SMHI använder cookies för att följa upp och förbättra webbplatsens innehåll och tjänster. Genom att använda SMHIs webbplats accepterar du att cookies används. Om du inte accepterar kan du begränsa lagring av cookies i din webbläsares inställningar.
Mer om cookies och personuppgifter på SMHIs webbplats
Rapporterna ingår i SMHIs ordinarie havsövervakningsprogram och beskriver algsituationen i Västerhavet och Östersjön samt anger förekomsten av giftiga alger.
Den för fisk skadliga flagellaten Pseudochattonella spp.* blommade fortfarande i Västerhavet under marsexpeditionen och orsakade klorofyllfluorescenstoppar vid flera stationer. Årets kiselalgsblomning verkar mindre än vanligt och möjligtvis har Pseudochattonella spp.* delvis konkurrerat ut den. …
Den för fisk potentiellt dödliga flagellaten Pseudochattonella spp.* fanns i relativt höga cellantal vid samtliga växtplanktonstationer i Västerhavet. Fluorescenstoppar vid Anholt E, Å13 och Å15 orsakades till stor del av Pseudochattonella*. Störst antal uppmättes vid Å15 med knappt 120 000 celler …
Samtliga växtplanktonprov, från Skagerrak, Kattegatt och Östersjön var mycket glesa. Artantalen och cellantalen var mycket låga. Alla stationer i Skagerrak förutom Släggö fick utgå på grund av hårda vindar. Inga växtplanktondetaljer presenteras utöver detta, enbart artlistor och klorofylldiagram.
Det var kiselalgsblomning i Västerhavet, med dominans av Pseudo-nitzschia spp.* och Pseudosolenia calcar-avis. Klorofyllfluorescenstoppar vid Släggö, Anholt E och W Landskrona orsakades till stor del av samma arter. Det fanns relativt höga cellantal av kalkflagellater, framför allt i Kattegatt.
Det …
Det var kiselalgsblomning i Västerhavet, med dominans av Pseudo-nitzschia spp.* och Pseudosolenia calcar-avis. Klorofyllfluorescenstoppar vid Släggö, Anholt E och W Landskrona orsakades till stor del av samma arter. Det fanns relativt höga cellantal av kalkflagellater, framför allt i Kattegatt. Det …
Vid provtagningsstationerna i Västerhavet observerades en liten höstblomning med hög diversitet i växtplanktonproverna. I Skagerrak fanns förhöjda cellantal av Dictyocha speculum i ett så kallat naket stadium, utan kiselskelett, då arten är potentiellt skadlig. Arten observerades i samma stadium i …
Växtplanktondiversiteten var låg i Skagerrak och vid Släggö var klorofyllhalterna under det normala för månaden. Antalet arter och deras cellantal var högre i Kattegatt än i Skagerrak, men även här var klorofyllhalterna låga. I Östersjön var det fortfarande gott om filamentösa cyanobakterier. …
I Västerhavet fanns ciliater, nakna dinoflagellater och små arter som till exempel cryptomonader i förhöjda cellantal i växtplanktonproverna. I Kattegatt var även kiselalger talrika. Ett fåtal giftiga arter noterades i låga antal. Den trådlika cyanobakterien Nodularia spumigena* hade nått N14 …
I Skagerrak återfanns kiselalgen Proboscia alata i relativt höga koncentrationer vid samtliga stationer. Ett eller flera klorofyllmaxima observerades vid alla stationer och här fanns höga tätheter av olika arter av dinoflagellatsläktet Ceratium och vissa fall stora mängder av den potentiellt …
I Skagerrak var artdiversiteten stor bland dinoflagellaterna, men det var kiselalgen Proboscia alata som dominerade växtplanktonsamhället. Kiselalger var mycket vanliga i Kattegatt och även här var det Proboscia alata som var flest till antal med undantag av Anholt E. Där var även Dactyliosolen …
