Under expeditionen, som ingår i det svenska pelagiala övervakningsprogrammet, besöktes Skagerrak, Kattegatt, Öresund och Egentliga Östersjön.
Temperaturen i ytvattnet var vid de flesta stationer över det normala för månaden och varierade mellan 11 – 12 °C i Västerhavet och 8 – 11 °C i Egentliga Östersjön. Koncentrationen av löst oorganiskt kväve (DIN) i ytvattnet var normal i Västerhavet och mestadels under det normala i Egentliga Östersjön. Halterna av fosfat och silikat var mestadels normala.
Koncentrationen av syre i bottenvattnet var normal i Skagerrak (3,5 – 5,6 ml/l) och under det normala i Kattegatt (3,4 – 4,2 ml/l). I Arkonabassängen var syresituationen i bottenvattnet god och koncentrationen av syre låg kring 4 – 5 ml/l. I Bornholmsbassängen och Hanöbukten råder akut syrebrist (<2 ml/l) från 70 meter och koncentrationen av syre var endast 0,1 – 0,3 ml/l. Vid stationen BCS III-10 var syrekoncentration 1,2 ml/l i bottenvattnet vilket är normalt men vid station BY10 var koncentrationen 0,7 ml/l vilket är över det normala. I övriga Östra Gotlandsbassängen uppmättes svavelväte från 90 meter och akut syrebrist från 75 meter. I Västra Gotlandsbassängen uppmättes svavelväte från 60 – 80 meter och akut syrebrist rådde från 55 – 65 meter.
Nästa expedition med R/V Svea är planerad att starta 5 december i Kalmar. Då kommer även närsaltkartering i Bottniska viken att utföras.
Resultat
Expeditionen genomfördes med forskningsfartyget R/V Svea och startade i Lysekil den 8:e november och avslutades i Kalmar den 13:e november. Vädret under expeditionsveckan var mestadels mulet med svaga vindar och lufttemperatur mellan 5 och 10 °C.
Alla 24 ordinarie stationer kunde provtas som planerat och vi besökte Uppsala Universitets mätstation vid Östergarnsholm för service. Resan gick även förbi Huvudskär för att bärga de delar som fortfarande satt kvar efter havsbojen som slitit sig i oktober. Referensmätning vid Flinten 7 utfördes på väg söderut genom Öresund.
Profiler av salt, temperatur, syre och fluorescens i vattenkolumnen mättes med CTD monterad på en rosett med plats för 24 vattenhämtare.
Sveas ferrybox kördes under hela expeditionen men utan pCO2-instrument monterat pga service. Dagligen togs ett referensprov ur ferryboxen för klorofyllanalys. Instrumentet för att mäta profiler under gång; Moving Vessel Profiler (MVP), kördes vid flera transekter under resans gång.
Denna rapport är baserad på data som genomgått en första kvalitetskontroll. När ytterligare kvalitetsgranskning genomförts kan vissa värden ändras. Data från expeditionen publiceras så fort som möjligt på datavärden, SMHIs, hemsida. Normalt sker detta inom en till två veckor efter avslutad expedition. Vissa analyser görs efter expeditionen och publiceras senare.
Resultaten från planktonanalyser kommer presenteras i AlgAware-rapporten Algrapporter
Skagerrak
Temperaturen i ytvattnet var kring 11–12 °C, närmare kusten var detta något varmare än normalt. Ytsalthalten i Skagerrak var normal och varierade från 32 psu i utsjön till 28 psu närmast kusten. Längst västerut i Å-snittet, vid station Å17, sammanföll termoklin och haloklin vid 10 meter. Därunder var vattnet något varmare ner till 30 m där nästa språngskikt återfanns och vattnet var kallare. Salthalten var som mest 35 psu i djupvattnet och temperaturen var som kallast 7,5 grader. Närmast kusten låg skiktningen något djupare, 20 respektive 50 meter.
Koncentrationen av lösta oorganiska näringsämnen i ytvattnet hade ökat sedan i oktober och var normal för årstiden förutom vid station Å15 där halten av löst oorganiskt kväve (DIN) och silikat var lägre än normalt. Halten av DIN varierade mellan 0,8 – 2,6 µmol/l, silikat mellan 1,4 – 6,7 µmol/l och fosfat 0,1 – 0,4 µmol/l.
Syrenivån vid botten hade ökat sedan oktober och var i stort sett god vid samtliga stationer i Skagerrak, normala halter för månaden uppmättes med koncentrationer mellan 3,5 – 5,6 ml/l. Den lägsta syrekoncentrationen uppmättes vid stationen Släggö.
Fluorescensmätningen gav högst utslag mellan 0 – 10 m vid stationerna Å17 och Släggö. Inga toppar noterades.
Kattegatt och Öresund
I Kattegatt och Öresund var yttemperaturen över det normala vid alla stationer och den var kring 11 °C. Salthalten i ytvattnet var normal i Kattegatt där den varierade mellan 22,7 och 27,5 psu. I Öresund var salthalten i ytan 8,9 psu vilket är lägre än normalt. Haloklin och termoklin i Kattegatt låg kring 10 – 25 meter och kring 25 meter var vattnet som varmast, 14 grader. Salthalten i Kattegatts djupvatten var som mest 34,5 psu och temperaturen var kring 12 grader. I Öresund sammanföll termoklin och haloklin och låg omkring 10 – 20 meter.
