Värmekartläggning i städer

Värmekartläggning av städer visar hur upplevd temperatur kan variera inom en stad. Med hjälp av kartläggningen kan exempelvis kommuner och länsstyrelser öka sin förståelse för hur den upplevda temperaturen i staden varierar i dagens klimat, och hur samma variation väntas se ut i ett framtida klimat. SMHIs Värmekartläggning är en resurs i arbetet för samhällsplanerare.

Temperaturförhållanden i dag och i ett framtida klimat

Stadsdelarna påverkas av vilka byggnader som finns där, vilka material som byggnaderna består av, växtlighet, skugga och vattentillgång.

För fysisk planering av en stad behövs förståelse och information kring hur temperaturförhållanden ser ut i olika delar av den bebyggda miljön. Vilka platser är mest värmeutsatta och hur påverkar de svalkande miljöerna omgivningen. Hur ser det ut i dag och hur ser det ut i ett framtida klimat om temperaturen höjs? Det kan SMHI hjälpa till att svara på.

Allmän plats med träd och bänkar mellan byggnader i stad

Värmebölja ökar kraven på fysisk planering och beredskap

Höjda temperaturer och värmeböljor medför en risk för människors hälsa. Det kan innebära att det behövs förhöjd beredskap hos exempelvis sociala myndigheter och inom vården.

– Genom att visa hur upplevd temperatur kan variera inom en stad kan vi öka förståelsen för att en värmebölja upplevs på olika sätt i olika delar av staden. Det underlättar vid fortsatt fysisk planering, säger Magnus Asp, produktansvarig lokalklimat, SMHI.

Hur går beräkningen till?

Vid en värmekartläggning använder SMHI begreppet strålningstemperatur och utgår från hur värdena såg ut ett specifikt år samt hur dessa värden skulle se ut vid en simulerad temperaturhöjning i ett framtida klimat.

Strålningstemperatur beräknas på liknande sätt som kyleffekt, men istället för vind kopplas temperatur till strålningsförhållanden, som till stor del påverkas av om en yta ligger i skugga eller är solbelyst.

SMHI använder strålningsmodellen SOLWEIG som huvudsakligen utvecklats inom Göteborgs universitet. Det är en datormodell som beskriver hur strålningsvärmen varierar i den bebyggda miljön och som tar hänsyn till topografi, byggnader och vegetation. Våra beräkningar går att göra på så detaljerad nivå som ett kvarter och upp till hela städer och kommuner.