SMHI följer klimatets utveckling främst via långa mätserier från våra mätstationer som samlar in data för olika parametrar inom meteorologi, hydrologi och oceanografi. I poddserien Sveriges klimathistoria kommer du få en inblick i hur några av de här parametrarna förändrats över tid. I det här avsnittet berättar hydrologen Katarina Stensen om olika typer av torka och hur det hänger ihop att det både blir blötare och samtidigt torrare i Sverige. Det här är SMHI-podden och poddserien Sveriges. Sveriges klimathistoria. Jag som programleder heter Priya Eklund.

Välkommen tillbaka till podden Katarina.

Tackar.

Idag ska vi prata torka. Och det låter ju ändå ganska lätt torka. Det är torrt. Men jag tänker att det finns en hydrologisk definition på vad torka är. Och du är ju hydrolog. Ja, så det vore jättebra om du kan svara på det. Tack, jag ska försöka. Ja, men torka är ett stort begrepp och det är, skulle vi säga, också ett väldigt viktigt begrepp och något som vi i Sverige börjat prata mycket mer om på sista tiden, eftersom det börjar påverka oss mer än vad det har påverkat oss tidigare. Ja, vi pratar om att det finns olika typ av torka. Meteorologisk torka, det vill säga när det inte regnat på ett tag och när det inte har regnat på ett tag, då blir marken torr. Det finns en annan typ av. torka, man pratar om markfuktighetstorkat, marken är torr, det kan ju påverka risken för skogsbränder eller också torka jordbruket. Men sen finns det också en hydrologisk torka som du är inne på. Och det är när det under en betydligt längre period, och nu pratar vi kanske månader, att det har fallit mindre nederbörd än normalt eller om det inte har varit så mycket snö under vintern, så vårfloden har varit liten, så magasinen inte har.

fylls på då det blir låga nivåer i sjöar och vattendrag. Så vår vattenanvändning påverkas. Då får vi en hydrologisk torka och den kan sen gå över till socioekonomisk torka som är liksom steget när samhället verkligen påverkas. Men jag då som privat. Jag tänker att jag går ju inte ut och tittar på marken och tänker här var det hydrologisk torka. Hur kan jag? Hur kan jag märka skillnad på de här olika typerna? Är det liksom? genom att kanske hålla koll på nederbörden och det har inte regnat på två veckor meteorologisk torka. Nu har det inte regnat någonting sen i maj och vi är inne i september. Då börjar vi prata hydrologisk torka. Så kan du göra. Sen tänker jag att du som privatperson märker att det är hydrologiskt torrt när SMHI ger ut risk för vattenbrist till exempel. Eller om din kommun ger ut bevattningsförbud. Du kan också märka det. Om du har en egen brunn. När vattennivån blir låg. Det är ju väldigt. Det kan ju vara plast specifikt. Men det kan ju också drabba dig så.

Ja men jättebra tips att veta det liksom. Att det inte bara handlar om att det inte regnat på ett par veckor. Så nu får du inte vattna din gräsmatta. Utan då handlar det verkligen om att nu är det riktigt. Hydrologiskt torkad. Nu snackar vi mark. Långt ner.

Precis och här kan det vara så att. Det kanske har regnat lite under sommaren, så gräset är grönt. Däremot så har det inte regnat så att marken och magasinen fylls på. Så det kan i vissa fall upplevas lite kontra, ja, men lite motsägelsefullt om SMH ger ut risk för vattenbrist och kommunerna varnar för att dricksvattenproduktionen kan påverkas. Och så ser det grönt ut, men det är helt enkelt för att sommartid så den. nederbörd som faller den hjälper växtligheten att klara sig men det ska till väldigt, väldigt mycket nederbörd för sommaren för att det ska fylla på magasinen. I inledningen nu så sa det att vi pratar mycket mer om torka i Sverige i dag och det antar jag då hänger ihop med att det har blivit torrare i Sverige. Är det vanligare med, nu pratar vi hydrologiska torkan, är det vanligare med hydrologisk torka nu än förr? Det är en ganska svår fråga att svara på direkt och sen sa du dessutom att det har blivit torrare i Sverige.

Nej, nu har jag gjort bort mig.

Nej, för det som jag inte har sagt så. Det är lite lurigt eftersom nederbörden har ju faktiskt ökat. I och med att det blir varmare. Men växtsäsongen, det vill säga perioden då växterna kan ta upp vatten och då vi dessutom har en direkt. avdunstning den perioden har ökat så pass mycket så att trots att det regnar mer så dunstar det också mer vilket gör att det blir torrare och att risken för lågflöden blir större. Och den här risken är extra stor i sydöstra Sverige där den märks av mest. Där vi då har en där den största andelen av nederbörden som faller avdunstar. Den har inga direkta. siffror på det men det är ganska höga andelar som avdunstar av den nederbörden som faller i sydöstra Sverige. Och här vill jag bara säga att det du säger nu är jätteviktigt för många men det är jättebra att det regnar mer för att det behöver fyllas på. Ja, men de varmare temperaturerna gör också att det avdunstar mer så att det är inte så att vi går plus på något sätt vad gäller. Vatten ner i marken utan det försvinner också i och med att det blir varmare.

