SMHI följer klimatets utveckling främst via långa mätserier från våra mätstationer, som samlar in data för olika parametrar inom meteorologi, hydrologi och oceanografi. I poddserien Sveriges klimathistoria kommer du få en inblick i hur några av dessa parametrar förändrats över tid. I det här avsnittet berättar meteorologen Charlotta Eriksson om snön i Sverige och hur den har förändrats över tid. Det här är SMHI-podden och poddserien Sveriges klimathistoria. Jag som programleder heter Priya Eklund. Välkommen hit Charlotta.

Tackar.

Du är meteorolog men jobbar som klimatolog på SMHI. Hur funkar det?

Det funkar väl som så att jag är utbildad meteorolog och har också jobbat här på SMHI som prognosmeteorolog. Men att jag nu jobbar lite mer med historiskt väder och statistik.

Vilket passar jättebra i just den här poddserien. För vi tittar ju faktiskt på Sveriges klimathistoria. Och i det här avsnittet ska vi prata om snö. Och hur snön har förändrats genom åren. Men vi börjar med att kanske prata om vad snö är. Och här har vi ett poddavsnitt i poddserien Fenomenfredag där vi faktiskt går in i detalj på hur snö fungerar. Men om du jättesnabbt skulle vilja berätta det.

Ja, men då skulle jag säga jättesnabbt att snö är egentligen is. Iskristaller. Men de har byggts upp i ett moln där rörelserna gör att kristallerna blir mindre, svagare och mjukare än vad vi tänker som ren is. Man kan jämföra det lite med gräs. glass och is kanske. I en glassmaskin så snurrar det ju mycket, det omblandas och blir lite mjukare än stenhård is.

Nu kommer jag ju tänka på glass varje gång det snöar. Men jättebra jämförelse.

Två frågor igen nu.

Hur länge har vi systematiskt mätt snö i Sverige? Och hur har mätmetoderna sett ut tidigare och hur ser de ut idag?

Ja, och systematiskt har vi mätt snö. djup då, sen i början av 1900-talet, säsongen, eller vintern 1904-1905 började man mer systematiskt. Innan dess så finns det anteckningar i äldre observationsjournaler, när det var något anmärkningsvärt, att det var snö som kom tidigt, eller att den var meterdjup, men det är svårt att ta på, eller att få statistik på, det jag håller på mycket med nu då. Så enkla svaret, vintern 1904, Var det det längsta vi vet? Ja, precis i Sverige är det det.

Och var vet du det?

Det är på ganska många ställen samtidigt i och med att man tog det här beslutet att nu ska vi börja mäta snö. Och nederbörd och temperatur har man ju mätt lite längre, så det här är ju lite senare än andra parametrar.

Och hur mätte man då förr?

Ja, egentligen inte så mycket skillnad från hur man mäter idag. Det är ganska rakt på kan man säga hur man mäter snö. Man mäter med en tumstock, linjal eller mätstockar. Och det man gör är att man väljer ut en plats och en tid. Och i Sverige har vi valt klockan 7.00 lokaltid. Så då går man ut och mäter. Idealiskt är att man mäter på lite olika ställen, lite olika mätstockar. Fem platser. Och tar ett snitt av det. För att inte hamna i där det kan vara drivbildning, alltså lite mer snö eller mindre. Så det är egentligen det man gör om man mäter en gång per dygn. Och vi har knappt 500 snömätningar i Sverige, inte varje dag, men upp mot det i alla fall. Och egentligen på de allra, allra flesta ställen är det så man mäter i dag också. Så det har inte ändrats så mycket från när man började mäta snö.

Och när du säger man mäter, det är alltså en person då som går ut på alla ställen.

