SMHI följer klimatets utveckling främst via långa mätserier från våra mätstationer, som samlar in data för olika parametrar inom meteorologi, hydrologi och oceanografi. I poddserien Sveriges klimathistoria kommer du få en inblick i hur några av de här parametrarna förändrats över tid. I det här avsnittet berättar klimatologen Sverker Hellström om årstider och hur de har förändrats. Det här är SMHI-podden och poddserien Sveriges klimathistoria. Jag som programledare heter Priya Eklund.

Välkommen tillbaka till podden, Sverker. Tack. Idag ska vi prata årstider och framför allt då ur ett klimathistoriskt perspektiv. Men vi börjar med att reda ut en sak och det är ju när en årstid börjar. För det finns ju två olika definitioner där, dels en kalendarisk men också en meteorologisk. Så ska vi ta och reda ut det här.

Ja, om vi börjar med den kalendariska som på sätt och vis är den enklaste så. den ju in året då i fasta tre månadersperioder. Så att vintern är alltid december, januari, februari, oavsett om den är mild eller kall. Och det gäller i hela Sverige och inte bara i Sverige, utan de flesta andra länder som i alla fall har vår kalender. Har faktiskt. Det känns på något sätt naturligt att göra den där tremånadersindelningen så att det gäller. i USA, Tyskland, Danmark och så vidare. I Australien, men då är det ju sommar istället. Men det är ändå samma tremånadersperiod. Och likaså när vi gör statistik över en vinter eller en vår och så där. Så tittar vi alltid på hur det har varit under den här tremånadersperioden. Oavsett vilken temperatur det är så är det ju det. december, januari, februari som blir vinter.

Så även om det är smällkallt i mars så är det egentligen en kalendarisk vår.

Ja, men det blir en väldigt kall start på den våren. Men sen har vi också den temperaturberoende definitionen. Och då kan ju den variera väldigt mycket från år till år på samma sätt som temperaturen. Så vinter är då den del av året när dygnsmedeltemperaturen ligger under noll grader. Och noll, det är i och för sig en ganska naturlig gräns för där fryser ju vattnet då. Möjlighet att snön ligger kvar och så vidare.

Har man alltid haft en kalendarisk och meteorologisk eller kom den meteorologiska definitionen senare?

Ja, den har i alla fall växt till i sina definitioner. mer och mer regelverk kring det. Däremot den här kalendariska, jag tittade i en gammal uppslagsbok från 1934, alltså nästan 100 år, och där hade man precis samma tremånaders definition då. December, januari, februari för vintern och så vidare. Men däremot de här temperaturgränserna, det tidigaste vi har hittat då är den svenska turistföreningen, bok det svenska året från 1941 där man använder den här dygnsmedeltemperatur under nollgrader för vinter och så vidare. Men sen det gäller ju då i genomsnitt över många år så är det ganska lätt att hitta den där gränsen. Men ett enskilt år när det varierar upp och ner från dag till dag så när börjar då vintern egentligen? Det kanske under noll en dag och så blev det över. noll igen. Då har vi ju det här att det ska vara fem dygn i streck med under noll grader för att vintern ska ha kommit då. Och efter det har den väl kommit så kan den inte backa det året då. Och det var, kan man säga, efter sekelskiftet, millennieskiftet som vi mer och mer har börjat styra upp det där med definitioner och årstidskartor på.

Och är det just för att styra upp det som man har infört den här meteorologiska definitionen?

Ja, och det är ju inte minst så är det ju varje år då och framförallt när det gäller vårens ankomst så styrdes det ju behovet styrdes väldigt mycket från massmedia. Det var ju de som efterfrågade när har våren kommit? Har den våren kommit nu då? Då kände vi att det behövs någon form. av . objektiv definition som man ändå kan hålla sig till alla meteorologer kan hålla sig till det året och så är vi ändå överens.

Och på tal om då att massmedia frågar har våren kommit då är min nästa fråga årstidernas ankomst om vi nu då kan vi inte titta kalendariskt utan nu måste vi titta meteorologiskt. Har det alltid sett likadant ut i Sverige eller har den alltid varierat mycket?

Ja. i alla fall har den ju varierat alltså från år till år så kan den ju variera jättemycket då det kan vara ett år när det i stort sett i alla fall i syd så är det bara plusgrader och så i ett kallt år kanske det är minusgrader då från september och oktober längst upp i norr till snön ligger kvar till långt in i maj och juni och sådär men Sen har vi också förändringar även i genomsnitt och beroende på klimatförändringarna. Så till exempel om vi tittar på den senaste normalperioden, 1991-2020, så för några stationer i Sydsverige så blev ju inte det här kriteriet på någon period med under noll grader uppfyllt faktiskt, utan då blir det ingen vinter i. genomsnitt. Utan då tittar vi istället på när då den normala dygnsmedeltemperaturen vänder, när den inte sjunker längre utan stiger då. Men fortfarande på plussidan, då säger vi att då gick det från höst till vår. Men som sagt, stora skillnader från år till år. Det här året till exempel så är det väl ingen tvekan om att det är vinter över hela landet.

