SMHI följer klimatets utveckling främst via långa mätserier från våra mätstationer som samlar in data för olika parametrar inom meteorologi, hydrologi och oceanografi. I poddserien Sveriges klimathistoria kommer du få en inblick i hur några av de här parametrarna förändrats över tid. I det här avsnittet berättar klimatologen Sverker Hellström om vegetationsperioden och hur den har förändrats. Det här är SMHI-podden och poddserien Sveriges klimathistoria. Jag som programleder heter Priya Eklund.

Välkommen tillbaka Sverker. Mm tack. Vi har pratat årstider och nu ska vi prata om någonting som är ganska starkt kopplat till årstiderna och det är ju vegetationsperiod. Har vi någon meteorologisk, alltså en sån här vetenskaplig definition på nu kan man odla?

Ja, vi har ju i alla fall en meteorologisk definition som vi kan använda varje år. Och det är då att dygnsmedeltemperaturen går över fem grader. Och det kan man säga det är halvvägs mellan vår och sommar. För när den går över noll grader säger vi att då har det blivit vår och när den går över tio grader så har det blivit sommar.

Och varför är just, och det här låter ju som en jätte egentligen konstig fråga för den är så självklar, varför är just temperatur så avgörande för när vegetationsperioden börjar och slutar?

Ja, egentligen är det väl vårt val av vegetationsperiod för vår statistik och så vidare. För det är klart att för, för växtligheten så är även både solljuset och nederbörden väldigt avgörande och beroende också på vilken växt det är eller vilken gröda det är. Men det är ju lite lättare att följa temperaturen statistiskt sett än nederbörden. Så av det skälet bland annat och så har vi den för vår klimatologiska statistik.

Just det. Och vegetationsperioden, man hör ju på ordet liksom att det är en period. Har den, hur lång har den varit om vi tittar historiskt? Och då, då förstår jag ju att det är olika för olika delar av Sverige. Men hur lång har en typisk vegetationsperiod varit?

Eh ja, vi har ju något som vi kallar för klimatindikatorer då, som är någon form av genomsnittsvärde för landet eller för en landsdel. Och den kan vi då göra statistik på över långa tidsperioder och så att vi då kan följa den klimatologiska variabeln. Eh och när det gäller som ett medelvärde då för landet som helhet så eh var vegetationsperiodens längd då i början av förra seklet, i början av 1900-talet, hundrasextio dygn och nu då ungefär hundranittio dygn. Det vill säga, det är en ökning på en månad ungefär.

Och är det så att det liksom börjar en månad tidigare och slutar när det har brukat sluta eller är det jämnt fördelat? Förstår du min fråga? Liksom början och slut.

Ja, det är väl ändå så att i alla fall enligt det här sättet att beräkna så ser det ut som att det är våren som börjar tidigare, mer än, än vad det är att hösten förlängs. Och det kan ju också, om man ska försöka på något sätt förstå det så är det att om vintrarna också var mildare, mindre snö, mindre is, då går det, behövs det inte så mycket värme för att omsätta, för att smälta den här snön och isen, utan då kan eh vårsolens värme direkt omsättas i värme då. Så att, men som sagt, det, det är ju också stora variationer från år till år.

Just det. Och som du sa då, om vi tittar historiskt så har det ökat med nästan en hel månad. Men finns det något år som sticker ut lite grann? Att det här året, då var det många dagar.

Ja, faktiskt eh förra året då 2025 så hade vi den eh längsta vegetationsperioden enligt på det här sättet att mäta. År 2000 var den nästan lika lång. Men det här kan ju kanske förvåna lite grann för att i folkmun man hört så man har ju talat om att det var en så kylig vår eh förra året. Men det var rätt, det var väldigt milt framför allt i mars. Ganska milt också i april och sen blev det lite kyligare i maj och det är i maj kanske man sätter då som sinnebild för, för hur man själv upplever våren. Men då hade ju redan vegetationsperioden då på många håll hunnit börja under den tidiga delen av våren. Så att då, då blev ju hela vegetationsperioden för året som helhet lång då.

