Under expeditionen, som ingår i den svenska miljöövervakningens programområde kust och hav, delprogram fria vattenmassan, besöktes Kattegatt, Öresund, Egentliga Östersjön samt en kuststation i Skagerrak.
Temperaturen i ytvattnet var normal för månaden och var omkring 7 °C i Västerhavet och varierade mellan 3 till 5 °C i Östersjön. I Södra Östersjön samt i Öresund var salthalten i ytvattnet något under månadsmedel medans den i Norra Östersjön låg något högre än medlet.
Koncentrationerna av näringsämnen var låga både i Kattegatt och södra Östersjön men inom det normala, oorganiskt kväve var i stort sett förbrukat efter vårblomningen. I Östra och Västra Gotlandsbassängen var halterna av både oorganiskt kväve och fosfor istället högre än normalt närmast ytan men även under haloklinen var värden högre än normalt på flera stationer, framförallt närmast botten. Silikathalterna var något högre än normalt i hela Östersjön.
Syresituationen i bottenvattnet var god (>4 ml/l) vid samtliga stationer i Skagerrak, Kattegatt, Öresund och Arkonabassängen väster om Bornholm, ingen syrebrist noterades. I Hanöbukten och i Bornholmsbassängen öster om Bornholm varierade syrgashalten i bottenvattnet mellan 2 till 3 ml/l, strax över gränsen för akut syrebrist (<2 ml/l). I Östra och Västra Gotlandsbassängen noterades svavelväte från omkring 80 meters djup och koncentrationen ökade sedan mot botten. Vid samtliga stationer med svavelväte i djupvattnet var koncentrationerna högre än månadsmedel för referensperioden och har så varit på dessa stationer de senaste åren.
Resultat
Expeditionen genomfördes med forskningsfartyget R/V Svea och startade i Kalmar den 9:e april och avslutades i Lysekil den 15:e april. Vädret under expeditionen var mestadels mulet och blåsigt med kuling i nordöstra Egentliga Östersjön och stormbyar på västkusten. I månadens väder och vatten från april kan man läsa om höga vågor i Skagerrak och ett vindrekord i Halland den 14:e april vilket var i samband med att Sveas passage genom Kattegatt och Skagerrak, https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/manadens-vader-och-vatten-sverige. Lufttemperaturen varierade mellan 5 till 9 grader Celsius.
På grund av hård vind och höga vågor så fick nästan alla provtagningsstationer i Skagerrak strykas, enbart den kustnära stationen Släggö som ligger i Gullmarsfjorden kunde provtas. Även flera stationer i Östra egentliga Östersjön ströks; BY15, BY10 och BCSIII-10, detta på grund av säkerhetsläget efter oroligheter och eventuellt attentat i Kaliningrad. Som ersättningsstation för BY15 provtogs istället BY13 som ligger något västerut inom svensk ekonomisk zon. Vinschproblem på BY31 gjorde att inga håvprov kunde tas, varken för fytoplankton eller zooplankton.
Sveas ferrybox kördes under i stort sett hela expeditionen men pga. service och sensorbyte blev det några kortare stopp. Dagligen togs ett referensprov ur ferryboxen för klorofyllanalys. Instrumentet för att mäta profiler under gång; Moving Vessel Profiler (MVP), kördes enbart från Östergarnsholm ut till BY13 samt tvärs Stolpe Ränna i södra Egentliga Östersjön pga restriktioner i hastighet tills vajern bytts. Eftersom en av Sveas två ADCP:er (akustisk strömmätare) var trasig kunde den inte köras med full funktion.
Vid havsbojen vid Huvudskär bärgades en extra vågboj som använts för referensmätning och jämförelse med havsbojens vågsensor.
Vid Östergarnsholm sattes en mätboj ut av tekniker från Uppsala universitet som deltog under hela expeditionen, dock misslyckades bärgning av bottenmonterad ADCP, troligen på grund av ej fungerande fjärrutlösare.
Även fyra gäster från Lunds universitet deltog på expeditionen, deras arbete gick ut på att identifiera kemiska larmsignaler mellan växt- och djurplankton.
Rapporten är baserad på data som genomgått en första kvalitetskontroll och är jämförd mot månadsmedelvärde för perioden 1991–2020. När ytterligare kvalitetsgranskning genomförts kan vissa värden komma att ändras. Värden som anges i rapporten har avrundats till närmaste tiondel och kan därför skilja sig från publicerade värden. Data publiceras så fort som möjligt på datavärdens hemsida, normalt inom en vecka efter avslutad expedition. Vissa analyser utförs efter expeditionen och publiceras senare och är därför inte inkluderade i denna rapport.
Skagerrak
Då enbart Släggö kunde provtas i Skagerrak på grund av hård vind och hög sjö redovisas bara resultat därifrån, dessa är inte representativa för hela Skagerrak eftersom Släggö ligger nära kusten inne i Gullmarsfjorden.
Uppmätta värden låg inom det normala för månaden, enbart silikat låg på något högre värden än normalt. Temperaturen i var drygt 7 °C i ytan och ändrades enbart en grad ner till botten. En haloklin observerades vid omkring 15 meter med salthalt omkring 23 psu i ytan och 34 psu vid botten.
Koncentrationen av lösta oorganiska näringsämnen var normala för månaden, lägre ovanför haloklinen och sedan ökande mot botten.
Syrekoncentrationen avtog med djupet och var som lägst 4,5 ml/l närmast botten.
Fluorescensmätningar med CTDn visade på aktivitet i ytlagret ner till 15 meter och därunder väldigt låga värden.
