Hydrologiska lägesbeskrivningar

Mars månad var ovanligt varm i framförallt norra Sverige. Från mitten av månaden bidrog detta till en tidig snösmältning och stigande vattenflöden. Söder om Dalälven, där det var barmark, sjönk både vattenflöden och markvattenhalter under månaden på grund av ovanligt lite nederbörd.

Mycket nederbörd och milt väder gav flödesökning i många vattendrag i södra Sverige. De stora mängder regn som föll i januari i Jämtlandsfjällen orsakade nytt februarirekord för vattenstånd i Storsjön.

Vattenflödena var i januari normala eller över de normala i nästan hela landet. I mitten av månaden föll stora mängder regn i Jämtlandsfjällen, med översvämningar som följd.

Vattenflödet var i många vattendrag normalt eller högre än normalt för månaden i Norrland och i södra Götaland, medan det i Svealand och norra Götaland var vattenflöden under det normala för månaden. I Norrland bildades det isdämmor i flera vattendrag framförallt i Lainioälven vid Kangos.

Större delen av landet hade vattenflöden över de normala någon gång under månaden, trots att november hade lägre nederbörd än normalt. Detta beror på att flödena var fortsatt höga sedan oktober.

Större delen av landet hade vattenflöden över de normala. Stora nederbördsmängder medförde höga flöden i Värmland och i Norrbotten.

Stora delar av landet hade normala vattenflöden under månaden. Regn medförde att flödena ökade på många håll, men flödesökningen blev ändå måttlig.

I augusti ökade flöden och markvattenhalt i nästan hela landet. Häftiga regnskurar och skyfall orsakade översvämningsproblem på flera platser i landet främst på hårdgjorda ytor under månaden. De största översvämningarna skedde i Gävle efter det omfattande regnet den 17 augusti.

Under juli har de större sjöarna och vattendragen inte visat på stora avvikelser. Dock har skyfall och regnoväder bidragit till lokala översvämningar.

Flödena som orsakades av regnet i slutet av maj klingade av i det varma vädret. Från mitten av månaden förekom regn som tillfälligt gav ökade flöden.