Precis. Jo, så är det ju. Och det som, om vi ska lägga till en dimension till av det, är att sommartid så kommer ju den nederbörden, när den väl faller, så är risken stor att de faller i form av skyfall. Och ett skyfall på väldigt torrmark rinner ju, ja, den fyller inte på grundvattenmagasinen. Så från SMHI så kan man ju ofta höra så här, det blir blötare men också torrare eller det. blir torrare men också blötare. Och det är det här vi har pratat om. Precis. Precis. Nu. Vad är skillnaden mellan låg vattennivå och riktig torka? Vad menar du med det? Det finns olika statistiska index som används globalt, eftersom torka globalt är ett internationellt problem. Så det finns det. Men det är just det här, i Sverige har vi ingen tydlig definition eller inget indexat när vattenflödet blir så här lågt eller när vi kommer ner till en viss percentil, då har vi torka. Det har vi inte definierat i Sverige och det. Men vad jag menar med att det varierar är att olika områden är olika känsliga för olika lågnivåer av flöden så att säga.

Kan vi se historiskt, vi har pratat om att det blir blötare och därmed också torrare i och med det här med avdunstningen och det har ju med klimatförändringen att göra och det kan vi liksom se i våra data som vi har. Men om vi tittar också historiskt kan man se några mönster? Kan vi se trender som visar när och var det kan bli torrperioder i Sverige och hur det faktiskt skulle kunna se ut framöver? Vi kan prata regionala skillnader, vi kan prata årstider. Ja, när det kommer till lågflöden, alltså antal dagar som vi har lågflöden i Sverige, då är det enda område egentligen skulle vi se, där vi verkligen tydligt ser en förändring här i sydöstra. Sydöstra Sverige. Där vi har en ökning av antalet dagar med lågflöden. Men om vi tänker. Dalälven och norrut. Där vi har. En tydlig sammanhängande vinter. Då är ju lågflödena det som inträffar vintertid. Så där har vi istället. Där minskar antal dagar med lågflöden. Så det är någonting som är generellt. I när det kommer till förändringar. Men. som vi har pratat om övergripande så blir växtsäsongen längre, avdunstningsperioden blir längre, vilket gör att torrare år, det vill säga år när vi inte har lika mycket magasin eller lika mycket nederbörd, då är risken för att torrperioderna ökar.

Det gäller ju hela Sverige. Och hur möter vi det här då? Vi mäter de här antal dagar med lågflöden och det kan vi se på vår klimatindikator på SMH. Men vi kan också titta i hur det ser ut i framtida klimat på vår klimatscenarietjänst, där vi då har modellerade värden.

Men som modellerade värden betyder att det här, det är en trend, liksom att vi ser att det har sett ut så här och troligtvis kommer det se ut på det här sättet framöver.

Precis, med modellen så kan vi beskriva hur det ser ut idag och sen lägger vi på klimatförändringar om man uttrycker sig väldigt förenklat och så ser vi då hur, hur kommer det. Jag tror att de flesta förstår att när, oavsett om det är meteorologisk torka eller hydrologisk torka, det är att det blir vissa konsekvenser för samhället. Och det kanske inte bara är det att min brunn sinar eller att jag inte får vattna gräsmattan, utan det måste bli större konsekvenser än så. Ska vi gå igenom dem lite grann? Mm. Det finns som sagt många olika konsekvenser och om vi då tänker. den första, den andra torkan jag pratar om först då om det inte regnar på ett tag, att vi har meteorologisk torka, men sen om vi får markfuktighetstorkat, det blir torrt i markerna, då är ju konsekvenserna ökad risk för skogsbrand, påverkan på jordbruket, jag tror alla minns 2018, när det var liksom också lantbrukare som behövde skicka djur till nödslakt, för att det fanns liksom inte utrymme för att ge dem mat. Det är inte min expertis, men det är ju en konsekvens.

Men sen när vi kommer in på den hydrologiska torkan, då har vi påverkan på vattendrag. Alltså när det blir lite vatten, hela livsbetingelserna påverkas ju vattendragen. Dricksvattenproduktionen, väldigt viktig produktionsdel i vårt land, påverkas. Industrier som använder sig av vatten kan få. restriktioner. Och ja, men det kan bli bevattningsförbud. Så det är verkligen konsekvenser som rör hela samhället och hela hela landet. Men där skulle jag ändå vilja säga att idag och även framöver så är det södra Sverige, särskilt sydöstra Sverige, som ser ut att drabbas hårdast.

