3 - Identifiera möjlig påverkan
Den här sidan beskriver hur klimat- och sårbarhetsanalyser bör ta hänsyn till både nuvarande och framtida klimatpåverkan, inklusive gradvisa förändringar och extrema händelser. Den betonar vikten av att arbeta i olika tidsperspektiv och att successivt fördjupa analysen i takt med att klimatanpassningsarbetet utvecklas.
Klimatet förändras kontinuerligt vilket innebär att de risker och sårbarheter som upplevs redan i dagens klimat kommer att förändras och nya kan uppstå. Förändringar kommer att ske av så väl frekvensen och storlek på extrema händelser som genom en gradvis förändring av till exempel medeltemperatur och årsmedelnederbörd. Tröskelvärden, det vill säga nivåer över vilka system inte längre fungerar, kan komma att överskridas på kortare eller längre sikt. Därför är det bra att genomföra analysen ur tre olika tidsperspektiv: hur påverkas myndigheten och andra aktörer inom ansvarsområdet idag, år 2050 respektive år 2100? Om det är relevant kan analysen med fördel sträcka sig bortom år 2100.
Tänk på att påverkan också kan vara positiv.
Ju längre ni kommit i arbetet med klimatanpassning desto mer konkreta ni kan vara i er identifiering av påverkan. I ett tidigt skede kan analysen av påverkan bli ganska övergripande, exempelvis att invasiva arter i vattenmiljön kan öka i Sverige. Åtgärden i den första handlingsplanen kan i detta exempel vara att ta fram kunskapsunderlag om vilka invasiva arter som utgör störst risk. I nästa cykel bör beskrivningen av påverkan bli mer detaljerad, till exempel att den invasiva arten X kan komma att etableras i vattenförekomster av typen Y i geografiskt område Z. Åtgärden i den andra handlingsplanen blir då mer konkret inriktade på hur man kan minska risken för att just den arten förs in/får fäste.
