SMHI följer klimatets utveckling främst via långa mätserier från våra mätstationer som samlar in data för olika parametrar inom meteorologi, hydrologi och oceanografi. I poddserien Sveriges klimathistoria kommer du få en inblick i hur några av de här parametrarna förändrats över tid. I tidigare avsnitt har vi pratat om olika meteorologiska parametrar och nu är det dags att titta på några av de hydrologiska. I det här avsnittet berättar hydrologen Maud Goltzis Nilsson om den hydrologiska observationshistorien. Det var här allt börja. Det här är SMHI-podden och poddserien Sveriges klimathistoria. Jag som programleder heter Priya Eklund. Välkommen hit Maud!

Tack!

Du är ju först ut på den här lite nya inriktningen som vi tar på den här poddserien Sveriges klimathistoria. Vi har tidigare pratat väldigt mycket kring meteorologi och hur det har förändrats i Sverige. Och nu ska vi prata hydrologi. Och då blir då min första fråga, eller två frågor i ett: Vad är hydrologi och vad gör en hydrolog?

Ja, hydrologi är då den enkla förklaringen när regnet har kommit på marken då. Så att vi, vi tittar på det vattnet som finns på i inlandet, i sjöar och vattendrag och i olika format och is och sånt också då. Det är den korta förklaringen. Och räknar på hur flödet förändrar sig och var det hamnar.

Mm. Och hydrologen är den som räknar då?

Ja, det är vi som jobbar med det, absolut.

Och hur länge har vi mätt det här?

Alltså vi har ju, SMHI har ju inte funnits så länge, men man har ju mätt innan SMHI. Eh, och det längsta serien vi har startar i början på sjuttonhundratalet när man då mätte eller observerade när isen gick upp i Torneälven. Eh, så det är den längsta serien. Sen kommer vattenstånden i sjöarna under sent sjuttonhundratal. Då Mälaren är först ut ungefär sjuttonhundrafemtiotre och börjar mäta vattenståndet. Eh, där är det ju mycket för att det är viktigt med sjöfarten. De andra sjöarna kom i början på artonhundratalet. Eh, och sen så, ja, sen börjar framåt vattenföringen kommer man börja räkna också från och med ungefär sekelskiftet artonhundra–nittonhundra har vi vattenföring på många stationer.

Så isläggning och vattennivåer och vattenföring. Är det något mer som man mäter och har mätt historiskt?

Eh, just nu är det det vi mätter. Tidigare har vi även mätt istjockleken på vissa sjöar. Vi har vattentemperaturer. Eh, ja, det är väl de stora näten. Men det finns lite andra mätningar också som kanske inte vi har så vanligt här då, men som mark, fuktighet och sådana saker. Mm.

Och du var lite inne på det att du sa vatten eller sjöfart pratade vi om. Är det det som var huvudsyftet med att vi började mäta, eh, olika saker vad gäller vatten i Sverige? Eller vad var det som drev i gång allt det här? Att nu måste vi börja mäta här. Vi måste kolla när isen lägger sig. Vi måste veta hur högt vattenståndet är. Vad var det som satte i gång de tankarna tror du?

Ja, om man nu tänker på isen så är det ju att isen var viktig för dem uppe i norr. Liksom det var en, att man transporterade saker på isen och sen var det flottningen som användes liksom när isen gick. Så att det var viktigt för dem att veta liksom när isen kom och gick. Eh, på artonhundratalet så var det, många var hungriga i Sverige då. Och man sänkte väldigt många sjöar för att kunna skapa mer odlingsbar mark. Och då behövde ju man mäta innan då. Så många sjöar som Hjälmaren sänktes ju på, i artonhundra, artonhundratalet och man hade då mätt ett antal år innan för att liksom komma fram till hur man skulle göra de här sjösänkningarna runt om i Sverige på många ställen. Så att jordbruk och sjöfart är väl det som var liksom i början.

Okej, så sjöfart och jordbruk. Vad har SMHI för roll i det här?

Ja, eh, när industrialiseringen började och vi fick, man behövde tillgång till energi, då började man ju tänka på att vattnet kunde vara en källa till detta då. Eh, Sveriges första kraftverk verkar vara byggt i Viskan i slutet på artonhundratalet. Och då tänkte kungen att han ska se var kan han liksom få fram energi i, på kronans mark. Så han tillsatte en Vattenfallskommitté som skulle under några år åka runt och kartera och sätta upp stationer runt om i Sverige på, på då statens mark. Eh, och de stationerna, några av dem har vi kvar än i dag. Så det är några av de här gamla stationerna. Sen blev väl, det här blev väl ett ganska lyckat projekt för att de efter det här så kom man fram till att man behöver kartera hela Sverige och då startar man då Hydrografiska byrån 1907. Som så småningom slogs ihop med SMHI eller med Statens meteorologiska centralanstalt och bildade SMHI då.

Mm. Och hur har man mätt då? Har det, har det förändrats med tiden? Det antar jag att det har gjort med teknologins utveckling. Och finns det någonting som vi mäter på samma sätt som förr? Det var många frågor samtidigt där. Vi får börja från början då. Hur har man mätt?