Men kan man säga att det kryper uppåt?

Ja, det kan man säga och det ser vi tydligt i klimat. Sen har du tjänsten hur förändringen gäller hela Götaland, stora delar av Svealand men sen även Norrlandskusten. Och. Det är också något som är viktigt att ha att göra med att områden som är vana vid torra perioder, både natur men också samhällen anpassar sig till det. Men sen om det inträffar i områden där man aldrig ens har tänkt tanken på att det kan bli vattenbrist, då är man helt oförberedd på det. Och då kan ju konsekvenserna bli väldigt mycket större just för att man har inte beredskap eller man har ingen plan eller det finns inte planering för det. Så det är högt och lågt. En sak som slår mig nu när du berättar om konsekvenser och som egentligen har slagit mig i alla avsnitt i den här poddserien. Det är ju verkligen hur allting hänger ihop. Att det är så stort, att det inte bara är. Och det är lite vatten här, utan det hänger ihop med ekosystem och det är jordbruk och allting liksom går runt runt. Det blir så stora konsekvenser när man tänker på hur.

Och just det här med att allting hänger ihop och man ser det och vi ser alla konsekvenser och så. Jag tänker att vi inte bara sitter och tar emot konsekvenserna. Kan vi planera på något sätt och förbereda oss för den förändring som sker och kommer att ske? Absolut. Det finns goda förutsättningar för att planera för och vattenhushålla i samhället så att vi inte drabbas lika. hårt av extrema väderhändelser. Sen när det väl inträffar större händelser, väder är väder och regnar inte så regnar det inte. Så till viss del kommer vi inte kunna planera bort allting. Men när det kommer till vatten så pågår det väldigt mycket projekt om hur det går att samverka och samarbeta aktörer emellan, alltså både näringsindustri och. myndigheter inom avrinningsområdes gränser eftersom det är ju där vi ser och kan vattenhushålla. Och det är inte helt enkelt just nu eftersom rent administrativt så har Sverige inte behövt. ta hand om de här frågorna men vi har inte heller planerat för att vi behöver ta hand om de på avrinningsområdes vis.

Så det är en utmaning men det sker väldigt mycket dialog och diskussioner och forskning och projekt så att det händer mycket i området. Innan vi avslutar så tänkte jag att vi kanske kan titta på om det finns något eller några år som sticker ut. Du var inne på sommaren 2018 och det är ju ett år som jag vet att vi. Vi pratar väldigt mycket om på SMHI, men det pratas också väldigt mycket i samhället om just sommaren 2018, för det var exceptionellt torrt på alla plan då. Finns det någon annan torrperiod som sticker ut i Sveriges historia? Och kan vi se på något sätt om det här skulle kunna inträffa igen? Jag tar den sista frågan först. Kan vi se om det kan inträffa igen? Ja, det kommer kunna inträffa igen. 2018 var ett lite ovanligt år kopplat till klimatscenario. Vi ser att det blir varmare men det kommer också regna mer. Och 2018 då regnade det inte så mycket. Så det var så pass torrt också för att det inte regnade. Så i och med att vi har våra vädervariationer och det kommer bli varmare.

Så kommer ett 2018 år absolut kunna inträffa igen. När det kommer till år som sticker ut så började vi. 2016, 2017, 2018, verkligen uppmärksamma frågan tillsammans med massa andra myndigheter, eftersom det då inträffade särskilt i sydöstra Sverige, 2016, 2017, och då tog vi fram och tittade på historiska torrperioder. Och det som drabbade mig då var hur det alltid inträffat torrperioder, men som jag var inne på tidigare, så de första torrperioden vi skriver om i nödåren 1867-69 tror jag, och där. där dog ju människor, där var ju Sverige ett jordbruksland, det finns beskrivningar om hur man kokade sina skor för att äta lädret, det var ju verkligen matbrist, och sen har vi också skrivit om perioder 1955 och 59 tror jag var, om det var försommartorka eller ren sommartorka, då hade vi inte utbyggt bevattningssystem. som vi har idag, idag börjar det ju byggas ut bevattningssystem, så. Det jag snarare tänker på när du ställer det, finns några år som sticker ut, så tänker jag att vädret kommer variera, det kommer bli varmare, vilket kommer göra att extremerna kommer öka, både när det kommer till nederbördsmängder, men också torrperioder.

Och hur vi hela tiden anpassar oss, men också, vill jag säga, gör oss sårbara. Så jag hoppas. hoppas på att vi snabbt kommer till ett sätt där vi kan hantera vattenfrågan inom avrinningsområdesvis mellan sektorer på ett bra sätt, för det behöver vi klara av. Och förhoppningsvis behöver vi inte koka våra skor då, när det här inträffar, utan vi är mer förberedda. Precis. Tack för att du ville vara med igen. Tack så mycket.