Olivia: Hundratals miljoner människor i låglänta områden världen över kommer att påverkas av havsnivåhöjningen. Och många lågt liggande öar riskerar att behöva överges. I dagens avsnitt ska vi prata om hur havsnivåhöjningen påverkar Sverige. Men också ta oss runt till några av de mest utsatta platserna i världen.

(musik)

Olivia: Hej och välkomna till SMHI podden. Jag heter Olivia Larsson och jobbar med forskningskommunikation på SMHI. Idag ska vi prata om havsnivåhöjning och vi har såklart en expert på ämnet i rummet. Magnus Hieronymus, välkommen hit.

Magnus: Ja, tack så mycket. Tack så mycket, trevligt att vara här.

Olivia: Du är oceanografisk forskare på SMHI.

Magnus: Ja, det stämmer. Jag jobbar som forskningsledare för havsklimat i gruppen för oceanografisk.

Olivia: Och sen så är du docent på Stockholms universitet.

Magnus: Ja, det är jag också. Ja, precis. Atmosfärsvetenskap och oceanografi.

Olivia: Och havsnivåhöjning är ju ett jätteviktigt ämne att prata om. Och vi tänkte zooma in lite på lite olika platser i det här poddavsnittet och prata om dem. Men vi får kanske ta den fysikaliska bakgrunden först. Vi befinner oss i en snabb global uppvärmning, varför gör det att havet höjs?

Magnus: Jag brukar säga att havet är klimatsystemets ackumulatortank. Och med det så menar jag att det är där all den här värmen som vi tillsätter till klimatsystemet hamnar. Ungefär 90 procent av värmen som den här klimatförändringen har sett till att det har lagrats in har lagrats in i havet. Och då är det så att vattenståndet i havet i medeltal beror på trycket, salthalten och temperaturen, och trycket och salthalten ändrar vi inte särskilt mycket. Men temperaturen ändrar vi då och när man värmer upp vatten så expanderar det så det tar helt enkelt mera plats. Det gör att det stiger.

Olivia: Så varmare vatten blir större?

Magnus: Ja, varmare vatten blir större.

Olivia: Och sen så handlar det också om att våra glaciärer smälter, att det tillför mer vatten.

Magnus: Ja, precis. Det är det andra biten då, att man tillför ju massa till havet hela tiden när man smälter vatten som idag finns på land. Vi delar ju in de här i bergsglaciärer, Antarktis och Grönlandsisen. Där har vi det största bidraget historiskt sett. Det har kommit från smältande av bergsglaciärer. Det går fortast, det är lättast att smälta dem. Men det är också den minsta reservoaren. Om man smälter alla bergsglaciärer så kan man höja medelvattenståndet med kanske en tre decimeter. Mycket större tröghet, men också mycket större volymer finns det på Grönland ungefär sju meter och ännu mycket större med 58 meter på Antarktis.

Olivia: Det är enorma vattenvolymer.

Magnus: Ja, det är verkligen enorma vattenvolymer och man kan också säga om man ska jämföra de här två, den termiska expansionen med den här massbiten med glaciärer så är det en skillnad mellan de här två, det är om man vill höja havsnivån med en meter så behöver du otroligt mycket mer energi för att göra det genom att expandera havsvatten med termisk expansion än vad du behöver genom att smälta is. Så att det är delvis därför det är mer av en joker i leken också. Det finns stor potential och man behöver inte riktigt lika stor energi-inbalans för att åstadkomma lika stora störningar i systemet.

Olivia: Och för att det är så här långsamma processer. Nu har vi ju ändå satt igång avsmältning. smältningen av delar av Antarktis och Grönland. Det pågår ju. Ja. Och det är ju långsamma processer. Så att även om vi skulle sluta att släppa ut koldioxid och växthusgaser imorgon, då skulle havet fortsätta att höjas.

Magnus: Ja, absolut. Och så är det faktiskt också termisk expansion, hör till dem, att det kommer fortgå många hundra år i alla fall efter att den globala temperaturen stabiliseras.

Olivia: Så kommer havet att höjas.

Magnus: Så kommer havet att höjas.

Olivia: Och hur stor havsnivåhöjning är det egentligen som vi pratar om? Om vi tänker den globala havsnivån i slutet av det här seklet?

