SMHI följer klimatets utveckling främst via långa mätserier från våra mätstationer, som samlar in data för olika parametrar inom meteorologi, hydrologi och oceanografi. I poddserien Sveriges klimathistoria kommer du få en inblick i hur några av dessa parametrar förändrats över tid. I det här poddavsnittet berättar klimatologen Magnus Joelsson om nederbörden i Sverige och hur den har förändrats. Det här är SMHI-podden och poddserien Sveriges klimathistoria. Jag som programleder heter Priya Eklund.

Välkommen till podden Magnus. Du är ju både klimatolog och meteorolog på SMHI och då passar ju det jättebra till det här avsnittet. För vi ska prata om nederbörd och ur ett historiskt perspektiv. Jag vet ju att du gillar också data och titta på historisk statistik och mycket sånt. Eller?

Ja

Nu ser ju inte lyssnarna men Magnus sken upp här. Men nederbörd då, vad är nederbörd? För det är ju inte bara regn.

Nej, definitionen är ungefär så här då. Flytande och eller fasta former av vattenpartiklar som formeras atmosfären och sen faller till marken på grund av tyngdkraften.

Det är ungefär det man kan säga. Hur länge har vi, jag säger systematiskt mätt, då menar jag ju i statistiksyfte då, hur länge har vi mätt nederbörd i Sverige och har metoderna förändrats någonting fram till idag?

Ja, de första observationsserierna som finns då i böckerna det är från Uppsala 1723 då. Det är en väldigt lång serie, men det är först på mitten på 1800-talet som man började mäta lite mera över hela landet och först i slutet av 1800-talet som man satte upp ett lite större nätverk. Skillnaden mellan att mäta nederbörd och mäta temperatur eller tryck till exempel är att det behövs väldigt mycket fler mätpunkter för att man ska kunna använda det till något egentligen. nederbörden är så pass mycket mera lokalt. Det varierar väldigt mycket mer lokalt.

Så att man kan säga att vi har. Våran klimatindikat till exempel går ju tillbaka till 1880. Och det är när man satt upp det här lite större nätverket av nederbördsstationer.

Vad är skillnaden då på hur man mätte nederbörd förr och hur man mäter nu?

I ganska stor utsträckning är det ungefär samma metod. Det som har tillkommit är att man har ett vindskydd. Och det kom man egentligen på ganska tidigt att man behövde.

Och vad gör det för skillnad?

Ja, om man har vind samtidigt som det regnar eller snöar så uppstår det lite turbulens runt mynningen på nedbördskannan. Och den gör att man förlorar lite nedbörd helt enkelt. Det som borde ha kommit ner i hinken inte gör det då. Sen så, ja de har varit lite i storlek och i material och sådär.

Och sen så från början så mätte man upp i ett mätglas. Det gör man fortfarande, alltså man har ett glas som man läser av. Och det gör man fortfarande på våra manuella stationer. Men nu för tiden har vi också automatiska stationer från mitten av 90-talet då. Och de väger istället nederbörden hela tiden då. Så de hänger liksom i en pianosträng kan man säga. Så vibrationerna på den strängen kan man tolka om som hur mycket nederbörd som har fallit. De är lite mer komplicerade på det sättet att man måste ha dels en, eftersom man inte tömmer dem varje gång, det är ingen där och tömmer dem då. De kan ju stå ute i fjällen och var som helst. Så måste man ha en frostskyddsvätska då så att det inte.

Så att det smälter om det är Att det inte fryser så Och sen så måste man också ha en vätska som förhindrar att det förångas Men förr i tiden då gick man ut Någon gick ut och tömde det här och skrev i en bok Ja det gör man fortfarande på de manuella stationerna Det är de absolut flesta Vi har ungefär 600 manuella stationer Och då är det fortfarande någon som går ut och mäter två gånger per dygn Och rapporterar in det någonstans Ja, nu kan man göra det på på webben men förut så skickar man ju in en bok då. Ja precis.