Det här spelar vi in februari 2026 och det är vinter i. Men som du sa, tittar vi tillbaka under den här normalperioden 1991-2020 så har det funnits tillfällen när vissa delar av landet inte haft vinter. Kan man titta på, för du nämnde klimatförändringen och att den faktiskt påverkar tidpunkten för årstiderna, kan vi se ungefär när den här förändringen började bli tydlig?

Ja, i alla fall när det gäller. så är det ju någonstans runt 1990 vi börjar märka då många företeelser som är temperaturberoende det blir det någon form av skifte då att allt färre kalla perioder och allt fler milda perioder och så vidare, det var ju till exempel 80-talet så var det flera stycken riktigt, riktigt hela vintrar. Ordentligt kallare än den här har varit till och med. Så att någonstans där runt 1990 kan man ofta se i alla fall ögat kan se att någonting verkar ha hänt där.

Och är det någon årstid som förändras snabbast? Är det till exempel tidigare vårar eller senare vintrar? Kan man se det på något sätt?

Alla årstider påverkas ju men det Det är väl ändå så att, kanske ändå att våren är den där det är tydligast då en jämnt stigande trend ända från mitten av 1800-talet när våra rikstäckande mätningar började till nutid då.

Vilka konsekvenser får det här då för årstider. Jag tänker att vi är ju ganska fortfarande, tänker jag, väldigt så här, ja men det kommer en vinter, det kommer en vår, det kommer en sommar, så kommer det en höst. Att oavsett vad man vet om klimatförändringar eller inte, så har man ganska inställt på det, samtidigt som vi märker att det kanske inte riktigt blev vinter i år. Men vilka konsekvenser får det här? Hur märker jag då som vardagsperson att det sker förändringar i årstiderna?

Ja, det är väl helt och hållet beroende på vilken bransch man jobbar inom och är verksam inom. Det kan ju vara att man upplever det som positivt för vissa saker och negativt för andra. Men det är klart, för vintersportorter till exempel så är det ju anonymt negativt ändå om det blir kortare vintrar.

Ja, den näringen tänker jag, turismen drabbas ju, vinterturismen drabbas ju ganska hårt då. Men för jordbruket kanske det är annorlunda.

Ja, det kan det ju vara.

För att de får längre vår och värme.

Ja, då hänger det i och för sig också inte bara på temperaturen utan på nederbörden också.

Vi har varit lite inne på det här, men har vi haft år då en årstid totalt har uteblivit?

Ja, i Sydsverige. så är det ju inte så ovanligt egentligen och att vintern inte har använt utan man ligger kvar med höst men det kan ju inte vara höst hur länge som helst utan då har vi sagt att från den 15 februari då börjar vi räkna på vårens ankomst istället och där finns det ju då ett kriterium att det ska vara sju dygn i rad med dygnsmedel över noll och även om det är milt har varit genomgående milt så kan det ju ändå vara så att det där dröjer lite grann innan det kriteriet är uppfyllt då. Att det kan vara enstaka dagar ändå med minusgrader. Och då, vi har slutat räkna på hösten. Men våren kommer ändå inte riktigt fullt ut. Och då har vi ibland sagt att då får det vara odefinierad årstid så länge. Och det brukar också massmedia hänga på. Vad är det här för något?

Ja, det låter ju. Konstigt faktiskt. Men det är kanske däråt vi är på väg. Eller till och med kommer vi bara ha tre års tider i vissa delar av Sverige. Om vi tittar in i framtiden. Om vi räknar bort den här odefinierbara.

Egentligen har vi ju det redan i den här senaste normalperioden. Vissa stationer i sydligaste Götaland har inte vinter utan klimatologiskt. Utan då går det från. från höst till vår istället när ungefär så här års när den normala dygnsmedeltemperaturen börjar stiga i takt med att solen stiger allt högre på himlen.

Så det vi kan sammanfatta med egentligen mildare vintrar kanske försvinner dem framöver. Vi kan ju inte sia in i framtiden men om trenden fortsätter så ser vi ju att det blir varmare. Ja, och då är det ju den årstiden som drabbas hårdast.

Ja, men däremot vintrar mörkret det får vi behålla ändå det är ju ingen ände på det astronomiska ja hörru du Sverker tack för att du kom hit och prata årstider med mig.

Ja, tack.