Ansvar och styrning

Förordningsmyndigheternas ansvar

Förordningsmyndigheterna ska:

• genomföra en klimat- och sårbarhetsanalys. Den ska uppdateras vid väsentliga förändringar av verksamheten eller minst vart femte år. Analysen ska identifiera bestämmelser, lagar och andra författningar som påverkar myndighetens arbete med klimatanpassning.
  Rekommendationer för arbetet med klimat- och sårbarhetsanalys återfinns i avsnitt 1. Enligt förordningen ska myndigheterna göra en klimat- och sårbarhetsanalys som baseras på klimatförändringar och/eller klimateffekter.
  Avsnitt 1 - Rekommendationer för klimat- och sårbarhetsanalys
• ta fram aktuella myndighetsmål. Om myndigheten förvaltar och underhåller statlig egendom ska myndigheten också ta fram myndighetsmål för anpassning av denna verksamhet till ett förändrat klimat. Myndighetsmålen ska bidra till att regeringen når sina mål för klimatanpassning och vara mätbara i den mån det är praktiskt möjligt.
  Rekommendationer för arbetet att sätta mål återfinns i avsnitt 2. Enligt förordningen ska myndigheterna ska ta fram myndighetsmål baserade på klimat- och sårbarhetsanalysen. SMHI rekommenderar att myndighetsmålen utgörs av mätbara effektmål för hela ansvarsområdet.
  Avsnitt 2 - Rekommendationer för myndighetsmål för klimatanpassning
  
• ta fram en handlingsplan för arbetet med att nå myndighetsmålen. Handlingsplanen ska uppdateras vid väsentliga förändringar av verksamheten eller minst vart femte år. Arbetet med att följa handlingsplanen ska dokumenteras, följas upp och redovisas i syfte att fortlöpande förbättra arbetet. Handlingsplanen ska innehålla resurser, tillvägagångssätt, tidsramar och ansvarsfördelning.
  Rekommendationer för arbetet med att ta fram en handlingsplan återfinns i avsnitt 3. Enligt förordningen ska myndigheterna ta fram en handlingsplan som ska beskriva vilka åtgärder myndigheten planerar att vidta för att myndighetsmålen ska uppnås.
  Avsnitt 3 - Rekommendationer för handlingsplan
  
• årligen, i samband med årsredovisningen, redovisa arbetet med klimatanpassning på det sätt som SMHI bestämmer.
  Rekommendationer för uppföljning återfinns i avsnitt 4. I detta avsnitt presenteras även rekommendationer kring hur myndigheter ska följa upp arbetet i syfte att förbättra sin egen verksamhet. Uppföljningen visar om arbetet med handlingsplanen går som planerat, men också om åtgärderna i handlingsplanen bidragit till målen.
  Avsnitt 4 - Rekommendationer för uppföljning
• ta hänsyn till klimatanpassning i myndighetens upphandlingar. Rekommendationer och tips på metodstöd kring klimatanpassning i upphandlingar finns i avsnitt 5. Enligt förordningen ska hänsyn tas till klimatanpassning i myndighetens upphandlingar i den mån det är möjligt.
  Avsnitt 5 - Rekommendationer för att hta hänsyn till klimatanpassning i upphandling

samt

• om myndigheten förvaltar eller underhåller statlig egendom, ska myndigheten anpassa även den till ett förändrat klimat. Tips på metodstöd och rapporter kring klimatanpassning av statlig egendom finns i avsnitt 6.
  Avsnitt 6 - Klimatanpassning av statlig egendom
  

Detta är ska-krav utifrån förordningen. Hur uppgifterna ska utföras är delvis styrt genom principerna i den nationella strategin för klimatanpassning. Det som inte är reglerat i förordningen eller styrt av principerna ska ses som rekommendationer. Dessa rekommendationer har tagits fram utifrån frågor och önskemål från myndigheterna som berörs av förordningen.

Förordningsmyndigheterna bör:

• identifiera anpassningsbehov. Att identifiera anpassningsbehov är inget som lyfts i förordningen. Anledningen till att SMHI rekommenderar detta är för att lyfta vilka behov av anpassning myndigheterna identifierat för att Sverige ska bli resilient mot klimatförändringar och även för att identifiera synergier och målkonflikter.
  Rekommendationer för arbetet med att identifiera anpassningsbehov finns i avsnitt 7.
  Avsnitt 7 - Rekommendationer för att identifiera anpassningsbehov
• integrera klimatanpassning i den egna myndighetens processer. Anpassningsstrategier kan integreras i redan existerande strategier och planer, enligt en av principerna i den nationella strategin. Rekommendationer kring detta finns i avsnitt 8.
  Avsnitt 8 - Rekommendationer för integrering av klimatanpassningi processer

och

• verka för att stärka samarbeten myndigheter emellan samt med andra externa aktörer och intressenter.

