SMHI följer klimatets utveckling främst via långa mätserier från våra mätstationer, som samlar in data för olika parametrar inom meteorologi, hydrologi och oceanografi. I poddserien Sveriges klimathistoria kommer du få en inblick i hur några av de här parametrarna förändrats över tid. I det här avsnittet berättar hydrologen Katarina Stensen om vårfloden och hur dess ankomst har förändrats. Det här är SMHI-podden och poddserien Sveriges klimathistoria. Jag som programleder heter Priya Eklund.

Välkommen till poddserien Sveriges klimathistoria. Vi ska ju prata om vårflod. Och nu är det så att det finns ett avsnitt om just vårflod och hur det funkar och hela den här biten som man kan lyssna på om man är intresserad av de detaljerna. Men kan du snabbt Katarina bara berätta för mig vad vårfloden är? Tack. Vårfloden är när snön smälter av framåt vårkanten och man. ta på namnet vårflod att det är någonting som inträffar på våren efter vintern, men också att det är ett lite större flöde det är liksom en större snösmältning för flod är ett gammalt tränsord som förut användes för att beteckna högflöden eller översvämningar, störtflod som man ju till exempel stormflod och vårflod.

Men hur ser det ut i Sverige de tre frågorna, var, när och hur? Vi börjar med ett dagsläge idag. Var, när och hur? För det första, det varierar väldigt mycket. Både eftersom Sverige är så avlångt och att det varierar väldigt mycket från år till år. I södra Sverige, om vi då tänker Götaland, sydligaste östra Svealand, där inträffade inte alltid en tydlig vårflod. Vi har ju en klimatindikator på smhi.se som visar vårflodens start och där visar vi 22 stationer och har då tittat på just när vårfloden startar och det kan vi inte göra för stationer söder om Dalälven för att vi inte har en tydlig vårflodstart varje år. Men om vi då går till de områden där vi tittar på vårfloden när den startar så varierar det väldigt mycket. och i de sydligaste områdena då, Dalälven, Gävleborg, så sker det ungefär mitten på, ska vi se, mitten på april, men det varierar mellan maj och mars, men vår nordligaste station som är Torneträsk, som är lite av ett unikum, för det ligger så långt norrut, och där Torneträsk är också en ganska stor sjö, långt upp i fjällvärlden, Norrbotten, där inträffar en i medeltal.

Och då pratar vi nu tid? Yes. Yes. Och sen så var ju frågan hur. Men det kanske inte är så svårt att svara på. Det blir varmare än snön smälter. Tidigare, precis. Ja, precis. Varför är det så viktigt att hålla koll på det här? Jag tänker så här, ja. Kommer det i juni, kommer det i mars? Spelar det någon roll? Ja, och det finns många olika delar där det spelar roll. Den första delen är att. för naturens skull så att säga på naturen har ju anpassat sig till de förutsättningar som är kring vattendragen. Så om det har varit en lång ihållande vintersäsong som sedan då där snön smälter av så blir det en störtflod genom vattendragen. Men det skapar ju viss karaktäristik som både formar vattendragen men som också gör att kemin och mängden översvämningsytor översvämmas så livet har verkligen anpassat sig till den här typen av miljön. Och om då fisk lek eller alger som växer till det inträffar då inte i synk längre eller att det inte inträffar alls, vilket såklart påverkar livet kring kring skör och vattendrag. Så det är en del av det.

Något som påverkar oss människor mer är ju att det blir varmare. Vi får en kortare period med sammanhängande vinter och. Vårfloden är ju den period då det liksom smälter av och fyller på i vattenmagasin, så vi får inte samma påfyllnad i genomsnitt, vilket gör att dessutom då den period som det är avdunstning, som växtligheten kommer igång och som då det avdunstar mycket, då vi inte fyller på våra vattenmagasin, grundvatten och sjöar, den blir ju längre, så vi får mindre påfyllnad och mer. tid då det liksom används och avdunstar vatten, vilket gör att vi far längre perioder med risk för låga nivåer i magasinen. Nu får jag en himla massa tankar i huvudet och också många frågor och vi ska försöka bena ut det här på något sätt. Jag börjar med frågan. Hur har vårfloden förändrats? Jo, men i och med att Sverige är så avlångt land och vi på SMHI tittar ju på Sveriges hydrologi. Jag har tittat på det sedan mer än hundra år tillbaka. Men övergripande kan vi säga att i Götaland och sydöstra Svealand så ser vi att för en klimatperiod 1961 till 1990, då hade vi i medeltal en vårflodsperiod.