Precis, det finns ju några få undantag idag. Det finns sätt att mäta automatiskt, två kanske stora metoder, dels med ultraljud och dels med laser. Och nu för tiden är det väl mer ansett att laser är det bästa då. Så då kan man få automatiska mätningar och det finns ett fåtal sådana stationer i Sverige också. Det som är nackdelen från att man går ut och manuellt mäter det är att man per laser lasermätare får en mätning och för att få dem så kvalitet i dem som möjligt, då vill man gärna komplettera med en kamera så man ser den här ytan. För den kan ju, om ingen person går och kollar på den och påverkats av något annat, att någon har trampat i det, något djur har trampat eller någon människa eller att det är orepresentativt helt enkelt. Så att för att få lika hög kvalitet som går ut och mäta manuellt, då måste man nästan ha fem. lasermätare på samma ställe så man får den här bredden. Men absolut, det finns ju andra vinster med att mäta automatiskt såklart. Och då är det fördelaktigt med laser.

Varför är det viktigt att observera just det här med snö?

Vi har ju snö som en klimat indikator och framför allt då för att följa vårt klimat. Vad händer med våra olika väderparametrar? Och snö är en av dem. Sen är ju många vinternäringar till exempel. beroende av snö och det försvåras deras arbete om snötäcket är alltför tunt och sporadiskt, så det kan vara bra att hålla koll under säsong också då på vad som händer. Utebliven snö påverkar ju växt och djurliv, det är en del av den årliga cykeln då för vår natur. Och åt andra hållet då, stora snömängder, åt andra hållet påverkar ju vårt behov av snöröjning och hur vår beredskap ser ut för våra kommuner och kostnader i samband med det och Stora snömängder påverkar ju också vår infrastruktur med byggnader, med takras och sånt. Så det är bra att ha koll på historiskt, hur det har sett ut och hur det kan tänkas förändras eller om det har förändrats.

Och då kommer en stor fråga här, som jag tror många funderar på. Snöar det mer eller snöar det mindre idag?

Ja, och frågan är stor och den har ju lite olika svar beroende på vad man tänker på. För det första så mäter vi egentligen inte. riktigt om det snöar mer eller mindre idag. Vi mäter ju snödjup en gång per dygn och vissa dygn kan det ju under den här perioden mellan att vi mäter både snöa och smälta. Så vi mäter liksom inte hur mycket snö som har kommit egentligen, utan vad som ligger kvar. Så den är svår att svara på ur ett sådant perspektiv. Men man kan ju dela upp den lite och det har vi också gjort med våra klimatindikatorer. Det vi kan svara på, det är ju antal dagar. med snötäcke? Har vi en längre eller kortare snösäsong? Alltså hur många dagar har vi haft snö? Och för Sverige som helhet så har man då sett sedan omkring 1990 då med hjälp av vår klimatindikator en minskande trend när det gäller antal dagar med snötäcke.

Och när du säger snötäcke, då är det alltså när snön ligger kvar på marken?

Ja, och det definieras då som antalet dagar då marken varit till minst hälften täckt med snö.

Och vad är till minst hälften måste vi säga? Ja, det är en jättebra fråga.

Nej, men att man sporadiskt snötäcker fast det finns snö på ungefär hälften av ytan.

Okej.

Och det kan ju också delas upp lite regionalt. Det är ju ganska stora skillnader. Vi är ett avlångt land och det är ganska stora skillnader i snöklimat beroende på om du är i Skåne eller om du är i Norrland, såklart. Men generellt märker man att antal dagar med snötäcke har minskat i landet. I norra Sverige så är det väldigt få vintrar som haft en längre snösäsong, alltså antal dagar med snötäcke, än referens normalperioden 61-90. I södra ser man generellt en minskning av längden på snösäsongen sedan 1980-talet.

Du nämnde i början att man går ut och mäter, stoppar ner en tumstock i snön för att se snödjupet. Kan man se någon skillnad i snödjup idag?

På ett nationellt plan, alltså för hela landet, så är det svårt att hitta några tydliga trender. I södra delarna av landet så har de här värdena varit något lägre från ungefär 1990, där finns det en liten trend, men i norr så ser man inte riktigt den här trenden. Vädret är ju så otroligt variabelt, att det varierar helt enkelt mycket år från år med vinterns största snödjup. Och nej, vi ser ingen tydlig trend på ett nationellt plan.

