Huvudinnehåll

SMHI podd

Aktuellt om väderläget, tillståndet i hav, sjöar och vattendrag

62. Sveriges klimathistoria - Tropiska dygn

Uppdaterad

Publicerad

När dygnets lägsta temperatur inte sjunker under 20.0 grader kallas det för ett tropiskt dygn.

I det här avsnittet förklarar klimatologen Sverker Hellström, hur ett tropiskt dygn och en tropisk natt definieras, hur tropiska dygn varierar beroende på geografi och hur frekvensen av tropiska dygn förändrats över tid.

Programledare för poddserien Sveriges klimathistoria är Priya Eklund.

Äldre version av termohygrograf som användes för fortlöpande registrering av temperatur och luftfuktighet. Termohygrograferna har idag ersatts av digitala dataloggers och andra elektroniska mätinstrument. Exempelvis har många moderna väderstationer digitala sensorer för temperatur och luftfuktighet och kan logga data kontinuerligt.

SMHI följer klimatets utveckling främst via långa mätserier från våra mätstationer, som samlar in data för olika parametrar inom meteorologi, hydrologi och oceanografi. I poddserien Sveriges klimathistoria kommer du få en inblick i hur några av de här parametrarna förändrats över tid.

I det här avsnittet berättar klimatologen Sverker Hellström om tropiska dygn i Sverige och hur de har förändrats. Det här är SMHI-podden och poddserien Sveriges klimathistoria. Jag som programleder heter Priya Eklund.

Välkommen tillbaka till podden, Sverker.

Idag ska vi prata om någonting som heter tropiska dygn. Och då är första frågan Vad är ett tropiskt dygn?

Ja, vi har egentligen två väldigt likartade begrepp. Tropiska dygn och tropiska nät. Det finns en liten subtil skillnad däremellan. Till att börja med tropisk handlar det om att temperaturen inte sjunker under 20 grader.

Och under en tropisk natt så sjunker den inte under 20 grader under natten. Under ett tropiskt dygn så sjunker den inte under 20 hela dygnet.

Och då kan man ju tycka att Om det inte sjunker under 20 grader på natten, då borde det väl inte göra det på dagen heller. Och normalt gör det ju inte det. Men det som kan hända är ju till exempel att det kommer en kraftig regnskur på eftermiddagen som drar ner temperaturen under 20. Och då har det varit en tropisk natt, men inte ett tropiskt dygn.

Så det är inte medeltemperaturen, utan det är verkligen faktisk temperatur?

Det är minimitemperaturen.

Så om det sjunker till 19,8? Ja då har vi inget tropiskt dygn.

Nej nej nej det vi är hårda det måste vara 20,0 eller över som lägst.

Och det här låter ju väldigt exotiskt med tropiskt dygn och jag antar ju då att det är för att det är väldigt varmt har luftfuktighet eller någonting med det här att göra.

Ja det kan man säga de här parametrarna följs åt så att. Oftast är det ju på sensommaren när luften är ordentligt varm och genomfuktad. Vanligen då vid kusterna som man får de här tropiska nätterna. Och då är ju också oftast luftfuktigheten ganska hög. Så är det väldigt torr luft då brukar nog temperaturen hinna sjunka under 20 grader.

Och när börjar man mäta och registrera det här i Sverige?

Ja, det här handlar ju om minimitemperaturer, så då förutsätter det ju det vi kallar för minimitermometrar. Och mer allmänt så börjar de väl införas på 1880-talet ungefär. Den längsta obrutna mätserie vi har av minimitemperatur och maximitemperatur är från Uppsala där man började på 1839 redan. Men det är mer ett undantag. Det normala är att före ungefär 1880 så är det svårt att göra någon mer genomgripande statistik av det där.

Men vet du, kallades det för tropiska dygn även tidigare? Eller är det ett begrepp som har kommit nu?

Jag antar att det har i alla fall kommit mer och mer på modet. Men det är inte enbart ett svenskt uttryck, utan det förekommer ju även i grannländer. Tropedygn tror jag man säger i Norge och så vidare. Även i Tyskland tror jag man använder liknande uttryck också.

Om vi tittar historiskt i Sverige, hur vanliga har tropiska dygn varit förr?

Ja, men vi har ju en så kallad klimatindikator för tropiska dygn.

Där vi då räknar antalet tropiska dygn per år. Och man kan ju se att ungefär fram till 1990, då var det här en ganska sällsynt företeelse. Det har alltid förekommit eller den tid vi har kunnat mäta. Men från 1990 och framåt så har det blivit vanligare i alla fall.

Och kan man svara på varför? Varför just 1990 där?

Ja, det är ju ungefär då vi ser en brytpunkt överhuvudtaget när det gäller temperaturklimatet i Sverige. Att då får vi också. lite tydligare då den här stigande medeltemperaturen och kanske framförallt då att de riktigt kalla episoderna blir allt sällsyntare som då också hjälper till och drar upp medeltemperaturen.

Du nämnde lite förut att ute vid kusterna så Ja, de är ju egentligen ganska tydliga och det bör finnas någon värmekälla som håller uppe temperaturen under natten.