En period då vinterflödena generellt var längre och sen kom en tydlig avsmältning som gav ett vårflöde. Det ser vi inte längre. Därför kan vi inte titta på det med den här klimatindikatorn, vårflodens start. Som vi ju gör för norra Svealand och Norrland. Och om vi går in och tittar specifikt på just det här med när vårfloden kommer. Så förstår jag att man kan inte säga ett datum. Det går inte att säga den 24 april där och den 5 mars här. Men kan man säga någonting om vårflodens ankomst och hur den har förändrats? Ja, det kan vi. Och jag kommer göra det utifrån de här 22 stationerna som vi har mätt flöde på under lång tid. Flera av de här 22 stationerna har vi data från början av 90. 1900-talet. De är mestadels opåverkade av regleringar. Så vi kan verkligen följa hur det naturliga vårflödet har varierat här. Och som vi pratade om tidigare så varierar ju ankomsten tidigare ju längre söderut vi är och kommer senare ju längre norrut vi är. För de här 22 stationerna där vi mäter flödet och där vi har mätt flödet under lång tid.

Den tidigaste tror jag är. 1901. Så ser vi att Även om det inte är jättetydligt för alla, men för mer än hälften så ser vi att vårfloden ankommer en till två veckor tidigare jämfört med medelvärdet för hela mätperioden. Sen för ett antal så ser man att vårfloden i genomsnitt de senaste 10-15 åren ankommer tidigare. Men. det är inte lika tydligt och går kanske inte att dra någon statistisk säkerställd tidigareläggning för dem. Men, och för ett antal så är det inte så. Då ser man kanske inte jättetydligt. Det som däremot är tydligt att ingen av de här 22 stationerna visar att vårfloden kommer senare, utan, och det är ju också någonting som är värdefullt med observationer, att man kan säga, man kanske inte kan säga. hur mycket tidigare den kommer, men man kan säga att det är ingen där vårfloden kommer senare. Om vi tittar då på just det här med ankomst, och säger att den kommer tidigare. Då tänker jag då som inte är hydrolog, okej, säg att den kommer fyra, fem dagar tidigare, någon vecka tidigare, vad spelar det för roll?

Vad blir konsekvensen utav det? Precis. Ja, och som vi också har pratat om, vårfloden ankommer ju väldigt varierat, även för varje enskild station. Det kan variera med flera veckor, något år och sedan flera veckor senare. Men det som vi pratar om nu är att vi ser en tydlig trend att. för alla stationer så kommer vårfloden tidigare och på många av de här stationerna som vi visar på klimatindikatorn så kommer den en till två veckor tidigare. Och nej, man kan tänka att det spelar kanske inte så stor roll och det är dessutom mindre än vad det varierar mellanårs. Men jag skulle säga det finns, för det första så är det en väldigt tydlig signal på att klimatet förändras. Det är ju också vad en klimatindikator är. Sen blir det då, i och med att det konsekvent kommer tidigare och tidigare, så påverkar det. som hela systemet återigen får vi flera följdeffekter om vi tittar på de här tidiga stationerna som var Dalälven, Gävleborgs län så ser vi att det inträffar kanske i april eller det inträffar i april men går mot mars som vårfloden i genomsnitt inträffar och det är liksom förskjutningar på veckor beroende på vilket utgångsläge man har.

Vet vi hur många veckor?