Magnus: Ja, det beror ju så otroligt mycket på utsläppsscenarierna. Men någonstans mellan ett par decimeter och kanske uppemot någon meter för väldigt höga utsläpp och kanske ett antal decimeter för väldigt låga utsläpp och sen finns det naturligtvis en joker i leken framför allt för att det skulle kunna bli ännu mer.

Olivia: Så allt handlar om hur mycket vi släpper ut?

Magnus: Väldigt mycket handlar ju om det. Men de här projektionerna handlar ju också om till viss del hur bra vi är på att modellera det här förloppet med avsmältning och termisk expansion.

Olivia: Men ni har ju ändå modellerat en tid hur har de stämt med observationerna?

Magnus: Alltså både för egentligen havsnivå och global medeltemperatur så tycker jag man får ge våra klimatmodeller även tidiga sådana, ett rätt högt betyg. Men där är ju jokern i leken att det är de här isprocesserna som, jag menar ett högt betyg från historiska data, det handlar ju mycket om att få termisk expansion korrekt eftersom det har varit den största biten. Vi har haft ett ganska litet bidrag från Antarktis exempelvis, men det är också den största källan. Det är mycket svårare att säga hur bra man har varit på att modellera Antarktis kontra termisk expansion.

(musik)

Olivia: Vi ska prata lite om ö-nationer. Det är de som man kanske lite tänker på när man pratar om havsnivåhöjning. Många lågt liggande öar kan behöva att överges. Och korallöar är särskilt känsliga. Varför då?

Magnus: På det mest basala planet så handlar det om att de ligger väldigt lågt. Det här är ju platser som är låga, de är ofta platta, kanske bara ligger några meter över havsnivån. Havsnivåhöjningen märks ju otroligt tydligt därför att de har helt enkelt inga marginaler. Så är de förstås utsatta då också för stormar. Många av dem ligger i tropikerna. De är utsatta för tropiska cykloner. Och så är korall dessutom poröst. Så att det är lätt att det tränger in vatten och förstör det lilla färskvattenkällor de har med saltvatteninträgning och sånt där. Så de har ju väldigt många problem. Och till, till det ska läggas att de ofta är fattiga då.

Olivia: Så det är många saker som påverkar.

Magnus: Det finns ju ofta ingenstans att ta vägen heller. Man kan inte flytta till högre mark i någon större utsträckning på många av de här.

Det är väl i någon mening som klimatförändringens motsvarighet till att bo på en vulkansluttning. Att man ligger taskigt till helt enkelt.

Olivia: Och Vi har ju Parisavtalet, det globala klimatavtalet, som i princip alla världens länder skrev på. Och i den har man lovat att begränsa den globala uppvärmningen till väl under 2 grader. Och helst under 1,5 grader. Och den här snutten med 1,5 grader var ju någonting som ö-nationerna verkligen pressade på för. Nu har det gått 10 år sedan vi skrev på Parisavtalet och uppvärmningen är på 1,4 grader. jämfört med förindustriell tid och växthusgasutsläppen fortsätter att öka. Alltså vad, hur ser framtiden ut?

Magnus: För de här önationerna är den naturligtvis dyster. 1,5 gradersmålet är ju, får man säga, ofattbart osannolikt idag att det skulle nås. Till det kan man ju också lägga att många av de här öarna har så dåliga marginaler att även om man lyckades begränsa uppvärmningen till under två grader eller en och en halv grad så skulle det ändå på sikt, kanske inte på hundra års sikt, men på några sekels sikt kunna ge dem en sån hög vattenståndshöjning att liv där inte skulle vara möjligt längre i princip dränka den. Så att det naturligtvis är ett jättestort problem för de som bor där. Någon omedelbar lösning är nog inte att förvänta sig.

(musik)

Olivia: Okej, ska vi hoppa vidare till New York?

Magnus: Låt oss hoppa vidare till New York.

Olivia: New York är ju en miljonstad som också har problem med havsnivåhöjningar. Dels för att det ligger också lågt, Hudsonflodens mynning, men också för att staden sjunker samtidigt som havet höjs. Varför sjunker staden?

