SMHI följer klimatets utveckling främst via långa mätserier från våra mätstationer, som samlar in data för olika parametrar inom meteorologi, hydrologi och oceanografi. I poddserien Sveriges klimathistoria kommer du få en inblick i hur några av dessa parametrar förändrats över tid. I det här avsnittet berättar meteorologen Charlotta Eriksson om frost och is och hur de har förändrats över tid i Sverige. Det här är SMHI-podden och poddserien Sveriges klimathistoria. Jag som programleder heter Priya Eklund.

Välkommen hit Charlotta! Tackar! Idag ska vi prata om frost och is och hur det har förändrats genom Sveriges historia. Och klimathistoria pratar vi om då såklart. Men vad är skillnaden då mellan frost och is?

Is är väl egentligen ett mer generellt begrepp för vatten i sitt fasta tillstånd, alltså fruset vatten.

Men frost då kanske är en typ av is. Det är ett lager av iskristaller på en yta och det bildas när luften är tillräckligt fuktig och kall, och kall då att det ska vara under nollgrader, så att det fryser. Och då fälls fukten ur direkt på ytan och då blir det här lagret av iskristaller.

Så principen egentligen hur det bildas är samma?

Ja, eller ja, att det är samma. Det är samma sak, fruset vatten.

Och vilka väderförhållanden krävs för att den ska bildas? För även om det är kallt så behöver det inte alltid betyda att det är frost.

Nej precis, utan man måste ju ha tillräckligt mycket fukt i luften för att fukten ska vara mättad. Och det får man ofta när man ser en temperaturförändring. För varm luft kan innehålla mer fukt än kall luft. Så till exempel då en klar natt, då faller ju temperaturen mycket i luften och då kan den mättas. Och så kan då fukten fällas ut som frost på ytor. Och sen ska det ju vara tillräckligt kallt då såklart att vi ska ha under nollgrader för att det ska vara just iskristall.

När vi pratar om frost och is, framförallt i förhållande till klimat, så pratar vi om frost och isdygn. Vad betyder det egentligen?

Definitionen för ett frostdygn är ju att temperaturen någon gång under dagen ska vara under nollgrader, alltså mintemperatur under nollgrader. Medan ett isdygn då är maxtemperaturen under nollgrader. Alltså ett frostdygn, då ska vi någon gång ha minusgrader under dagen. Medan ett isdygn, isdygn då ska det vara det hela tiden.

Och eftersom vi pratar om Sveriges klimathistoria här då, hur ser vi eller kan vi se att frost och isdygn har förändrats under de senaste decennierna?

Men vi ser en ganska tydlig trend och det är en nedåtgående trend. Antalet isdygn och antalet frostdygn har minskat de senaste decennierna. Och tittar man i förhållande till vår referens normalperiod som är 1961 till 1990 så är det endast. år som haft fler isdygn än medelvärdet under den här perioden. De senaste decennierna för isdygnen då och för frostdygnen är det endast tre år som har haft fler frostdygn än medelvärdet under referens normalperioden. Så att en minskning av de här dygnen.

Och det hänger ihop med ett varmare klimat.

Ja, precis. Och man ser också att vi generellt får en senare ankomst av säsongens första front. Alltså. de här hösten har blivit varmare.

Och kan vi se några geografiska skillnader i det här?

Jo, men det kan vi ju. Man är ju så att säga närmare känningsgränsen i söder än vad vi är i norr. I norr har vi ett klimat som är generellt kallare, framför allt under vintern. Så att i söder så slår det ju mer på frost och is dygnen än vad det gör i norr. I norr ser man ibland generellt. kanske en ökning av frostdygn till exempel under vintern för att vi har en minskning av isdygn så att säga. Vi ligger lite lite lite lägre temperatur generellt i norr.

När det blir frost eller när vattnet fryser på överlag. Finns det några utmaningar som det här medför då för samhället? Man pratar infrastruktur eller jordbruk.

Men vi har ju levt i ett ganska kallt klimat i Sverige så att vår infrastruktur är ju. passad efter efter kyla. Vi har uppvärmning i våra hus och isolering som som som är mer anpassad för kyla än vad det till exempel är på kontinenten. Vi behöver snöröjning och halkbekämpning och när vi nu ser ett varmare klimat, då behöver man ju anpassa det här efter efter det nya normala då så att säga.

I norr framför allt ser man ju också det här med att vi ligger närmare nollan en längre period. Och det i sig ger ju utmaningar, ja men framförallt med halkbekämpning, när det smälter och fryser på.

Vi kanske behöver anpassa husbyggen för att det sker sprängningar, alltså vatten som fryser och tinar. Så helt enkelt att vara medveten om den trenden vi ser med temperaturen i atmosfären idag och anpassa infrastrukturen efter det.

Och ekosystem och sånt, för det finns ju djur i vattnet.

Inte bara det, det finns ju de som åker skridskor på vatten. Hur ska vi tänka där? Vad händer?

Ja precis, och med en brasklapp nu med att jag kollar ju egentligen mer upp i skynen ner mot sjöarna när jag är meteorolog och klimatolog än våra hydrologer. Men det man kan säga lite snabbt är väl att vad det gäller sjöar så historiskt sett så har ju merparten av sjöarna i Sverige fryst då varje år, och då blir det en skiktning i sjöarna två gånger per år. En sommarskiktning där varmare ytvatten och kallare bottenvatten och en vinterskiktning med kallare ytvatten och varmare bottenvatten. Så när man inte får den här isläggningen så sker kanske inte den här vinterskiktningen, vilket påverkar då de fysikaliska förutsättningarna i sjön med vattenkvalitet bland annat. Men här tror jag våra hydrologer skulle ha mer att säga.

Och det kommer de få göra framöver.

Vad säger klimatprognoserna om framtiden? Vi har tittat bakåt fram till nu och vi ser att det är färre frostdygn, färre isdygn och att de här frost och isdygnen anländer senare. Vad kan vi säga om framtiden?

Vi ser egentligen samma trend. Temperaturen i atmosfären förväntas ju att öka åtminstone under det kommande seklet och då är trenden ett minskat antal isdygn och frostdygn fortsättningsvis.

Tack för att du ville prata. Prata is och frost med mig.

Tack!