Det varierar lite beroende på vilken station det är. Och det beror lite på det här med att sätta medelvärden. Vi beräknar medelvärdet över hela mätperioden. Och sen ska man inte titta på enstaka år eftersom vi har stora variationer. Men två, tre veckor. Och då vill jag att vi hänger kvar vid Dalälven och sen vill jag att vi kopplar tillbaka till det här med konsekvenser. För du drog ju konsekvenserna ganska generellt, att det här kan inträffa och det här kan inträffa. Men om vi tittar på de här två, tre veckorna runt Dalälven, alltså det området. Kan man säga så här, men det här ser vi i form av konsekvenser? Det är en jättestor fråga. Dessutom är ju jag hydrolog, så jag jobbar med att titta på mängden vatten, vattendragen och konsekvenser. handlar om hur vi använder oss av vatten. Och särskilt när vi har tidsserier på över hundra år, så har ju vårt användande av vatten, bebyggelsen runt vattendragen har förändrats och också vår utsatthet för de här konsekvenserna som jag pratade om. Så det är lite svårt att svara på generellt för Dalälven.

Men ja, vad skulle de om vi omformulerar det lite då? För i mitt huvud, två veckor är inte så mycket. Förstår du vad jag menar?

Absolut, jag förstår vad du menar.

Så hur stora kan konsekvenserna bli?

Det är en väldigt tydlig signal i en stor övergripande förändring. Vi har årliga variationer. Och naturen är ju van vid att anpassa sig till olika vädersituationer. Men. Att vi har klimatförändringar som gör att det blir varmare påverkar och förskjuter hela system. och de konsekvenserna kanske inte är direkt kopplade till om vårfloden inträffar en eller två veckor kring medel, för det varierar så pass mycket ändå. Men däremot så är att vårflodens start konsekvent och i medeltal kommer inträffa tidigare. Det är en väldigt tydlig signal om att det blir varmare. Och det är den trenden vi ser, att det här kommer att fortsätta inträffa tidigare. tidigare för varje år som går med naturligtvis med variationer. Men trenden är ganska tydlig ändå. Ja, men det skulle jag säga. I och med att klimatförändringen gör att vi får ett varmare, varmare temperaturer och varmare klimat. Ja. Innan vi avslutar, har du själv något? Du jobbar ju som hydrolog och uppenbarligen kan du mycket kring det här med vårflod.

Har du själv något minne eller någon erfarenhet kring någon kraftig vårflod som det är som riktigt har fastnat? Eller om du inte har det, finns det, finns det liksom någonting i historien? Det finns många minnesvärda vårfloder. Jag måste först bara säga att jag har flyttat till en plats där jag har ett vattendrag på tomten. Den lyxen är enorm. Det är väldigt fint att se hur vattnet flödar till framåt vårkanten. Det är väldigt vackert. Sen bor jag ju i Norge. Köping och det får tyvärr inte uppleva de större vårflödena i framför allt oreglerade vattendrag. Tänk Vindelälven, Torneälven. Det skulle vara mäktigt att se de vårflödena. Men jag minns. Jag har jobbat på SMHI sedan 2009 och 2010 var ett ganska speciellt vårflödesår. Då låg det väldigt mycket snö över stora delar av Götaland. Svealand, i paritet med vad det var vårfloden 1977, som är ett sånt här vårflödesår i Mälardalsområdet i alla fall. Så vi förberedde oss jättemycket på att det skulle, ja men det här kan bli något. Men snön låg kvar och det kom liksom aldrig någon direkt avsmältning.

Och. visst det blev höga flöden, men det blev inte så jättekraftigt, jag tror Mån hade höga flöden, men det är liksom smälte av lite successivt, frös till nattetid, det är liksom Ebbade ut och vart inte det här vi förberedde oss på, men däremot samma år så var det, kom det in nästan högsommarvärme över norra Sverige och där var det som jag minns det inte. orimligt, alltså det var snö men det var inte väldigt onormalt mycket snö men i och med att det smälte av så otroligt snabbt fjällfloden, skogsfloden, allt kom samtidigt så då vart det riktigt höga flöden framförallt Skellefteälven minns jag vad jag jobbade med att de, ja, det går liksom inte att värja sig för de mängderna och sen också naturens krafter man vet aldrig riktigt hur det kan bli nej men precis även om man förbereder sig så ja Är man lite utlämnad till vilket väder det blir. Tack Katarina för att du var med i det här avsnittet. Tack så mycket.