SMHI använder cookies för att följa upp och förbättra webbplatsens innehåll och tjänster. Genom att använda SMHIs webbplats accepterar du att cookies används. Om du inte accepterar kan du begränsa lagring av cookies i din webbläsares inställningar.
Mer om cookies och personuppgifter på SMHIs webbplats
Rapporterna ingår i SMHIs ordinarie havsövervakningsprogram och beskriver algsituationen i Västerhavet och Östersjön samt anger förekomsten av giftiga alger.
I Skagerrak var diversiteten av växtplankton och klorofyllhalterna låga. Ett blandat samhälle med arter från olika grupper återfanns. Vårblomningsarten Skeletonema marinoi återfanns i högre cellantal än andra arter vid båda stationerna. I Kattegatt var vårblomingen igång med hög celltäthet och hög …
Vid Å17 längst ut i Skagerrak och Släggö vid kusten var diversiteten av växtplankton och klorofyllhalterna låga, vilket är normalt för månaden. I Kattegatt var artdiversiteten hög och vissa kiselalger fanns i väldigt höga cellantal. Klorofyllhalterna var relativt höga i ytan, men de integrerade …
Artidiversiteten var hög på flertalet stationer i Västerhavet. De totala cellantalen var däremot relativt låga. Kiselalger dominerade, och framför allt släktet Pseudo-nitzschia*, som dominerade i cellantal vid samtliga stationer. Kalkalgen Emiliania huxleyi fanns vid de flesta stationer i höga …
Artdiversiteten var relativt stor i Kattegatt och vid Släggö vid Skagerraks kust. De totala cellantalen var låga, och de talrikaste arterna var dinoflagellaten Prorocentrum compressum och kiselalgen Pseudosolenia calcar-avis. Kalkflagellaten Emiliania huxleyi noterades i Kattegatt och fanns i något …
Denna provtagning var förkortad och endast tre stationer i Västerhavet samt tre stationer i Östersjön provtogs för växtplankton. Stationerna Släggö och Anholt E uppvisade ett artrikt samhälle där kalkalgen Emiliania huxleyi återfanns i höga tätheter med upp till en miljon celler per liter vid …
Denna provtagningsomgång var inte en fullskalig expedition med samtliga växtplanktonstationer, utan bara en växtplanktonstation provtogs på västkusten och sex i Östersjön. Västkuststationen (Anholt E) uppvisade ett höstblomningssamhälle med flera olika arter av dinoflagellater, samt en del …
De integrerade (0-10 m och 0-20 m) klorofyllvärdena var låga men inom det normala för månaden vid alla stationer i Västerhavet, förutom Å15 där de var högre än normalt. De klorofyllfluorescensmaxima som återfanns orsakades av kiselalger och dinoflagellater. Framför allt dominerade olika arter av …
De integrerade (0-20 m) klorofyllvärdena var inom det normala för månaden vid de flesta stationerna i Västerhavet och de klorofyllfluorescensmaxima som återfanns orsakades av kiselalger. Framför allt dominerade olika arter av Rhizosolenia spp i dessa toppar men även Chaetoceros decipiens och …
Alla stationer runt Gotland samt i östra Östersjön utgick på grund av för blåsigt och kyligt väder. Årets vårblomning pågick i Västerhavet vid tidpunkten för mars månads utsjöexpeditionen. Kiselalger dominerade och klorofyllvärdena var höga. Skeletonema marinoi var i antal den mest dominerande …
Samtliga växtplanktonprov, från Skagerrak, Kattegatt och Östersjön var mycket glesa. Artantalen och cellantalen var mycket låga. De integrerade klorofyllvärdena (0-20m) var normala för denna månaden vid Östersjöstationerna och under det normala i Västerhavet.
Inga detaljer presenteras i denna …
