SMHI följer klimatets utveckling främst via långa mätserier från våra mätstationer som samlar in data för olika parametrar inom meteorologi, hydrologi och oceanografi. I poddserien Sveriges klimathistoria kommer du få en inblick i hur några av dessa parametrar förändrats över tid. I det här avsnittet berättar hydrologen Ola Pettersson om vattnets kretslopp i ett förändrat klimat. Det här är SMHI-podden och poddserien Sveriges klimathistoria. Jag som programleder heter Priya Eklund. Välkommen till podden Ola.

Tack så mycket Priya.

Vi ska idag prata om någonting som är ganska fundamentalt inom hydrologin och det är ju vattnets kretslopp. Och vi ska prata om det i ett perspektiv där vi tittar också på hur det ser ut i ett förändrat klimat. Men vi kanske har glömt bort lite det här som vi har lärt oss i skolan om just vattnets kretslopp. Vad menar vi när vi säger vattnets kretslopp och hur ser vi då? ser det ut i Sverige?

Bra fråga, Priya. Har du glömt bort?

Nej, absolut inte. Men jag tänker att någon som lyssnar kanske har gjort det.

Precis, vi kör en rekapitulation i alla fall. Och vi börjar med det som alla brukar säga, att det vatten vi ser idag är samma vatten som dinosaurierna drack. Och det kan ju vara lite förenklat kanske, men till stor del så varken försvinner det eller skapas nytt vatten. Och det är ett antagande som vi utgår ifrån. Och det innebär i sin tur att vattnet har rört sig lite runt om här i världen genom tiderna. Ibland som vätska i hav, under markytan, i vattendrag och sjöar. Ibland som ånga eller regn i atmosfären och understundom som snö eller is. Och vattnets kretslopp är ett begrepp som ger en tydlig förklaring över hur vattnet rör sig. Vattenångan i atmosfären faller som nederbörd, snö, hagel, regn etc. ner på markytan. Och där när det träffar marken så rinner det neråt. Det passerar vattensamlingar, pölar, gölar, sjöar och samlas till allt större vattendrag. Och längst ner, så långt det kan rinna, så stöter det på ett hav och ansluter sig till det. Längs vägen kan vattnet utsättas för kyla, frysa och vila ett tag för att senare smälta och rinna vidare.

och om vatten utsätts för värme så bildas vattenånga, vilket innebär att vattnet avdunstar till atmosfären igen. Och väl i atmosfären kan samma cykel påbörjas, återigen. Och det är vad vi brukar kalla vattnets kretslopp.

Så det går runt och runt och runt. Och någonstans så känns det ju som att det här vattnet alltid är i balans.

En ledande fråga.

då vattenbalans? För det här är ju starkt kopplat till vattnets kretslopp.

Absolut. Nu när vi har berättat över hur vattnet till stor del rör sig i sitt kretslopp. Då kan man säga så här, mycket förenklat. All nederbörd som faller över Sverige rinner ut i havet. Men en del avdunstar och en del lagras en stund. Antingen som vätska eller is. Och det här är någonting som vi kan formulera som en matematisk formel. Och det kanske inte lämpar sig väl i en podd så här, men P. är lika med q plus e plus delta s. Och vad säger det då?

Jag sitter som ett frågetecken här.

Ja, precis. Vi kommer tillbaka till det här. Men nederbörd är lika med avrinning plus avdunstning och en liten förändring i magasinering. Och det här kallas för vattenbalansekvationen. Och den här formen utnyttjar vi hydrologer för att kunna räkna ut de delar som vi inte kan observera med lätthet. I Sverige tycker vi att det är ganska lätt att mäta nederbörd och vattenflöde. Med hjälp av vattenbalansekvationen kan vi uppskatta hur stor del det är som avdunstar. och kort sagt om vi går tillbaka till vattenbalansen ekvationen om vi förändrar nederbörd så kommer det att påverka antingen mängden vatten som rinner till havet eller avdunstningen eller båda om vi förändrar vattenföring eller snarare en förändring av vattenföring beror antingen på en förändring i nederbörd eller avdunstning och slutligen kommer en förändring i avdunstning att påverka en mängd nederbörd som skulle kunna rinna till havet det är mycket att ta in samtidigt men grejen är så här. Eftersom det inte går att förändra någon del utan att de andra påverkas så kan man säga att de i balans om de lämnas orörda.

