Halter av kvävedioxid och partiklar beräknades med SIMAIR-väg för utvalda gator i varje kommun.
Gaturumshalter för de mest utsatta platserna
En handfull gatuavsnitt i varje kommun valdes ut, som bedömts som de potentiellt mest föroreningsbelastade. Kommunerna tog fram beräkningsindata i form av trafikmängder, andel tung trafik, väg- och gaturumsbredder, hushöjder m.m. SIMAIR-väg beräknar haltnivån i gaturumsmiljön och ger därigenom möjlighet att undersöka de mest utsatta platserna. Arbetet innebar en hel del kontakter med företrädare för de olika kommunerna.
– Det var trevligt att arbeta med så engagerade miljöhandläggare på kommunerna och roligt att kunna ge positiva besked om luftkvaliteten till de flesta, säger Johan Arvelius, projektledare för studien på SMHI.
Beräkningarna utfördes för år 2014, dvs. med meteorologi, bakgrundshalter och emissionsfaktorer för detta år. Bakgrundshalterna i SIMAIR är beräknade timme för timme med en urbanskalig och en regionalskalig modell, och utgör viktiga delar av de totalhalter som erhålls då sedan den enskilda gatans bidrag beräknas och adderas.
Mycket olikartad situation i de olika kommunerna
Norrbottens län omfattar både medelstora städer som Luleå och kommuner med betydligt mindre centralorter. Detta återspeglas som väntat i luftkvaliteten. Beräkningarna redovisades i en rapport för varje kommun där även en bedömning gjordes av nödvändiga åtgärder utifrån haltresultatet.
Ett axplock resultat:
Boden: Beräkningarna visar att det föreligger risk för överskridande av miljökvalitetsnormen för NO2 på Kyrkgatan och nedre utvärderingströskeln för PM10 på Kyrkgatan och Kungsgatan.
Gällivare: Överskrider nedre utvärderingströskeln för NO2 på Parkgatan.
Kiruna: Överskridande av övre utvärderingströskeln för PM10 på Adolf Hedinsvägen och för NO2 på Hjalmar Lundbohmsvägen.
Luleå: Risk för överskridande av miljökvalitetsnormen för PM10 och NO2 på flertalet studerade vägar.
Piteå: Överskridande av nedre utvärderingströskeln för PM10 och NO2 på samtliga undersökta gatuavsnitt. Överskridande av övre utvärderingströskeln för PM10 och NO2 på Kyrkbrogatan.
Älvsbyn: Överskridande av nedre utvärderingströskeln för NO2 på Storgatan och Korsträskvägen.
Gynnsammast luftmiljö uppvisade inlandskommunerna Arjeplog, Arvidsjaur, Jokkmokk, Pajala, Överkalix och Övertorneå, liksom även Haparanda och Kalix. Karaktäristiken i rapporterna löd: ”Mycket god luftkvalitet utan överskridanden av tröskelvärden.”
– Slutsatserna avser dock enbart lokala trafikmiljöer. Exempelvis studerades inte den småskaliga vedeldningen i denna studie, vilken brukar vara mer utbredd i mindre kommuner, säger Johan Arvelius.
– Det var inte helt oväntat att de högsta halterna i trafikmiljöer återfinns i Fyrkantenområdet.
Not. Fyrkanten är ett etablerat samlingsbegrepp för kommunerna Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyn. Begreppet kommer sig av att centralorternas geografiska lägen tillsammans bildar en ”fyrkant”.
Även yttäckande beräkningar
En mer översiktlig bild av varje kommuns luftkvalitet gavs också, som ett komplement till gaturumshalterna som var arbetets huvudsyfte att visa. För en tätort i varje kommun gjordes nämligen beräkningar med den yttäckande modellen SIMAIR-korsning. Haltnivåernas fördelning över hela tätorten visades och eventuella problemområden kunde identifieras.
SIMAIR-korsning används ofta för mindre beräkningsområden än i detta fall, t.ex. för att studera haltbelastningen inom ett bostadsområde nära större vägar.