Magnus: Det finns lite olika anledningar till det som samverkar kan man säga. Och åtminstone de första två jag ska prata om gäller många av de här stora megastäderna och det är det man har byggt, enormt stora tunga byggnader som trycker ner marken. En annan sak, jag vet inte hur viktigt det är i New York men det är viktigt i många andra megastäder, det är att man, alla de här människorna som bor här, de konsumerar vatten till exempel, tar upp en massa grundvatten och när det försvinner så komprimeras det också. Men i just New York så finns det en annan, en rest ifrån senaste i-tiden. Nordamerika hade ju precis som Europa inlandsis och den var lite norr om New York och den tryckte naturligtvis ner marken under där den låg då steg New York som en följd för att man förflyttar massa i manteln inne i jorden ifrån ett ställe till ett annat.

Olivia: Man kan ju tänka att det är lite som att sitta på en madrass

Magnus: Ja precis.

Olivia: Att då sjunker det ner där man har rumpan och bredvid så går det upp lite.

Magnus: Absolut eller en vattenballong eller någonting sånt. Man förflyttar helt enkelt massa från till en annan och när man sen tar bort den här ismassan då så får man ju landhöjning och det är egentligen när det flyter tillbaka då det är bara det att det går otroligt långsamt och tar många tusen år och det gör ju då att där det trycktes upp trycks det ner idag och där råkar New York då ligga och det är ju så det är ju ett problem naturligtvis det finns en annan joker i leken också när det gäller New York eller en tredje och det är ju dynamiska förändringar. Man kan säga så att man kan se havsnivån ifrån rymden med en satellit det man ser det kallar vi och scenografer för dynamisk topografi alltså havet står olika högt på olika platser.

Olivia: Det här är svårt att förstå, det finns liksom små kullar och dalar

Magnus: det finns kullar och dalar och de är inte så små, de är ganska stora men den största kullen i Nordatlanten det är ju Golfströmmen då strömsystemet längs USAs ostkust. Det står kanske en meter högre än vad vattenståndet är vid Europa. Varför gör det det? Det beror på att de här stora strömsystemen, det är egentligen havsnivån och dess förändring i rummet, det ger upphov till en tryckskillnad och den driver de här strömmarna. Det är en balans mellan det och jordrotationen som styr strömmarna till stor del. Och då kommer vi in på det här som många oroar sig för med Amoc idag. Där är ju Golfströmmen en del.

Olivia: Det är liksom det man normalt när man tänker på så kommer Golfströmmen kollapsa så är det Amok man tänker på egentligen.

Magnus: Det är det primärt, Golfströmmen är ju en del i det om man är oceanograf tycker man det i alla fall. Att Golfströmmen är det här strömsystemet längs USAs ostkust. Men man har sett det för Amoc och Golfströmmen har ju variationer. Det är inte konstant i tiden. Man har faktiskt hittat en ganska stark koppling att när Amoc är svag så stiger havsnivån längs USAs ostkust.

Olivia: Och nu på grund av klimatförändringarna så försvagas eller så kan Amoc försvagas.

Magnus: Ja, och det skulle jag säga är ganska troligt. Det är ganska osäkert. men i stort sett så finner man typiskt en försvagning av Amoc under det här cirklet i klimatmodeller. Att den kommer bli svagare får vi nog ta som väldigt troligt. Och det kommer sannolikt betyda att man flyttar på massa i Nordatlanten och att man får högre vattenstånd vid USAs ostkust.

Olivia: Och New York har ju varit drabbat av översvämningshändelser flera gånger. Exempelvis Hurricane Sandy. Som ledde till stora översvämningar i Lower Manhattan, Brooklyn, Queens och delar av New Jersey. Det var liksom tunnelbanesystem som helt blev översvämmade och vägtunnlar och så vidare. Det blev en massa. Jag läste på NOAAs hemsida, alltså typ USA's SMHI, att kostnaden blev 88 miljarder dollar för den här händelsen.

Magnus: Ja, det är otroligt vad dyrt det kan vara.

Olivia: Det är så dyrt så man inte ens fattar hur mycket det är. Man har ingen aning, men det låter jättedyrt. Och en av anledningarna till att det blev så stora skador var att det var en stormflod som var hög. Vad är en stormflod för någonting?

