Norrland sjunker i medeltal temperaturen under 15° även under årets ljummaste natt. 

Medelvärde av årets högsta minimitemperatur under perioden 1961-1990.
Medelvärde av årets högsta minimitemperatur under perioden 1961-1990. Förstora Bild
Medelvärde av årets högsta minimitemperatur under perioden 1991-2020.
Medelvärde av årets högsta minimitemperatur under perioden 1991-2020. Förstora Bild
Differens i högsta mintemp
Differens i högsta mintemp mellan åren 1991-2020 och 1961-1990 Förstora Bild



På många håll i södra och östra Sverige har årets högsta minimitemperatur ökat med en grad eller något däröver från referensperioden 1961-1990 till 1991-2020. Även om ökningen inte är så stor i absoluta tal, så är den ändå signifikant.

År som det i genomsnitt för landet varit höga mintemperaturer är 1994, 2014, 2018 och 2022, jämför diagram nedan. Högst var det under 2018.

.

.

.

.

.

.

Diagrammet visar medeltalet av årets högsta minimitemperatur varje år mellan 1945 och 2021.
Diagrammet visar medeltalet av årets högsta minimitemperatur varje år mellan 1945 och 2022 i förhållande till perioden 1961-1990. Förstora Bild

Värmeböljor och hälsa

Ur hälsosynpunkt kan dygnets maximala temperaturer vara relevant för begreppet värmebölja, men även förekomsten av svala nätter som en lindrande faktor. Hur människan upplever värmeböljor kan också påverkas av luftfuktigheten. Studier visar att värmeböljans längd har stor betydelse för dess effekter på hälsan.

I Sverige är värmeböljor ganska ovanliga jämfört med Sydeuropa. Vi är dock anpassade till ett kallare klimat vilket innebär att normal värme i andra länder upplevs som besvärande varmt här. Senare års forskning har påvisat att varma perioder leder till ökad dödlighet även i Sverige.

Värmeböljor i framtiden

När klimatet fortsätter att bli varmare är det förväntat att varma extremer också kommer att bli vanligare på global skala, och att storleken på förändringen ökar med ökade utsläpp av växthusgaser (Belusic et al., 2019).

Maximitemperaturer som inträffade vart 20.e år i perioden 1971-2000 kan komma att inträffa varje år i slutet av seklet i södra Europa, och vart 3-4:e år i norra Europa. Samtidigt minskar sannolikheten för kalla extremer så att minimitemperaturer som inträffade var 20:år 1971-2000 kan komma att inträffa endast en gång per århundrade (Nikulin et al., 2011).

Det finns få studier för värmeböljor specifikt i Skandinavien, men det är klart att värmen under sommaren 2018 inte hade inträffat utan global uppvärmning (Wilcke et al., 2020).

Referenser

Danijel Belusic, D., Berg, P., Bozhinova, D., Bärring, L., Döscher, R., Eronn, A., Kjellström, E., Klehmet, K., Martins, H., Nilsson, C., Olsson, J., Photiadou, C., Segersson, D., Strandberg, G., 2019: Climate Extremes for Sweden, SMHI, SE-60176 Norrköping, Sverige. DOI: doi.org/10.17200/Climate_Extremes_Sweden

Nikulin, G., Kjellström, E., Hansson, U., Strandberg, G., and Ullerstig, A.: Evaluation and future projections of temperature, precipitation and wind extremes over Europe in an ensemble of regional climate simulations, Tellus A: Dynamic Meteorology and Oceanography, 63, 41–55, doi.org/10.1111/j.1600-0870.2010.00466.x, 2011.

Wilcke, R. A. I., et al.: The extremely warm summer of 2018 in Sweden – set in a historical context, Earth Syst. Dynam., 11, 1107–1121, 2020.