Och det är vattenbalansen.

Och lämnas de orörda då?

Bra fråga. Grejen är så här att det är svårt att påverka dem som människor. Vi kan väl säga så här att kretsloppet som vi pratade om från början det varierar ständigt från år till år, från säsong till säsong. Det växer. med vädret, om det är blött eller torrt eller kallt eller varmt. Och det vi pratar om, nedbörd, avdunstning och avrinning, har inte varit så lätt att påverka för oss människor, annat än ganska lokalt. Man kan till exempel bygga en damm för att magasinera vatten ett tag under perioder. Vi har också kunnat dränera eller sänka av sjöar till exempel för att skapa mer odlingsbar mark, vilket också påverkar vattenbalansen lokalt. Men nu så är vi i en snabb klimatförändring där människan lyckats höja temperaturen. Och det påverkar i Sverige både lufttemperatur och nederbörd och att antal dagar med snötäcke har minskat. Det här påverkar direkt både avdunstning och vattenflöden. Men förändringarna varierar mellan olika tider på året och mellan olika platser i Sverige.

Och det är väl kanske därför då, för man hör ju ofta så här, det regnar mer nu, men det är ändå torrare ibland. Och då hänger det ihop med det precis som du sa här nu att tidigare snösmältning, rytmen har ändrats, mer intensiva regn, det blir mer avdunstning.

Ja, precis så är det ju. Men vi kan ju utveckla det lite, tänker jag. Allting börjar med den här ökande temperaturen. Ursäkta. Och den bidrar till två förändringar. Dels att mer avdunstning kan ske, för högre temperatur hjälper vatten att avdunsta. Och det kan. kan ske under längre tid. Eftersom vi får en längre växtsäsong med ökande temperatur. Och dessutom så kan varmare luft innehålla mer vattenånga och följden av det här blir en generellt ökande nederbörd över hela året och speciellt kraftig nederbörd sommartid. Samtidigt där varmare klimatet gör ju att snösäsongen blir kortare och växelsäsongen längre. Och växter kan alltså ta upp vatten och för det vidare till atmosfären under en längre. samtidigt som avdunstning från sjöar och vattendrag och mark blir större. Så det är både och. Mer nederbörd och mer avdunstning. Och mer avdunstning så blir det torrare på vissa platser.

Ja, för kan vi då se att vattnet försvinner snabbare ur landskapet än förr?

Ja, precis.

Kan man se den förändringen i och med klimatförändringen?

Ja, absolut. Det är tydligt.

Men ändå är vi i balans.

Just det, precis. Ändå är vi i balans. Varje år så är det alltid balans i vattnet, men det förändras över tid. Så. Om vi tittar på klimatförändringarna, ett varmare klimat påverkar snö och is. Kanske inte så mycket där det redan är antingen mycket varmt eller mycket kallt. Men just i gränslandet däremellan. Och det är där vi befinner oss. I södra Sverige så har vi inte längre någon tydlig sammanhängande snöperiod. Vissa år så är det mycket snö, andra år är det inte. Men vi kan inte säga att det alltid blir snö. Och likadant avdunstningen är låg under höst och vinter därför att vi inte har någon värme eller inga växter som tar upp vattnet. Så nederbörd som faller vintertid i södra Sverige leder ofta direkt till flöden, det rinner av. I norra Sverige däremot som har en lägre medeltemperatur, här lagras nederbörden vintertid som snö. Och först när snösmältningen sker och temperaturen ökar så får vi även ett ökat flöde, en vårflod. Ni kan se denna video på TV4 Play. Här minskar också flödena sommartid och ökar något igen på hösten.