Koncentrationen av lösta oorganiska näringsämnen i ytvattnet var varierande i området. I Kattegatt hade de ökat något sedan oktober och var normala förutom vid Fladen där koncentration av kisel var 7 µmol/l vilket är över det normala. Vid övriga stationer varierade kisel kring 2,4 – 3,3 µmol/l. DIN varierade kring 0,1 – 1,1 µmol/l och fosfat kring 0,2 – 0,3 µmol/l. I Öresund hade koncentrationen av näringsämnen minskat sedan oktober och fosfathalten var normal med 0,4 mol/l, halten av kisel var också normal, 10,8 µmol/l medans halten av DIN var under det normala med 1,3 µmol/l.
Syrehalterna i Kattegatts bottenvatten hade minskat något sedan mätningen i oktober och var nu lägre än det normala, 3,4 – 4,2 ml/l. I Öresund var syrehalten normal men lägst i området, 3 ml/l.
Klorofyllfluorescensen var som högst mellan 0 och 10 meter.
Egentliga Östersjön
Temperaturen i ytvattnet var varmare än normalt vid alla stationer förutom vid BY31 och BY38 i Västra Gotlandsbassängen där den var normal. Temperaturen varierade mellan 8 °C i Västra Gotlandsbassängen till 11 °C i övriga delar. Salthalten i ytvattnet varierade mellan 6,9 – 8,0 psu och var normal vid de flesta stationer förutom i Västra Gotlandsbassängen där den var över det normala. I Arkonabassängen fanns en termoklin och haloklin kring 15 – 30 meter. I detta intervall var vattnet varmare och saltare. Kring 30 meter var det ytterligare en skiktning i både salthalt och temperatur och vattnet var ännu något varmare och saltare därunder. I Bornholmsbassängen var vattnet välblandat ner till 35 meter där termoklin och haloklin sammanföll. Vid 40 meter var temperaturen kring 6 grader och den ökade sedan kontinuerligt för att vid 75 meter vara kring 12 °C. I Östra och Västra Gotlandsbassängen observerades haloklin och termoklin kring 40 – 50 meter. I Västra Gotlandsbassängen var det även en grundare termoklin och haloklin kring 10 meter.
Halterna av lösta oorganiska näringsämnen i ytvattnet varierade från under till över det normala i Egentliga Östersjön. Koncentrationen av DIN var under det normala och nära detektionsgränsen i Arkona- och Bornholmsbassängen (0,1 – 0,15 µmol/l). I Västra Gotlandsbassängen var DIN högre men ändå lägre än normalt (0,16 – 0,94 µmol/l). I Östra Gotlandsbassängen varierade halterna av DIN från normala till över det normala (0,74 – 1,86 µmol/l). Koncentrationen av fosfat och silikat var mestadels normal och varierade kring 0,2 – 0,3 µmol/l respektive 7 – 11 µmol/l. Vid BY31 och BY39 var både fosfat- och silikathalten över det normala kring 0,6 respektive 14 µmol/l.
I Arkonabassängen var syresituationen i bottenvattnet god och koncentrationen av syre låg kring 4 – 5 ml/l. I Bornholmsbassängen och Hanöbukten råder akut syrebrist (<2 ml/l) från 70 meter och koncentrationen av syre i bottenvattnet var endast 0,1 – 0,3 ml/l. Vid stationen BCS III-10 var syrekoncentration 1,2 ml/l i bottenvattnet vilket är normalt men vid station BY10 var koncentrationen 0,7 ml/l vilket är över det normala. I övriga Östra Gotlandsbassängen uppmättes svavelväte från 90 meter och akut syrebrist från 75 meter. I Västra Gotlandsbassängen uppmättes svavelväte från 60 – 80 meter och akut syrebrist rådde från 55 – 65 meter. De högsta svavelvätehalterna förekom i Östra Gotlandsbassängen vid BY15 Gotlandsdjupet.
Fluorescensmätningarna visade på planktonaktivitet i ytlagret, framförallt i Arkonabassängen.
Mer information om algsituationen finns att läsa i:
Algaware-rapporten







Namn | Roll | Från |
---|---|---|
Madeleine Nilsson | Expeditionsledare, Vattenprovtagning | SMHI |
Johan Kronsell | Vattenprovtagning | SMHI |
Ann-Turi Skjevik | CTD- och plattformsarbete | SMHI |
Daniel Bergman Sjöstrand | CTD- och plattformsarbete | SMHI |
Sara Johansson | Närsaltsanalyser, kvalitetsansvarig | SMHI |
Bilagor:
Tabell över stationer, analyserade parametrar och antal provtagningsdjup (63 kB, pdf)
Figurer över månadsmedelvärden och vertikalprofiler (1,5 MB, pdf)
Expeditionsrapport från R/V Svea vecka 45-46, 2024 (11,7 MB, pdf)