Magnus: Ja, den arketypiska stormfloden om man säger så. Det är egentligen om man tänker sig att man har stark pålandsvind. Om man är i land någonstans och då pressar den här vinden pressar vattnet emot land. Vattnet kan inte ta iväg någonstans för att det samlas mot land och man får väldigt högt vattenstånd. Sen finns det också så att när man har den här starka vinden så är det ofta lågtryck och havet svarar ju mot atmosfärens tryck så har man lågt tryck så har man högt hav. Har man högt tryck så har man lågt hav. De går liksom hand i hand de där sakerna när det blåser mycket. Sen har man ju dessutom, det här kan ju samverka med tidvattnet till exempel så man kan få ännu högre nivåer. Men primärt så är det en stark vind som trycker vatten mot land.

Olivia: Och den här var på 4,3 meter?

Magnus: Ja, ja det är otroligt.

Olivia: Då är liksom havet 4,3 meter högre än det brukar vara.

Magnus: Ja, ja precis. Och det är ju långt högre än någonting vi någonsin har mätt upp i Sverige kan man ju säga.

Olivia: Vad är det då?

Magnus: Högsta vi har mätt upp eller?

Olivia: Ja.

Magnus: Ja du, vi mätt.

Olivia: Förlåt nu ställer jag frågor som du inte är förberedd på.

Magnus: Nej, men jag tror jag vet svaret på det här, men inte kanske på centimeter. Men vi mätte upp i Halmstad en bit över två meter. Jag tror någonting 2,30. Och det tror jag var det högsta som vi har. Så det är någonstans hälften ungefär.

Olivia: Ja, precis. Men för de i New York då, kan det här bli vanligare med klimatförändringen?

Magnus: Ja, den här typen av tropiska cykloner eller orkaner, de är man ganska säker på. att de kommer bli vanligare och starkare med klimatförändringar. Det beror ju på att de föds över havet där det är varmt, i tropikerna i Atlanten. Och sen så, ja typiskt, så hamnar de när de går in mot land i Karibien eller USAs ostkust. Och de här, de har ju en säsong, man har inga orkaner under vintern, utan det är när det är väldigt varmt i havet. Den här säsongen blir längre och man har mer värme och det är liksom. Den här energin de extraherar ifrån det varma ytvattnet, det är den som sen regnar ut och det som driver systemen. Så har man mer energi så har man också starkare sådana här orkaner. Så det betyder både egentligen högre vindstyrka, mer nederbörd och dessutom då självklart att de blir vanligare. Alltså om det är ovanligt att nå en viss vindstyrka idag så har du det lite varmare. så kommer du få den lite oftare.

Olivia: Så de blir både extremare och vanligare?

Magnus: Ja.

(musik)

Olivia: Bangladesh tänkte jag att vi skulle prata om. För att det är ett land där väldigt många människor kommer drabbas. Det är ett av världens mest tätbefolkade länder. 175 miljoner invånare. Och landets yta är endast en tredjedel av Sveriges. Så man får tänka att det är många personer på en liten yta. Och landet har inte heller så stor ekonomi. Det är liksom lägre BNP än Sveriges fast att det bor 17 gånger fler människor där. Och Bangladesh. påverkas ju mycket för att det ligger vid kusten och det är låg, mycket lågland.

Magnus: Det är otroligt lågland, som du säger, ungefär 17 procent av landets yta skulle hamna under vatten om havsnivån steg med en meter.

Olivia: Så det är ju, jättemycket.

Magnus: Det är väldigt mycket av ett redan litet land, eller i alla fall i jämförelse till sin population, ett litet land. Så de blir ju, kommer ju bli tryckta ihop. Alltså bo på mindre yta och naturligtvis mindre möjligheter. Och inte bara då översvämningar utan det här får ju också konsekvenser för jordbruk och sånt där och många människor som lever direkt av jordbruk och man får problem med sånt här som saltvatteninträngning och har man periodiska översvämningar så deponerar man ju också saltvatten på till exempel jordbruksmark och man kan få erosionsproblem

Olivia: och det gillar inte grödorna

Magnus: Nej, absolut inte. Det är jättedåligt.

