Sammanfattning
Samtliga stationer i Västerhavet hade en dominans av kiselalger. Lite uppseendeväckande var att finna relativt många celler av mareldsdjuret Noctiluca scintillans vid samtliga stationer. Övriga arter var mest små flagellater av olika sorter där kalkalgen Emiliana huxleyi var talrik i Skagerrak. De integrerade klorofyllkoncentrationerna var över det normala vid stationerna i Skagerrak men normala för denna månaden i Kattegatt. I Östersjön var växtplanktonsituationen påfallande lik vid de olika stationerna. Det var genomgående förhöjda mängder av den filamentösa cyanobakterien Aphanizomenon flosaquae. Den potentiellt skadliga cyanobakterien Nodularia spumigena*, även den filamentös, fanns i mycket låga antal vid stationerna BCS III-10, BY29 och BY39. Den potentiellt skadliga dinoflagellaten Dinophysis acuminata* fanns vid samtliga stationer och i högst antal vid BY31. Kolonibildande cyanobakterier var genomgående förekommande i höga cellantal. Klorofyllfluorescensmaxima orsakades huvudsakligen av en art inom gruppen prymnesiales*. De integrerade klorofyllhalterna från 0–10 meter var över det normala vid BY2 och Hanöbukten. För de integrerade värdena från 0–20 meter låg BCSIII-10 under det normala, övriga stationer inom det normala för denna månaden