Om vi tittar på snöns egenskaper, har de förändrats? För det blir ju varmare i Sverige, det har vi ju sett. Och då tänker jag. att med den här temperaturskillnaden så borde ju det förändra också snöns egenskaper. Jag vet inte, så jag ställer frågan till dig.

Nej, och egentligen ska jag prata i min roll som meteorolog, klimatolog, där jag liksom vill ha det statistiskt bevisat, så är det svårt för att egentligen mäter vi ju inte snöns egenskaper med våra mätningar på SMHI. Däremot, det jag vet, det är ju att snökristallers form, eller snön är ju temperatur. temperaturberoende och ändrar ju sina egenskaper för vilken temperatur den faller i. Vi har ju blötsnö och lite kallare snö. Kallare snö blir ju fluffigare och blötare snö i lite mer blöt helt enkelt. Eller när det liksom är varmare. Så med det så i och med att vi ser att vi har att vi har en temperatur, en uppvärmning av atmosfären, så kan man ju säga då att snöns egenskaper ändras. Men det är ingenting vi har. fastställt egentligen statistiskt, mer än att det kommer mer snö när vi har lite mildare.

Nu tänker jag på alla skidåkare. Kommer skidsäsongerna förändras för de här människorna?

Ja, men i och med en temperaturförändring så kommer det förändras. Sen är det ju så att i svenska fjällen har vi stora topografiska skillnader lokalt, det vill säga vi har berg och djupa dalar. Så det kommer ju vara väldigt lokalt påverkat hur mycket snö och hur temperaturerna varierar. Vi kan ju till exempel ha 40 minusgrader nere i dalen i Nikkaluokta samtidigt som vi har tre plusgrader uppe vid Tarfala och det skiljer 19 kilometer tror jag fågelvägen. Så det ska man ju ha insikt om att när vi kommer in i fjällmiljöer så finns det en väldigt stor variation i lokalklimat. Men tittar man då generellt på den här generella statistiken vi ändå gör då för Sverige så har vi ju också sagt där att antalet dagar med snötäcke minskar. Skidsäsongen kan utifrån det minska med lokala variationer. Och sen har vi pratat om snöns egenskaper och något annat mått vi har och som vi har pratat om tidigare i podden är ju nollgenomgångar, alltså dagar när temperaturen är både på plussidan och på minussidan.

Och det påverkar ju snötäcket om det smälter och fryser. Så istället för puder får man skare till exempel. Så åkarupplevelsen. kan ju påverkas på grund av att snöns egenskaper påverkas. Och också, nu är jag väl ute på djupt vatten, det här är ju inte SMHIs expektroområde med laviner, men snötäckets stabilitet kan ju påverkas utifrån det, utifrån lager i snön, när man får svaga lager med skare till exempel. Så jag tänker att det påverkas, men det är väldigt svårt att svara på i ett generellt perspektiv, då vi har så pass stora olikheter i lokalklimat i fjällvärlden.

Om vi tittar historiskt med det vi vet hur kanske snötäckets utbredning har förändrats. Nu var det ju kanske inte jättemycket förändring i själva snödjupet och så men med det vi har med oss och om vi tittar framåt, kan vi säga någonting om vad vi kan förvänta oss i framtiden om snön?

Ja men det är ganska logiskt konsekvent att i ett varmare klimat så får vi färre kalla dagar. Och Antalet kalla dagar blir kopplat till snö. Det är det vi ser i det här med antalet snösäsongen. Antalet dagar med snötäcke, att det minskar. Så fortsätter vi få en ökad temperatur under hela säsongen. Alltså vintersäsongen framförallt. Så kommer ju det att minska. Sen är det svårare att dra slutsatser om det maximala snödjupet. I och med att också nederbördsmönsterna ändras i ett förändrat klimat. Mat, varmare luft kan ju innehålla mer vattenånga. Så har vi 30 minusgrader jämfört med 10 minusgrader så kan det ju finnas mer vattenånga i det här. Så vattenmängden blir ju väldigt, det är en stor skillnad på helt enkelt.

Tack Charlotta för att du kom hit och pratade snö med mig.