Olivia: Och landet har ju liksom. Det är ju inte något nytt att det är problem med översvämningar i Bangladesh. Det har ju varit i, mycket i historien. De har ju bland annat varit drabbade av, det måste ju vara världens värsta naturkatastrof. Cyklonen Boa. När uppemot en halv miljon människor omkom. Det här var på 70-talet. Så cykloner är liksom någonting som de har påverkats mycket av? Varför? Om vi börjar i den änden, varför påverkas de så mycket av cykloner?

Magnus: Ja, men det här är ju en. En kombination av saker, naturligtvis. Dels är det ju det vi pratade om innan, att det är låglänt. Att de är väldigt många och att de är fattiga. Så dåliga förutsättningar. Sen är de dessutom då utsatta. För Bangladesh ligger ju längst upp i Bengaliska viken. Om man tänker stormflod då, man ska säga att det är varmt där, så att den här tropiska cykloner kan ju födas i bengaliska viken.

Olivia: De trivs där.

Magnus: De trivs där och föds de i bengaliska viken så har de ju en ganska hygglig chans att träffa Bangladesh. Så det är ju, det är ju också en förutsättning som de så att säga har emot sig då, att de har ju en hygglig risk att få de här väldigt, väldigt kraftfulla stormarna. Och så har de också det då att de bor längst upp i en vik. Tänker man stormflod då som vi pratar om stark pålandsvind trycker vatten mot land som inte kan ta vägen någonstans. Det är ju som sämst att bo längst in i en vik och som bäst att bo på en udde, för då kan ju vattnet ta vägen någonstans. Just det att man har en vik, det är ju en väldigt bra förutsättning för att få en hög stormflod emot sig.

Olivia: Och det här är ju det var inne på det förut men när det blir varmare då så finns det mer energi så sånt här kan också eller cyklonerna blir ju vanligare här också.

Magnus: Ja, ja precis det är exakt samma dynamik kan man säga. Dels så har de ju det här med att de lever på den här varma havsvattnet och så har man också att varm luft kan hålla mera vattenånga, och där säger man ungefär 7% mer vattenånga kan du ha i luften per grad och det är ju det som gör att det regnar mer då att du får med dig mera vatten i luften som sedan regnar ner och det leder ju också till översvämningsproblematik naturligtvis.

Olivia: Men jag tänkte på det alltså för att också när havet stiger alltså om det är många decimeter högre eller då påverkas man ju ännu mer av ett stormflod ja Ja, så är det absolut. Det är ju en väldigt viktig del i det, i synnerhet om man tänker på ett längre perspektiv.

Magnus: Man ändrar ju baseline från var översvämningen sker. Så om vi tar ditt exempel med Sandy, bara för att jag kommer ihåg det, att det var 4,3 meter. Höjer man vattenståndet med 1 meter så blir det 5,3 meter. Så det blir fler som blir drabbade per sekund. automatik, allt annat är samma.

Olivia: Precis.

(musik)

Olivia: Nu ska vi blicka inåt istället, vi ska ju prata om Sverige. Vi har ju också långa kuststräckor här. Men vi har ju en speciell situation på grund av att vårt land också höjs efter senaste inlandsisen.

Magnus: Ja, det stämmer. Vi har ju en väldigt unik situation på många sätt. Dessutom den här landhöjningen som vi har, den har en ganska stark gradient. Att det höjs väldigt, väldigt mycket i norr. Och idag kan man säga så har vi väl en noll linje där havsnivåhöjningen balanserar landhöjningen så att då står havet stilla kan man säga och den ligger någonstans i Norrköpingstrakten idag.

Olivia: Så där vi är.

Magnus: Ungefär där vi är ja och på västkusten hade jag gjort min hemläxa så hade jag kollat upp det men jag skulle tro att den ligger lite grann norr om Göteborg någonstans. Det gör att man får rätt olika situationer i nuet. Dessutom har det här såklart implikationer för äldre bebyggelse kontra ny bebyggelse. Om man tänker Stockholm till exempel som idag har en landhöjning på en bit över 5 mm. Om man byggde någonting för 100 år sedan i Stockholm, lite slarvigt placerat. Det misstaget har ju blivit bättre idag än vad det var för hundra år sedan. Det är en halvmeter högre upp ungefär. Problemet är ju om man bygger på andra sidan av den här linjen, så får man det motsatta problemet, att det blir sämre med tiden, så att risken för översvämning ökar istället för att minska. Och det faktum nu att havsnivåökningen accelererar medan landhöjningen avtar men så långsamt att man kan approximera den som konstant under de tidsperioder man är intresserad av för planering och sånt. Så resultatet av det blir ju att den här linjen den rör sig norröver hela tiden.