Och sen för att när det blir kallt igen så avtar flödena och nederbörden lagras återigen som snö. Så det är de två delarna egentligen som vi kan se norra Sverige respektive södra Sverige och det här gränslandet då emellan. Med en ökande temperatur så kommer gränsen för de här två mönstren att förskjutas allt längre norrut och vi ser tydligt i delar av Svealand. land och södra Norrland att vintrarna där inte lika stabila som de varit tidigare.

Men om jag går ut och går nu då och sen tänker jag på att ja, men då lyssnar jag kanske på det här avsnittet och sen så säger du så här, men vattnets kretslopp har förändrats. Men hur kan jag se det i min vardag? Hur kan jag liksom titta mig omkring och tänka att titta, här ser jag att det har det.

Ja, jättebra fråga. Men det beror ju på var du befinner i Sverige också. Jag brukar titta tillbaka på, det kanske inte alla lyssnare som tittar på, Astrid Lindgren-filmer. Vi barn i Bullerbyn. Och det vet vi, det utspelas på 20-talet. Men de spelades ju in under slutet av 1900-talet. Men där är det ändå så att de i april går ut och plaskar och tittar på snö och is. Det är ingenting som vi ser idag här nu, eller hur? Vi har redan nu förändrats i tid. Men du frågade också om vattnet försvinner snabbare ur landskapet. Så jag plockar upp den frågan igen. Och det stämmer. Ett tjockt snötäcke har egenskapen att tillföra landskapet vatten medan det smälter. Och det kan ge en god påfyllning av sjöar och grundvatten och i vattendrag strax innan växtsäsongen börjar. Och när växterna är väl aktiva så tar de upp en stor del av nederbörden för sitt eget behov. Men om vinternederbörden inte lagras som snö och istället rinner av från land en kort tid efter att det har fallit, som regn då, så har vi ett klart kärvare startläge inför den varmare säsongen både för växter och vattenmagasin.

Och det är också någonting som syns nu. Tidigare har vi fått den här påfyllningen av vatten precis innan det börjar blomma. Men om det redan är torrt när det börjar bli varmare, då blir det torra vårar. Det är någonting som vi ser också.

Nu har ju vi pratat, eller du har ju berättat väldigt mycket kring hur det ser ut och hur det fungerar. Och så kanske man tänker sig, men hur kan du veta det? Och grejen är att SMHI mäter ju väldigt mycket. Vi har ju långa mätserier kring olika hydrologiska parametrar. Så. Vad säger våra mätserier då? Om vi nu ska gå på det här vetenskapliga.

Ja precis. Och det här börjar bli riktigt intressant. Eller hur? Och det är precis som du säger att vi kan ta hjälp av att vi har i Sverige observerat både väder och vatten under väldigt lång tid. Och hur kan vi då slå fast att det verkligen har ändrats? Jo, vi vet ju att vädret kan ändra sig ganska radikalt både inom och mellan år. Det innebär att vi borde undersöka längre tidsperioder. Det visar sig att ungefär 30 år, en lagom lång tid, att titta närmare på. WMO, eller den världsmeteorologiska organisationen, kallar 30 år för en normalperiod. Och då gör vi så här. Vi tittar på hur mycket nederbörd som faller över olika platser i Sverige. Vi räknar ut hur mycket vatten som avdunstar. Och beräknar hur mycket vatten som rinner ut från varje område. Och de här tre parametrarna som jag pratat om under vattenbalansdiskussionen. Om man presenterar de här tre resultaten. nederbörd, avdunstning och flöden som kartor bredvid varandra så ger det en god bild över vattenbalansen i Sverige för den normalperioden.

och om man då har tillgång till de här kartorna för två på varandra följande normalperioder, till exempel 1961-1990 och 1991-2020, så kan vi visa i vilka områden vattenbalansen antingen är stabil eller har förändrats och framförallt hur den har förändrats. Så det är så vi har jobbat på SMHI.

Och kan du ge en liten inblick i det då? Jag tänker att nu börjar vi närma oss det här. Okej, vad säger kartorna?

Vad säger kartorna?

Ska vi sammanfatta det?