Hur har man mätt? Grunderna är ju ganska lika liksom. Att man oftast då mäter man ett vattenstånd, eh, både i sjöar och i vattendrag. Och sen utifrån det kan man räkna ut ett flöde genom att göra en sån avrunningskurva då som är ett samband mellan vattenståndet och flödet. Det är ju det hydrologerna gör ute i fält. Liksom man gör, åker och mäter liksom vad flödet är och sen får fram det här sambandet så vi kan beräkna flödet. Och det har ju varit, alltså grunderna av det har ju varit likadan från början på nittonhundratalet fram till nu. Fast vi, vi gör det på annat sätt nu.För att det har blivit ju modernare instrument.

Och hur gjorde man förr då?

Förr, förr var det ju så att man satte ut en så kallad pegelskala som vi säger. Och det är en, eh, för en stor tumstock kan man säga. För man sätter fast i vattendraget så att man liksom verkligen sätter fast den. Och sen så går någon person och läser av den och tittar, i dag är tolv och sen blir det fjorton och så.

Mm. Och i dag så är det mer automatiserat eller?

I dag är det ju automatiserat och då kan man ju ha då till exempel en tryckgivare som då mäter trycket då hela tiden varje minut eller någonting sånt och sen skickar direkt över till SMHI.

Har du fler exempel?

Eh, ja, alltså en mellanperiod här var det ju då att man hade som ett pappersdiagram. Eh, och då satte man det diagrammet på en rulle som var liksom styrt av en klocka. Så att klockan gjorde att rullen gick till exempel en månad. Och sen hade man en penna, eh, som var kopplad till en flottör ner till vattenytan så att pennan rörde sig upp och ner. Och då fick man liksom en graf där. Och då skickade man tillbaka diagrammet till SMHI och då fick vi se till att liksom kurv-följa upp den här så vi fick ett vattenstånd och sen kunde man räkna ut då.

Mm.

Eh, så det har ändrat sig. Och nu är det ju ännu mer modernare grejer när man kan kanske använda ljudmätningar och man kan använda drönare och sådana saker. Det utvecklas mycket på senare år.

Mm. Och har du som hydrolog varit med ute och mätt i fält?

När jag startade så var jag fälthy드rolog, så jag har jobbat i fält några, några år då på 90-talet. Eh, och då när man gjorde de här mätningarna, då så använde man främst, eh, flyglar, hette de instrumenten eller heter. Eh, det är som små propellrar som man liksom mätte vattenhastigheten i vattnet. Och sen fick man då med hjälp av Arian ta fram flödet just vid den punkten, vid den tidpunkten då. Eh, nu. Det var ju propellrar som snurrade. Nu använder man inte så många sådana längre, utan nu har man mer elektroniskt att man mäter partiklar som rör sig i vattnet så att man får fram hastigheten på ett annat sätt då. Eh, så det ändrar sig mycket.

Ja, alltså i mitt huvud säger jag, man går väl ut och mäter så är det färdigt, men det är ju ändå väldigt mycket matematik och beräkningar i det här. Eh, och har varit säkert från början liksom. Du sa i början att vi har ju observationer från ganska långt tillbaka. Även fast SMHI kanske inte har mätt det här i, i flera hundra år, så har vi ju ändå data från långt tillbaka. Kan vi säga någonting övergripande om vad de här observationerna visar och kanske koppla det också till klimatet och det klimat som vi har nu?

Mm.

Alltså nu, nu har vi ju möjlighet att se hur, hur man har ändrat eller hur flödet har ändrat sig på olika ställen, eh, i Sverige och, och koppla det liksom till, till mätningar både framåt och bakåt. Så att vi kan använda dem för beräkningar framåt och bakåt. Modellen kan ju räkna ju bakåt, så den ska kunna räkna framåt också liksom så att man ser.

Vad säger vi då? Vad säger vi om till exempel islossning och isläggning och regn och de här bitarna?

Islossningen är ju ganska tydligt att det blir kortare islagd period i hela Sverige. Och vi har till och med haft ett år här i födra Sverige där det inte varit is i stort sett på någon sjö här under senare år.

Mm. Och nu var du inne på det. Det måste ju vara att det är regionala skillnader, men det kanske kommer det märkas i norr också framöver tror du?

Det är kortare även i norr. Att islossningen går tidigare.

Just det. Men vad kan vi säga då? Kan de här gamla vattenmätningarna lära oss någonting om framtidens klimat?

Ja, där tänker jag att det är som på många andra områden att man måste kunna historien för att kunna förklara framtiden. Så att man måste se att, att vi kan förklara hur det har varit bakåt för att kunna förklara vad som kan hända i framtiden. Så tycker jag är viktigt att vi har de här mätningarna.

Tack Maud för att du vill vara med i dag och i dag har vi ju egentligen bara pratat övergripande. Det kommer komma fler avsnitt där vi går in lite mer på detaljer kring de här olika delarna i hydrologin. Så tack.

Tack!