CTD är ett profilerande mätinstrument och står för Conductivity, Temperature, Depth. SMHI:s CTD är även bestyckad med sensorer som mäter syre och fluorescens bland annat.
Kattegatt och Öresund
Temperaturen i ytvattnet låg på runt 7 °C vilket är normalt för månaden, under haloklinen uppmättes något lägre temperatur på mellan 5 till 6 °C. Salthalten i ytvattnet var normal i Kattegatt, mellan 17 och 21 psu, något högre än normalt i Öresund, omkring 22 psu. Haloklinen påträffades vid 8 meter i Öresund och vid knappt 15 meter i Kattegatt.
Koncentrationerna av lösta oorganiska näringsämnen i ytvattnet var låga men inom det normala, oorganiskt kväve var i princip förbrukat i ytlagret. Under haloklinen ökar halterna av näringsämnen, tydligast vid Fladen strax under haloklinen, mellan 15 till 30 meter, där DIN (”Dissolved Inorganic Nitrogen”) och silikat var betydligt högre än normalt. I övrigt uppmättes normala värden för säsongen.
Syrehalterna i Kattegatts bottenvatten var normala för årstiden, drygt 6 ml/l vid samtliga stationer i Kattegatt och knappt 6 ml/l i Öresund.
Fluorescensmätningar med CTDn visade på aktivitet i ytlagret ovanför haloklinen.
Egentliga Östersjön
Temperaturen i ytan var normal för månaden vid samtliga stationer i Östersjön och varierade från omkring 3 °C i norr till som mest drygt 5 °C i söder. Temperaturen ökade något under haloklinen till som mest drygt 7 °C, både i Östra och Västra Gotlandsbassängen uppmättes temperaturer något högre än månadsmedel.
Salthalten i ytlagret var lägre än normalt i både Arkona- och Bornholmsbassängen och låg mellan 7,1 och 7,3 psu. I norra delen av Östra och Västra Gotlandsbassängen var istället salthalten något högre än normalt, omkring 7 till 7,5 psu. Haloklinen i Östersjön startade i Arkonabassängen vid 37 meter, vid Hanöbukten på knappt 50 meter och i Bornholmsbassängen omkring 45 meter. Vid övriga stationer startade haloklinen vid omkring 60 meter, vid BY38 var haloklinen svag och det fanns en mindre skiktning vid 90 meter samt en ännu svagare vid 30 meter.
I Arkona- och Bornholmsbassängen var koncentrationen av närsalter i ytvattnet låg, DIN var i stort sett förbrukat ner till haloklinen. I Östra och Västra Gotlandsbassängen var halterna av DIN istället högre än normalt närmast ytan men även under haloklinen var värden högre än normalt på flera stationer, framförallt närmast botten. Högst koncentration uppmättes på BY20 närmast botten, knappt 20 µmol/l.
Fosfathalterna i söder på stationerna runt Bornholm låg på normala nivåer både över och under haloklinen, i Bornholmbassängen möjligen något låga värden närmast botten. I Östra och Västra Gotlandsbassängen var fosfatkoncentrationerna något högre än normalt i hela vattenkolumnen, som högst vid botten på BY20 med drygt 5 µmol/l. Silikathalterna var något högre än normalt i hela Östersjön, som mest drygt 80 µmol/l vid botten på BY20.
I Arkonabassängen var syresituationen god i bottenvattnet, även om syrgaskoncentrationen närmast botten vid BY1 var något lägre än normalt. I Bornholmsbassängen och i Hanöbukten var syrgaskoncentrationen låg, mellan 2 till 3 ml/l, vilket är normalt för dessa stationer jämfört med referensperioden 1991–2020. Vid den grunda stationen BY39 uppmättes syrgashalt vid botten på nästan 9ml/l, detta är också normalt för april då denna stationen vanligtvis är grundare än den permanenta haloklinen och hela vattenkolumnen är väl omblandad, med liten variation mellan yta och botten. Vid övriga stationer uppmättes svavelväte vid botten, svavelväte bildas först när allt syre är förbrukat. Generellt noterades svavelväte vid omkring 80 meters djup och koncentrationen ökade sedan mot botten. Vid samtliga stationer med svavelväte i djupvattnet var koncentrationerna högre än månadsmedel för referensperioden och har så varit på dessa stationer de senaste åren, högst koncentration uppmättes vid botten på BY20, 90 µmol/l.
Fluorescensmätningarna visade på planktonaktivitet i hela Östersjön, främst i ytlagret ner till 20 - 25 meter men ibland ner till 40 meter, högsta värden uppmättes vid de nordligaste stationerna.
Mer information om algsituationen finns att läsa i:
Algaware-rapporten







Namn | Roll | Från |
---|---|---|
Örjan Bäck | Expeditionsledare, oceanograf | SMHI |
Ann-Turi Skjevik | Marinbiolog | SMHI |
Sari Sipilä | Kemist | SMHI |
Johan Kronsell | Oceanograf | SMHI |
Johan Håkansson | Kvalitetsansvarig, Kemist | SMHI |
Ada Behncké Serra | MSc student | Lund University |
Paula Gonzalo Vamala | MSc student | Lund University |
Andrra Zhjeqi | MSc student | Lund University |
Luisa Jaeger Marques | MSc student | Lund University |
John Prytherch | Tekniker | Uppsala University |
Bilagor:
Färdkarta (8,7 MB, pdf)
Tabell över stationer, analyserade parametrar och antal provtagningsdjup (61 kB, pdf)
Figurer över månadsmedelvärden och vertikalprofiler (1,1 MB, pdf)
Expeditionsrapport från R/V Svea vecka 15-16, 2024 (10,5 MB, pdf)