Längst i norr mitt i sommaren så är det ändå midnattssol men den står ändå så pass lågt så att normalt så sjunker temperaturen under natten även där. Så att den primära källan då det är ju att havsvattnet har hunnit värmas upp under sommarens gång. Så att vi under från ungefär slutet av Juli till någon vecka in i augusti har någon form av frekvenst hopp på tropiska nätter.

För att en station som ligger vid kusten påverkas väldigt mycket av havsvattnet som håller ungefär samma temperatur dygnet runt om det inte börjar blåsa eller något sådant.

Så där är det ju vanligast. En annan del eller. typ av stationer, det är sådana som ligger mitt inne i städer då.

Till exempel Stockholms innerstad för att huskroppar och gator och asfalterade gator och så vidare hjälper ju till också att behålla dagsvärmen under en stor del av natten.

Kan man se då med ökade temperaturer kommer tropiska dygn bli vanligare i städer? Kanske?

Ja, de blir nog vanligare överallt. Alltså även, det är ju en stor del av landet där det knappt förekommer tropiska nätter. Men i alla fall enligt våra klimatscenarier då så pekar det ju på att i slutet av seklet så genomsnitt har man någon tropisk natt även där. Det beror ju lite grann på hur stora utsläpp vi kommer att få och så vidare av växthusgaser. Men om vi får. fortsatt mycket höga så blir det ju en fortsatt global uppvärmning då och allt som har med temperaturen att göra dras också med kan man säga då.

Så att där pekar ju klimatscenarierna på att det blir fortsatt eller alltmer ökad frekvens av tropiska nätter men det geografiska mönstret är det samma att det kommer fortsatt vara vanligast vid kusterna och ja, även då innerstäder och så vidare.

Hur påverkar de här tropiska dygnen, hur påverkar samhällen ekosystem för att värme gör ju ändå någonting med människor och med djur och så där. Kan du säga någonting om det?

Ja, till exempel riskgrupper i samhället och så där kan ju få

Redan idag så kan ju en riktigt varm sommar vara påfrestande. Och inte minst är det ju då om det är varmt nattetid så att man inte får den där återhämtningspausen under natten med lite svalare väder. Utan det fortsatt är kvalmigt och fuktigt även under natten.

Då förvärras ju de problemen då. Så att för. Ja, framförallt är det väl riskgrupper som kan drabbas hårdast av det.

Du sa ju att de tropiska dygnen har ökat från 1990. Men vad kan vi säga om framtiden? Kommer det bli fler tropiska dygn?

Ja, det kommer det att bli. Oavsett vilken klimatzon man befinner sig i i Sverige.

I inlandet och i inre delarna av norra Sverige där man. knappt har tropiska nätter så pekar det på att åtminstone i genomsnitt någon tropisk natt.

Men där det är vanligast idag eller om vi tar den här senaste normalperioden 1991 till 2020 så den station då som i genomsnitt haft flest tropiska dygn per år det är.

Ölands södra grund var en station som satt på en kasunfyr söder om Öland. Den var helt ute i havet och helt opåverkad av landmassor som avkyldes på natten. Där var det i genomsnitt nästan fyra tropiska dygn per år enligt vårt normalvärde.

Enligt de mest dramatiska klimatscenarierna så pekar det på att större delen av i alla fall svenska östersjökusten kan få en 15-20 tropiska dygn per år i slutet av seklet och som genomsnitt.

Nu när vi spelar in det här så har vi precis lämnat sommaren 2025 bakom oss. Kan vi säga någonting om hur det har sett ut med de tropiska dygnen sommaren som har varit?

Ja, överhuvudtaget sommaren, det som var mest remarkabelt ändå, är väl den här långa värmeböljan då i norra Norrland. Och vid kusten där, Norrbottenskusten, så i alla fall i senare delen av värmeböljan, när havet hade värmts upp ordentligt där, så fick man ju väldigt många. tropiska nätter också. Det är två stationer, främst det handlar om, det är Storön och Rödkallen vid Norrbottenskusten.

Eller utanför Norrbottenskusten och flest tropiska nätter där hade Rödkallen, som hade tio sådana nätter i rad i slutet av juli. Och det hade. nästan kunnat bli till och med blivit tolv nätter i rad. Och det hade varit det näst mesta vi överhuvudtaget har uppmätt någonstans i Sverige, inte bara i Norrbotten, utan Sverige överhuvudtaget. Men natten mot den 1 augusti, så i samband med en kraftig regnskur, så sjönk temperaturen några hundradels grader under 20 grader under en minut. Men vi är. Noga då så att då är det ingen tropisk natt.

Och då är det det som vi pratade om då att sjunker det lite lite ens under en minut då är det inget tropiskt.

Ja, vi måste ju hålla strikt på vår statistik.

Och samtidigt så kanske vi också ska betona att det är ju inte egentligen jättebra. Det är ju inte ett jättebra rekord egentligen.

Det är det inte, nej.

Men ändå ett, ja det är ju så det ser ut nu.

Ja, det är ett tecken på ändå hur pass extrem värmeböljan i norr bör ha upplevts i år.

extrem värmeböljan i norr bör ha upplevts i år.

Tack Sverker för att du har varit här och pratat tropiska dygn med mig.

Mer om poddserien

Poddgrafik Klimat (rund)

SMHI-podden: Sveriges klimathistoria