Operationelle Meteorologiske Luftkvalitetsmodeller (OML)

Användningsområde

OML är en modell som kan användas för att modellera en eller flera punkt- eller areakällor. Beräkningar kan utföras på avstånd upp till 20 km från källan.

Kort om modellen

OML är en Gaussisk plymmodell där vind och spridningsförhållandena beskrivs med hjälp av grundläggande turbulensparametrar som friktionshastighet, sensibelt värmeflöde och gränsskiktets höjd. Modellen beräknar plymlyft och byggnadsnedsug. Fotokemin för NO, NO2 och O3 är inkluderad i modellen.

Indata från modellanvändaren

  • Emissionsdata inklusive information om byggnader nära källan.
  • Rutinmeteorologiska data eller mastdata. Timvärden från en synoptisk väderstation (eller motsvarande) samt data från en radiosondstation två gånger per dygn. Meteorologiska data hanteras av OML:s meteorologiska preprocessor. En mer avancerad preprocessor finns för data som kommer från t.ex. mastmätningar istället för synoptiska stationer.
  • Topografi: höjd och position för varje receptorpunkt behövs.

Vilka föroreningar kan modelleras

  • Svaveldioxid (SO2)
  • Kolmonoxid (CO)
  • Kväveoxider (NOx)
  • Flyktiga organiska föreningar (VOCs)
  • Ozon (O3)
  • Bensen
  • Ammoniak (NH3)
  • Bly (Pb)
  • PM2.5 och PM10
  • Totala uppvirvlade partiklar (TSP)

Vilka resultat erhålls

Med den enklaste versionen av OML erhålls ett antal summeringstabeller som utdata. Med OML-Multi kan medelvärden för varje timme, månad och år fås samt 99-percentiler och andra statistiska mått relaterade till EU-lagstiftning. Även enklare kartor kan fås.

Genomförda valideringar

Valideringar där OML-resultat har jämförelser med mätdata har gjorts för olika kraftverk i Danmark och USA. OML har också ingått i en europeisk studie där flera modeller jämförts med samma mätdataset.

Plattform

Modellen kan användas på en Pentium PC med Windows 9x, Windows 2000, Windows XP, Windows Vista eller Windows 7.

Utvecklare/ägare

National Environmental Research Institute, Aarhus University.