Vi har ju precis publicerat en rapport där man kan gå in och titta på kartorna också. Kanske det kan läggas en länk i det här avsnittet. Men vi kan ta en parameter i taget. Vi börjar med nederbörd. Mängden nederbörd har ökat i hela landet under, om vi jämför de här två 30-årsperioderna. Men framförallt i västra Götaland och norra Norrland. Där ser vi ytterligare mer nederbörd. Avdunstningen som följd av temperaturökningen har ökat generellt över hela landet. Nu skulle jag kunna sätta det på pottkanten och fråga vad innebär det här Priya? Vi har ju pratat om ekvationen hela tiden. Eller jag kanske ska.

Jag vet ju det här svaret. Ja men nederbörden har ökat och avdunstningen har ökat. Men vi är ju, då är vi i balans då.

Ja precis. På de ställen där nederbörden har ökat precis lika mycket som avdunstningen. Då påverkas inte avrinningen överhuvudtaget. Så är det ju på vissa platser. Men där nederbörden har ökat mer än avdunstningen. Det innebär att avrinningen ökar istället. Och det syns tydligt i observationerna från. stationer i norra Norrland och västra Götaland. På samma sätt sker en minskning i avrinning där avdunstningen ökar mer än nederbörden. Så mer vatten försvinner till atmosfären än vad det gjort tidigare. Och det syns i våra mätningar från sydöstra Sverige, framförallt på Gotland och i Kalmar län.

Men kommer vi då, nu kan vi inte sia 30 år framåt, men om trenden fortsätter, Kommer vi någon gång befinna oss i ett läge där det kan bli en obalans i vattenbalansen? För på något sätt så verkar det ju ändå jämna ut sig. Men kommer det någon gång kunna bli en obalans i vattenbalansen?

Ja, vi tänker väl inte riktigt så, utan vi noterar bara att så här ser det ut just nu. Däremot så kommer vi att se en fortsatt förändring av vattenbalansen. Så är det. Och förändringarna i vattenbalansen. balansen drivs till stor del av förändringar i temperatur. Och det här är någonting som vi skulle kunna påverka som människor. Vi har tittat framåt på olika scenarier. Vad händer om vi fortsätter att släppa ut växthusgaser som det ser ut idag? Vad händer om de fortsätter att öka istället? Men vi kan väl säga att fortsatt utsläpp av växthusgaser kommer att leda till större förändringar även i framtiden. Och det skulle innebära. Att risken för höga flöden förändras ytterligare i ett varmare klimat. Generellt går det att se att nederbörden fortsätter att öka och samtidigt blir vårfloden på de flesta håll mindre eftersom den här temperaturgränsen flyttar sig allt längre norrut. Vi har ju ganska mycket reglerade vattendrag i Sverige också och man kan väl säga att i större reglerade vattendrag så har regleringen större påverkan på vattenflödena än vad klimatförändringen har.

Men ett varmare klimat påverkar avdunstning och nederbörd och vattentillgång i hela landet. Och just i södra Sverige så väntas det bli vanligare med låga flöden i vattendrag och låga vattennivåer i sjöar.

Är det någonting kring vattnets kretslopp i ett förändrat klimat som du känner att det här vill jag trycka extra på eller någonting du vill repetera? Det här var ju superintressant. Det känns som att vi skulle kunna prata jättemycket, men vi behöver börja runda av. Men är det någonting vi har missat?

Nej, jag tycker vi har gått igenom det mesta. Vi kan väl sammanfatta med att vatten är livsviktigt. Och förändringar i Sveriges vattenbalans. och hydrologi, eftersom det är det ämnet vi pratar om, påverkar redan nu och kommer att påverka många delar av samhället framöver, till exempel i dricksvattenproduktion, människors hälsa, jordbruk, fiske, industri, rekreation och ekosystem. Och det är viktigt att anpassa samhället till de förändringarna parallellt med att arbeta med att minska utsläppen för att förhindra att det sker för snabbt.

Superintressant. Stort tack Ola för att du ville vara med och prata idag.

Tack så mycket.