Just det. Och om vi tittar på de här hundranittio dagarna antar jag ett snitt för Sverige. Men kan vi se de här regionala skillnaden hur snabbt vegetationsperioden har förändrats i Sverige? Liksom syns det att här ser vi att här är det en, en mycket större ökning än vad det kanske är i någon annan del.

Inte mycket större kanske, men i alla fall så har den enligt vår statistik, i alla fall enligt vår klimatindikator, så har den ökat mer då i Götaland än i norra Norrland, längden på vegetationsperioden.

Och kan man se hur många dagar mer eller?

Ja, om snittet var trettio dygn för landet som helhet så ligger det ju lite över det då i norra Sverige och lite under i, eller lite över det i södra Sverige och lite under det i norra. Men det är klart, det finns ju då någon form av teoretisk gräns för hur lång en vegetationsperiod. Den kan ju inte bli mer än att den är hela året.

Nej precis.

Nej, så att till slut så når man taket där om man skulle.

JaNågonting som kanske kan vara bra att klargöra när vi pratar om det här med jämförelser, att det var hundrasextio dygn och nu är det hundranittio dygn. Det är ju att man jämför kanske inte från år till år när man tittar på hur klimatförändringen påverkar olika saker, oavsett om det gäller eh hur mycket snö vi har på marken eller vegetationsperiod eller när årstiderna kommer, utan man, man tittar ganska, under en ganska lång tid.

Ja, vi lägger ju in då en, en trendlinje då som anpassar sig till eh de här temperaturvariationerna från år till år. Och det är egentligen den trenden vi tittar på. Vi jämför ju inte då från det ena året till det andra, för då kan det ju bli vilka skillnader som helst nästan. Att det, det är inte så att det alltid, att man ska förvänta sig att det varje år blir allt mildare. Och är det så att det kommer ett ovanligt kallt år plötsligt att då att, då har våra teorier spruckit för att så skulle det inte kunna vara. Så får man ju inte tro då utan det- Man börjar om på noll då liksom. Nej, utan man har ju hela tiden den här väldigt stora naturliga variationen då från år till år, månad till månad, dag till dag och så vidare. Som överlagras då en långsamt stigande klimatologisk trend.

Just det. En längre vegetationsperiod betyder ju då oftast om det är rätt förutsättningar att det går att odla längre och sådana här saker. Men det finns ju, måste finnas både möjligheter och risker med den här vegetationsperiodens längd och att den blir längre.

Ja, eh ja, det, det är ju så att som sagt, det går att odla längre, det går att odla på platser där högt upp i hög höjd, kanske i eh Norrlands inland där det kanske inte var svårt tidigare då, långt tillbaka i tiden. Eh och det är ju då allmänt positivt. Men det är klart, växter och djur då som tycker om värme och som vi egentligen inte vill ha eller ha så mycket av här, de gynnas, kan ju gynnas också av att temperaturen ökar vegetationsperioden förlängs. Så att det, det är ju då en, ja både plus och minus där får man väl säga. Mm.

Om vi då blickar framåt femtio år. Vi, jag tog bara någonting här nu. Eh och det är klart, vi vet ingenting om framtiden, men om, om trenderna håller i sig, hur annorlunda kan vegetationsperioden vara då jämfört med idag? Och vad skulle vi då behöva anpassa oss till?

Eh ja, vi har ju då förutom våra klimatindikatorer då som tittar från nu och bakåt i tiden, så har vi också klimatscenarier som tittar från nu och framåt i tiden med modellberäkningar. Eh och då, det som är ett osäkerhetsmoment där är ju att vi vet ju inte riktigt vad det blir för utsläppsnivåer un längre fram under det här seklet. Men om vi tar nog ett måttligt utsläppsscenario, eh ungefär mitten då av, av vad man kan vänta sig då, eh ser det ju ändå ut som att vegetationsperioden skulle kunna öka ytterligare någon månad fram till nästa sekelskifte då.

Och med allt vad det innebär, det får vi ju se då.

Ja, ja.

Tack Sverker för att du var med igen.

Ja, tack!