Kommentar till resultaten
Medelvattenflöde har ökat vintertid
Vintertid har medelvattenflödet ökat i alla regioner sedan 1990-talet. I Bottenvikens vattendistrikt syns dessutom en tydlig ökning av medelflöden sett över hela året. Sett till hela landet, och hela året, är det däremot svårt att se någon tydlig förändring av medelvattenflöde. De senaste årtiondena har medelvattenflödena varit relativt höga, men även tidigare har det förekommit sådana perioder, till exempel på 1920-talet.
I Norra och södra Östersjöns vattendistrikt har låga medelvattenflöden förekommit många av de senaste tio åren.
Årshögsta och säsongshögsta flöde varierar
De årshögsta och säsongshögsta vattenflödena varierar mycket mellan olika år. Sett över hela landet är det svårt att se någon tydlig trend i årshögsta flöde. I Bottenvikens, Bottenhavets och Västerhavets distrikt syns en tydlig ökning av det säsongshögsta flödet vintertid. I Norra och södra Östersjöns vattendistrikt finns en tendens till minskning av årshögsta flöde samt säsongshögsta flöde under vår och sommar.
Antal dygn med lågflöden ökar – och minskar
Antal dygn med lågflöde ökar i Norra och södra Östersjöns vattendistrikt, sannolikt på grund av en ökad avdunstning. I norra Sverige, där lågflöden vanligtvis inträffar vintertid, minskar istället antalet dygn med lågflöden.
Osäkerheten kring indikatorn för lågflöde är högre än för de övriga flödesindikatorerna. Detta beror på att mätnoggrannhet är sämre vid lågflöden. Flödet påverkas också av vattenuttag, utsläpp av vatten och korttidsregleringar i högre grad än vid medel- och högflöden. Alla dessa faktorer har dessutom varierat över tid.
Varför är indikatorn viktig?
Vattenflödet i vattendrag varierar naturligt mellan år och säsonger och naturen har anpassat sig till detta. I ett varmare klimat ökar både avdunstningen och nederbörden samtidigt som snöförhållandena förändras. Detta innebär en påverkan på vattentillgången och risk för höga såväl som låga flöden. Trender i medelvattenflöde kan ge en allmän bild av hur vattentillgången har förändrats.
Höga flöden kan leda till översvämningar som påverkar många delar i samhället, som bebyggelse, infrastruktur, dricksvattenförsörjning och jordbruk. Lågflöden kan leda till vattenbrist som påverkar bland annat industri, jordbruk och dricksvattenproduktion. Låga flöden kan också få konsekvenser för växt- och djurliv i vattendragen.
Hur har klimatindikatorn vattenflöde beräknats?
Indikatorn vattenflöde har beräknats för hela landet och för fyra olika regioner; Bottenvikens vattendistrikt, Bottenhavets vattendistrikt, Norra och södra Östersjöns vattendistrikt och Västerhavets vattendistrikt. Norra och södra Östersjöns vattendistrikt är här en region, eftersom antalet stationer annars hade blivit för få i norra Östersjöns vattendistrikt.
Beräkningarna bygger på data från 69 vattenflödesstationer. Dessa har valts ut av SMHIs många olika observationer. Kriterier för urvalet är att de har långa observationsserier och att de är relativt lite påverkade av vattenreglering. Det gör att indikatorn representerar oreglerade vattendrag. Stationerna är relativt jämnt fördelat över landet, men med färre stationer i Norra och södra Östersjöns vattendistrikt.
Luckor finns i många av mätserierna men dessa påverkar inte det övergripande resultatet annat än att indikatorn för året eller säsongen då bygger på färre stationer. Speciellt gäller detta för 1910-talet. Det finns krav att det måste finnas värden från minst 360 dagar för de årsvisa beräkningarna respektive 90 dagar med värden för säsongsberäkningarna.
Medelvattenflöde
För varje mätstation har medelflödet för varje år och säsong beräknats samt medelflödet för referensperioden 1961-1990. Sedan beräknas avvikelsen mellan årets eller säsongens medelflöde och värdet för referensperioden. Indikatorn presenteras som ett medelvärde för stationerna i hela landet respektive de fyra regionerna samt för säsong och år.
Årshögsta vattenflöde
För varje mätstation har det högsta flödet för varje år och säsong sammanställts. Sedan beräknas avvikelsen av årets eller säsongens värde från medelvärdet av varje års högsta flöde för referensperioden 1961-1990. Indikatorn presenteras som ett medelvärde för stationerna i hela landet respektive de fyra regionerna samt för säsong och år.
Antal dygn med lågflöde
För varje station och år har antalet dygn med lågflöde beräknats. Som en gräns för lågflöde används medelvärdet av varje års lägsta flöde (MLQ) för perioden 1961-1990. Indikatorn presenteras som ett medelvärde för stationerna i hela landet respektive de fyra regionerna för hela året.
Framtida vattenflöde
Även i framtiden väntas vattenflöden variera mycket mellan olika år. I medeltal och sett över hela året väntas en ökning av medelflöden i stora delar av landet. Vinterflödena väntas öka medan vårfloden beräknas bli lägre och inträffa tidigare. I Götaland, Svealand och delar av Norrland väntas de extrema vattenflödena i framtiden inträffa oftare. I andra delar av Norrland väntas de extrema flödena istället inträffa mer sällan. I framtiden väntas fler dagar med låga flöden i vattendragen i södra Sverige.
Om vattenflöden i framtida klimat i Kunskapsbanken på smhi.se.