Information om tjänsten Brandrisk skog och mark
Om modellerna
Fire Weather Index, FWI-modellen, är hämtad från Kanada. Den utgår från hur uttorkat bränslet är och beräknar därefter brandbeteende och spridningsrisk för en kanadensisk standardskog. FWI-modellen består av flera underindex:
- DC, DMC och BUI (viktat medelvärde av DC och DMC) beskriver fuktighetsmått för de något djupare markskikten
- FFMC beskriver uttorkningen i det ytligaste markskiktet och utifrån FFMC och vindhastigheten beräknas en spridningshastigheten, ISI.
Därefter vägs ISI och BUI samman till FWI-värde och till slut delas det in i FWI-index, anpassat till svenska förhållanden, som relaterar till brandbeteende och spridningsrisk.
Beräkningarna har ett minne, då brandrisken idag också beror på hur vädret varit tidigare.
FWI-modellen beräknas dels på dygnsbasis för 6 dygn som avser eftermiddagen då brandrisken oftast är som högst, och dels på timbasis för kommande 48 timmar som då beskriver hur brandrisken varierar under dygnet. Timmodellen använder data från dygnsmodellens BUI (viktat medelvärde av DC och DMC) då uttorkningen i de något djupare markskikten inte varierar nämnvärt under dygnet. Den beräknar nya FFMC, ISI och FWI (samt FWI-index) för varje timme.
Båda modellerna startas om efter 1 februari när det har varit snöfritt minst tre dagar i följd samt att temperaturen mitt på dagen varit över +8 ⁰C minst tre dygn i följd. Under vintern beräknas en ackumulerad nederbörd i respektive beräkningspunkt. Utifrån den bestäms sedan vilket startvärde underindex DC, som anges i dygnsmodellen, ska ges med avseende på hur uttorkat/blött det nedersta markskiktet är. Detta för att DC är det underindex som har längst minne och därmed förändras trögast.
Under tiden 1 november till det att omstart sker anges FWI-index med ”Data saknas/ej säsong” istället för 5E-1 medan de övriga parametrarna fortfarande beräknas. Orsaken till detta är att bättre beskriva brandrisken tidigt på våren samt att FWI-modellen är framtagen för bränder på sommaren och därmed inte ger rimliga resultat vintertid.
För mer information se:
Fakta om brandriskprognoser och modeller
Modellen för bränsleuttorkning beskriver hur uttorkat bränslet är och uttorkningen i de nedre markskikt som har störst betydelse vid skogsbrand. Skalan anges från 5E (Extremt torrt) till 1 (Mycket blött).
Modellen för bränsleuttorkning är framtagen genom att studera samband mellan HBVundre och HBVövre (från den tidigare modellen HBV-skog) och FWI-modellens underindex DC och DMC för ett antal år. Därefter har funktioner anpassats så att en ny HBVundre beskrivs som en funktion av DC och en ny HBVövre som en funktion av DMC. Därefter vägs de samman på samma sätt som HBV-värdet gjordes och därifrån även HBV-index.
Då modellen för bränsleuttorkning bygger på underindex till FWI-modellen startar och slutar modellerna samtidigt. Beräkningarna tas fram på dygnsbasis för 6 dygn då uttorkningen i de nedre marksikten inte varierar nämnvärt under dygnet.
För mer information se:
Gräsbrandsrisken avser det gamla fjolårsgräset. Efter bara några timmars torrt väder i det döda fjolårsgräset kan en gräsbrand sprida sig snabbt. Det finns två versioner av modellen för gräsbrandsrisk. Dels på dygnsbasis för 6 dygn som beskriver den högsta gräsbrandsrisken under dygnet. Dels på timbasis för kommande 48 timmar som beskriver hur gräsbrandsrisken varierar under dygnet.
Båda versioner bygger på beräkning av:
- · Gräsbrandssäsongens utveckling (inväxten av grönt gräs)
- · Gräsets fuktkvot
- · Spridningshastighet utifrån vindhastighet, gräsets fuktkvot och gräsbrandssäsongens utveckling
Utifrån spridningshastigeten anges gräsbrandrisken som Mycket Stor, Stor, Måttlig eller Liten. När det ligger snö på marken anges ingen gräsbrandsrisk och inte heller när det gröna gräset växt upp, då är gräsbrandssäsongen slut.
Båda versionerna startar 1 januari och använder temperatur, relativ luftfuktighet, solstrålning, vindhastighet, nederbörd och snötäcke som indata.