Olivia: Precis, den kommer komma till Stockholm.

Magnus: Den kommer komma till Stockholm.

Olivia: Men det betyder alltså att de platserna som påverkas just nu av att havet höjs eller vattenståndet höjs. Det är alltså Skåne, Västkusten och södra Östkusten upp mot Norrköping.

Magnus: Ja precis, och det kan man säga. Det är där man idag ser en relativ havsnivåhöjning. Sen är det ju många fler som påverkas därför att om man tittar på översvämningsproblematik så det finns ju ingen som är orolig för att havsnivåhöjningen ska ge dig en översvämning i morgon, utan då är du ju orolig för den där stormfloden. Utan havsnivåhöjningen, det handlar ju om, ja, kanske i medeltal, över de senaste decennierna, tre, fyra millimeter per år.

Olivia: Att det har höjts så hittills?

Magnus: Att det har höjts så. Så där är det ju en tidsaspekt i det här. Och det betyder att även de som har en relativ havsnivåsänkning idag, men som kanske ligger hyggligt nära noll, de kommer få en höjning sen. så de kanske också måste titta på det här i planering när man tittar på ny bebyggelse eller när man tittar på infrastrukturåtgärder i framtiden och sådär.

Olivia: Har du något exempel i Sverige på hur man kanske på någon anpassningsmetod? Eller hur agerar man?

Magnus: Alltså det är. Jag gör ju ett antal olika forskningsprojekt där vi är ute och är i samklang med en massa andra, andra forskare och även sådana som arbetar med planering inom kommuner och sådär. Och det är väldigt olika på olika platser och väldigt mycket av det är, vad ska man säga, det finns inte ett sätt utan kanske ett paraply av åtgärder som man tänker att man kan sätta in. Jag jobbar idag i ett intressant projekt tillsammans med Göteborgs hamn. Och där jobbar de på ett system där vi försöker leta efter klimatsignaler kan man säga som ger problem i deras verksamhet. Så att om de vet att en kaj blir svår att använda om havet stiger med tre decimeter så ska man ju fundera på vad kan man göra för åtgärder. Det kanske är att höja den, kajen, och när ska man göra det innan och så. Att man försöker bygga någon slags schema med, ja men händer det här så kan vi göra det, eller det. Eller kanske om det händer så fort, kanske vi ska göra det och det på en gång. Sen har de med den typen av anpassningar också problem åt andra hållet, för att när man bygger en ny kaj. Om man bygger en jättehög så kan ingen lägga till där. Så att man kan liksom inte ta höjd för.

Olivia: Man kan inte redan nu anpassa till slutet av århundradet liksom.

Magnus: Nej, eller kanske till slutet av århundradet, men kanske inte så hemskt mycket längre. Utan man måste ju ha någonting som fungerar i nuet. Det blir höga krav på att det ska gå helst gå och anpassa och göra om. Och man får anpassa sig efter en ett slags icke-statiskt bakgrundssystem, en kontinuerlig höjning av någonting då.

Olivia: Det tickar liksom på.

Magnus: Ja, ja men det gör ju det.

Olivia: Och sen handlar det väl mycket om när man planerar städer, typ vart man bygger nytt och sånt. Man får tänka till där.

Magnus: Man får tänka till väldigt mycket där. Det tror jag väl att de gör också. Sen är det väldigt mycket en intressekonflikt för att folk vill ju bo i havet. Och just vår fråga, med översvämningar och så, där är ju, ja bor man i något land så har man ju inte den här problematiken. Så det är ju liksom en avvägning med vad, var man vill bo och vilka risker man vill ta.

(musik)

Olivia: Men jag hade också en bubblare med på listan.

Magnus: Ja, men vad roligt.