Att involvera andra aktörer inom och över geografiska och administrativa gränser i arbetet möjliggör identifiering av synergier och målkonflikter. Det innebär också ökad möjlighet att kunna möta anpassningsbehov där fler eller andra aktörer än den egna organisationen har rådighet eller som går över geografiska gränser. Erfarenheter från myndigheter som arbetat aktivt med att involvera externa aktörer i klimatanpassningsarbetet visar att det är viktigt att ta fram information som är relevant och förståelig för just de aktörer som man vill involvera. Det kan till exempel handla om att beskriva effekter av ett förändrat klimat på ett sätt som berör aktörerna. En annan erfarenhet är att det behövs uppsökande verksamhet där man har direkt dialog med externa aktörer och intressenter och inte envägskommunikation vid större seminarier eller liknande.

Länsstyrelsernas ansvar - utöver myndighetsansvaret

Länsstyrelser ska utöver detta, inom ramen för sitt uppdrag att samordna det regionala arbetet med klimatanpassning:

1. initiera, stödja och följa upp kommunernas klimatanpassningsarbete,
2. analysera hur länet och vid behov angränsande län påverkas av klimatförändringarna,
3. stödja och följa upp regionala sektorsmyndigheters klimatanpassningsarbete,
4. bidra till och ta fram underlag för ökad kunskap och planering, och
5. stödja arbete i älvgrupper.

Rekommendationer kring länsstyrelsens samordningsuppdrag finns i avsnitt 11. Enligt förordningen ska länsstyrelserna analysera hur länet och vid behov angränsande län påverkas av klimatförändringarna. Länsstyrelserna ska stödja och följa upp regionala sektorsmyndigheters klimatanpassningsarbete. Länsstyrelserna ska även initiera, stödja och följa upp kommunernas klimatanpassningsarbete samt stödja arbetet i älvgrupper.
Gå till avsnitt 11

SMHIs ansvar

SMHI ska enligt förordningen om myndigheters arbete med klimatanpassning ansvara för:

• metodutveckling
• rådgivning
• utbildning med anledning av förordningen
• analysera förordningsmyndigheternas redovisningar av arbetet med klimatanpassning och lämna en sammanfattande analys till regeringen

Som en del i detta har SMHI sammanställt rekommendationer för de specifika uppgifter som myndigheterna enligt förordningen ska göra.

Utifrån det ansvar som regeringen ålagt SMHI, har SMHI gjort följande ställningstaganden:

• För att kunna lämna en sammanfattande analys till regeringen, och relevant underlag till det nationella expertrådet för klimatanpassning, på ett transparent och effektivt sätt, har SMHI specificerat vad myndigheterna ska redovisa.
• Redovisning sker genom att myndigheterna fyller i de viktigaste stegen och slutsatserna av arbetet i det webbaserade redovisningssystemet Klira, som tagits fram specifikt för detta ändamål.
• Redovisningssystemet Klira inklusive frågor utvecklas kontinuerligt.
• SMHI stöttar myndigheternas arbete bland annat genom att ta fram övergripande rekommendationer och förslag på verktyg och arbetssätt kopplade till de olika delarna som omnämns i förordningen, dvs. klimat- och sårbarhetsanalys, målformulering samt handlingsplan.
• SMHI anordnar möten för myndigheterna två gånger per år med syfte att sprida information, utbyta kunskap och samla information om myndigheternas behov i det fortsatta klimatanpassningsarbetet.
• I de fall SMHI behöver uppgifter från myndigheterna för annan rapportering, exempelvis till EU eller FN, kommer dessa att samlas in via redovisningen när så är möjligt och lämpligt.
• SMHI kommer att låta andra myndigheter, som lyder under förordningen, nyttja SMHIs redovisningssystem om de behöver uppgifter för sitt klimatanpassningsarbete.
• SMHIs uppgift är inte att godkänna eller underkänna enskilda myndigheters arbete. Det är upp till myndigheten och dess departement att avgöra om och hur väl en myndighet följer förordningen.