För mer information se:
En ny modell för gräsbrandsfara i Sverige
Utveckling av modell för gräsbrandsfara avseende prognos för dygn och timma
Information om tjänsten Brandrisk skog och mark
Om modellerna
Fire Weather Index, FWI-modellen, är hämtad från Kanada. Den utgår från hur uttorkat bränslet är och beräknar därefter brandbeteende och spridningsrisk för en kanadensisk standardskog. FWI-modellen består av flera underindex:
- DC, DMC och BUI (viktat medelvärde av DC och DMC) beskriver fuktighetsmått för de något djupare markskikten
- FFMC beskriver uttorkningen i det ytligaste markskiktet och utifrån FFMC och vindhastigheten beräknas en spridningshastigheten, ISI.
Därefter vägs ISI och BUI samman till FWI-värde och till slut delas det in i FWI-index, anpassat till svenska förhållanden, som relaterar till brandbeteende och spridningsrisk.
Beräkningarna har ett minne, då brandrisken idag också beror på hur vädret varit tidigare.
FWI-modellen beräknas dels på dygnsbasis för 6 dygn som avser eftermiddagen då brandrisken oftast är som högst, och dels på timbasis för kommande 48 timmar som då beskriver hur brandrisken varierar under dygnet. Timmodellen använder data från dygnsmodellens BUI (viktat medelvärde av DC och DMC) då uttorkningen i de något djupare markskikten inte varierar nämnvärt under dygnet. Den beräknar nya FFMC, ISI och FWI (samt FWI-index) för varje timme.
Båda modellerna startas om efter 1 februari när det har varit snöfritt minst tre dagar i följd samt att temperaturen mitt på dagen varit över +8 ⁰C minst tre dygn i följd. Under vintern beräknas en ackumulerad nederbörd i respektive beräkningspunkt. Utifrån den bestäms sedan vilket startvärde underindex DC, som anges i dygnsmodellen, ska ges med avseende på hur uttorkat/blött det nedersta markskiktet är. Detta för att DC är det underindex som har längst minne och därmed förändras trögast.
Under tiden 1 november till det att omstart sker anges FWI-index med ”Data saknas/ej säsong” istället för 5E-1 medan de övriga parametrarna fortfarande beräknas. Orsaken till detta är att bättre beskriva brandrisken tidigt på våren samt att FWI-modellen är framtagen för bränder på sommaren och därmed inte ger rimliga resultat vintertid.
För mer information se:
Fakta om brandriskprognoser och modeller
Modellen för bränsleuttorkning beskriver hur uttorkat bränslet är och uttorkningen i de nedre markskikt som har störst betydelse vid skogsbrand. Skalan anges från 5E (Extremt torrt) till 1 (Mycket blött).
Modellen för bränsleuttorkning är framtagen genom att studera samband mellan HBVundre och HBVövre (från den tidigare modellen HBV-skog) och FWI-modellens underindex DC och DMC för ett antal år. Därefter har funktioner anpassats så att en ny HBVundre beskrivs som en funktion av DC och en ny HBVövre som en funktion av DMC. Därefter vägs de samman på samma sätt som HBV-värdet gjordes och därifrån även HBV-index.
Då modellen för bränsleuttorkning bygger på underindex till FWI-modellen startar och slutar modellerna samtidigt. Beräkningarna tas fram på dygnsbasis för 6 dygn då uttorkningen i de nedre marksikten inte varierar nämnvärt under dygnet.
För mer information se:
Gräsbrandsrisken avser det gamla fjolårsgräset. Efter bara några timmars torrt väder i det döda fjolårsgräset kan en gräsbrand sprida sig snabbt. Det finns två versioner av modellen för gräsbrandsrisk. Dels på dygnsbasis för 6 dygn som beskriver den högsta gräsbrandsrisken under dygnet. Dels på timbasis för kommande 48 timmar som beskriver hur gräsbrandsrisken varierar under dygnet.
Båda versioner bygger på beräkning av:
- · Gräsbrandssäsongens utveckling (inväxten av grönt gräs)
- · Gräsets fuktkvot
- · Spridningshastighet utifrån vindhastighet, gräsets fuktkvot och gräsbrandssäsongens utveckling
Utifrån spridningshastigeten anges gräsbrandrisken som Mycket Stor, Stor, Måttlig eller Liten. När det ligger snö på marken anges ingen gräsbrandsrisk och inte heller när det gröna gräset växt upp, då är gräsbrandssäsongen slut.
Båda versionerna startar 1 januari och använder temperatur, relativ luftfuktighet, solstrålning, vindhastighet, nederbörd och snötäcke som indata.
För mer information se:
En ny modell för gräsbrandsfara i Sverige
Utveckling av modell för gräsbrandsfara avseende prognos för dygn och timma