Olivia: Och den tycker jag är väldigt intressant för att den gör ju lite så här att man blir snurrig i huvudet. Jag pratar om Nuuk på Grönland. Och man tänker ju där Grönland står glaciär smälter ut massor i havet. Borde påverkas mycket av havsnivåhöjning. Men så är det absolut inte.

Magnus: Nej, nej, så är det inte. Här blir man ju lurad av att man är van med att sitta i ett badkar. När man häller på mer vatten så stiger det ungefär lika mycket överallt. Men det är ju så att gravitationen, det är ju egentligen att massa attraherar massa. Och de här enorma inlandsisarna som finns på Grönland, de har väldigt mycket massa. Och när man smälter den och den rinner ut i havet så har de mindre massa. Så idag kan man säga att den här inlandsisen drar havet till sig.

Olivia: Att det liksom lutar uppåt.

Magnus: Det lutar uppåt mot isen kan man säga. Tar man bort en del av massan så kommer det luta mindre så resultatet blir att havet sjunker när man är i närheten av den och så stiger det långt bort och vi när det gäller Grönland så är vi någonstans rätt nära noll typiska är att man får en liten havsnivåsänkning om man smälter på Grönland i norra Sverige och en liten höjning i södra

Olivia: Så vi påverkas mer av att Antarktis smälter

Magnus: ja mycket mer, mycket mer men vi påverkas inte som Grönland att det blir en stor havsnivåsänkning utan det är ganska små amplituder runt nollan.

Olivia: Ja, för de behöver ju då anpassa sig åt andra hållet för att havet sänks istället vid Nuuk. Ja, som du sa innan med kajer till exempel. De kanske behöver sänka kajer.

Magnus: Ja, precis. Så de får göra något studiebesök till en hamn i norra Sverige som har haft landhöjningen. För det blir ju också sen, den här gravitationsförändringen, den är ju nästan omedelbar. Men sen kommer ju landhöjning till detta också som kommer pågå under otroligt lång tid.

Olivia: Just det, hela Grönland.

Magnus: Ja, eller i alla fall där det smälter. Men det kan ju mycket väl bli hela Grönland som har i alla fall betydligt mindre is.

(musik)

Olivia: Hur ska vi sammanfatta det hela då?

Magnus: Ja du…

Olivia: Vi har pratat om olika platser. Men jag har skrivit upp. Jag har redan tjuvstartat lite. Sammanfattningen med några punkter.

Magnus: Ja men vad bra.

Olivia: Men vi har ju pratat. Man kan ju anpassa sig. Till klimatförändringen. Och till havsnivåhöjningen. Men vi har ändå pratat om platser. Alltså det finns gränser. I hur man kan anpassa sig.

Magnus: Ja det gör det verkligen. Och det är också förutsättningarna är ju så olika när vi pratar om Bangladesh eller New York

Olivia: New York kan bygga någon sorts stor vall

Magnus: Ja visst, de har oändligt med pengar och möjligheter i jämförelse med Bangladesh i alla fall och samma med de här låglänta öarna att det de har liksom ett jättesvårt problem fysiskt med att de faktiskt är en ö och sen har de dessutom inte särskilt mycket resurser att lägga på det.

Olivia: Så det blir ju ofta, ofta fattigare länder som inte har så stort ansvar i klimatförändringen som drabbas och det ser man ju mycket här på när det gäller havsnivåhöjningen.

Magnus: Ja, ja så är det.

Olivia: Nej, men ska vi avsluta med dem?

Magnus: Ja, vi avslutar med de visa orden tycker jag.

Olivia: Och att det handlar mycket om våra framtida utsläpp av växthusgaser också. Det finns ju, vi kan ju påverka det här.

Magnus: Vi kan absolut påverka det här och även om det är väldigt svårt att få tillbaka den havsnivån vi en gång hade, så kan vi göra ganska mycket för att den inte ska bli så hög som den kan bli. Så att mycket är upp till oss. Dessutom det här med anpassning är ju också väldigt mycket upp till oss.

Olivia: Ja, precis. Okej, tack så mycket Magnus!

Magnus: Ja, men tack själv! Det var trevligt!

Du har lyssnat på en podd från SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.