Jönköping klarar normen

Det är i vägtrafikmiljöer som de högsta luftföroreningshalterna brukar finnas. Därför är det gator med mycket trafik – och kanske med trånga och dåligt ventilerade gaturum – som man främst behöver hålla koll på. I Jönköping håller man sedan lång tid tillbaka ett vakande öga på luftkvaliteten.

Det är partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2) som i första hand kan riskera att nå halter på kritisk nivå i förhållande till miljökvalitetsnormerna. Även bensen (C6H6) kan det vara motiverat att följa upp. Däremot är halterna av koloxid­ (CO) numera betryggande låga jämfört med normen – bilarnas avgasrening är mycket effektiv på att eliminera detta ämne.

De tretton kommunerna inom Jönköpings län har sedan länge organiserat sig i ett luftvårdsförbund. I början av 2013 beslutade kommunerna att bilda ett samverkansområde för övervakning av luftkvaliteten. Huvudman för samverkansområdet är luftvårdsförbundet.

Inom förbundet har man tillgång till beräkningssystemet SIMAIR-väg och i Jönköpings kommun används systemet regelbundet för att hålla koll på föroreningshalterna. Lennart Oldén är miljöskyddsingenjör i Jönköpings kommun.

Hur ser du på samarbetet i luftvårdsförbundet?

Lennart Oldén: Samverkan mellan kommunerna ökar effektiviteten i luftövervakningen. Framför allt ger samarbetet bättre möjligheter för de mindre kommunerna att uppfylla kraven på kontroll av luftkvaliteten.

Vilken roll spelar modellberäkningar i luftkvalitetsarbetet i din kommun?

Lennart Oldén: Eftersom vi av praktiska och ekonomiska skäl inte kan mäta kontinuerligt på mer än några få gator spelar beräkningar en viktig roll för övervakningen av luftkvaliteten. De är också ett viktigt instrument i planeringen, särskilt då det idag sker många stora exploateringar i centrala Jönköping.

Modellering och mätningar i årlig rapportering

Alla kommuner är skyldiga att varje år göra en årlig rapportering om sin luftkvalitet till Naturvårdsverkets Datavärdskap Luft. SMHI har anlitats av luftvårdsförbundet för att göra beräkningar och rapportera in till Datavärdskapet. Varje kommun har kunnat välja ut tio gatuavsnitt som man bedömt som mest intressanta – och eventuellt kritiska – för jämförelse med miljökvalitetsnormer och utvärderingströsklar. Beräkningarna omfattade partiklar, kvävedioxid och bensen.

I Jönköping görs mätningar av luftföroreningshalter, något som utnyttjades i studien genom att korrigera de beräknade halterna i Jönköping med hjälp av mätresultaten. Tekniken innebär att mätresultatens förhållande till beräkningarna generaliseras till hela tätorten, varefter korrigerade beräkningsvärden kan tas fram till ett mycket större antal gator än där mätningar utförts.

Beräkningarna gav inga normöverskridande halter. Tabellen visar resultaten för kvävedioxid för de tio utvalda gatuavsnitten i Jönköping. Med olika färger markeras hur halterna ligger i förhållande till miljökvalitetsnorm och utvärderingströsklar. Miljökvalitetsnormen klarades, men på hälften av de studerade gatuavsnitten överskreds den övre utvärderingströskeln. Kungsgatans kvävedioxidhalter var högst i förhållande till sitt normvärde av alla gator (och ämnen) i denna studie för 13 kommuner.

Vad är din kommentar till resultaten för Jönköping?

Lennart Oldén: Resultaten är ungefär de förväntade. Vi vet genom tidigare mätningar och beräkningar att vi har ett antal gator med förhållandevis höga halter av både kvävedioxid och partiklar. Vi har tidigare under ett år haft överskridanden av miljökvalitetsnormerna för PM10 respektive kvävedioxid.

Vad tycker du om samspelet mellan mätningar och beräkningar?

Lennart Oldén: Genom att kombinera mätningar och beräkningar får man en god bild av luftsituationen i kommunen utan att behöva mäta på så många platser. Detta minskar kostnaderna för kontrollen. Tillförlitligheten i modellberäkningarna ökar genom att man kan kalibrera modellen mot de uppmätta halterna.

Tabell med kvävedioxidhalter.
Förstora Bild

Vetlandas halter under den övre tröskeln

För att också ge ett exempel från en mindre stad i studien visas en karta med partikelhalter i Vetlanda. Det handlar om 90-percentil av dygnsmedelvärden, som här var det ogynnsammaste haltmåttet i förhållande till norm och utvärderings­trösklar. Miljökvalitetsnormen klarades med god marginal, medan den nedre utvärderingströskeln överskreds på ett par gator i staden.

SIMAIR-beräkningar för Vetlanda
Beräknad 90-percentil av dygnsmedelhalter av partiklar (PM10) i Vetlanda 2012. Sträckor av Storgatan och Nygatan har beräknats ha halter mellan nedre och övre utvärderingströskel och markeras därför gult. På Nygatan har tröskeln överskridits enbart på den södra sidan av gatan. Förstora Bild