Men det finns lite andra metoder också. Det finns något som kallas tipping bucket. Då är det egentligen ett litet kärl bara som fylls med regn till exempel och sen så när den är full så ja tippar den helt enkelt då. Och då kan man räkna antalet tippningar. Och sen finns det De stationerna som Försvarsmakten tar hand om, de mäter nederbörd på ett annat sätt. De mäter optiskt då, alltså med ljus helt enkelt.

Så vi mäter nederbörd som man gjorde förr i tiden, men också på nya sätt?

Det kan man säga, och det där är en viktig poäng. Att man mäter, försöker behålla metoderna så pass. Sen vill man ju få bort systematiska fel så att säga. För att minska osäkerhet. Vi pratade ju om temperatur tidigare. Om det blir fel i en temperaturmätning så är den för varm. En nederbördsmätning är nästan alltid för lite nederbörd.

Men du nämnde i början nu att nederbörd är en klimatindikator. Och att man har observerat det här sedan 1850.

Ja precis 1859 Men det lite större nätverket kom igång först på slutet 1878 Och varför är det viktigt att observera just nederbörd? Ur ett klimatperspektiv Ja Ja nederbörd är ju naturligtvis väldigt viktigt för oss människor för det har ju med vatten att göra och vi behöver ju vatten och dricka och sådär. Att försöka reda ut hur mycket vatten som kommer ner är viktigt för att förstå hela den hydrologiska cykeln. Hur mycket vatten som finns i vattendragen och sådär. Hur mycket snö som finns i fjällen och allt möjligt. Det har många olika användningsområden.

Men varför är det viktigt att det är också för att följa hur det kommer att förändras i framtiden också med vattentillgång och sådär och även översvämningar och den slags problem.

Om vi tittar historiskt på de här nederbördsserierna vi pratar om normalperioder och det är liksom 30 årsserier och så här. Har det blivit blötare eller torrare i Sverige?

Man kan säga att nederbörden Om man ritar upp nederbörden, årsnederbörden i genomsnitt i Sverige i en kurva. Och så ritar man upp medelårstemperaturen i Sverige på en annan kurva så är de ganska lika varandra. För vi vet ju att det har blivit varmare i Sverige. Då har det alltså blivit också tätare i Sverige.

Finns det några regionala skillnader om vi tittar historiskt där?

Ja, det gör det. Det man kan säga först är som sagt, vi pratade lite om det innan, att det är väldigt lokalt. Så om man tittar till exempel på normalvärdet för våra nu gällande normalperioder, för Abisko till exempel, som är vår torraste station, som har knappt 350 mm per år. Och så om man bara åker tre mil ungefär västerut och kommer till riksgränsen då har vi tusen millimeter i normalt per år då. Tre mil därifrån som sagt. Det kan variera väldigt mycket på små avstånd.

Och det beror ju också på då att det mesta av nederbörden kommer från väster. Okej. Med lågtryck.

Från väster eller bara just i fjällen kan det ju bara vara att det blåser vindar från havet då.

Så det gör att västkusten då, till exempel Halland, är mest nedbördsrik. Medan på östra sidan är det torrare generellt sett.

Och det verkar i alla fall som att de här mönstren förstärks med klimatförändringarna. Så det blir framförallt blötare där det redan är blött så att säga.

Ja, för i Göteborg har jag lärt mig regnade var tredje dag. Kommer det börja regna varannan dag i Göteborg? Vad tror vi om det? Kanske svårt att svara på.

Ja, det var en ganska svår fråga. Nej, det är nog inte säkert att det kommer regna oftare. Men det kommer regna mer när det regnar. Det kan man nog säga i alla fall.

Så det kommer bli mer intensiva regn kanske?

Ja, det kommer det också bli. Det är inte nödvändigtvis.Ja, det beror delvis på samma sak förstås att en varmare luftmassa kan innehålla mer fukt då. Så det finns mer fukt som kan regna helt enkelt.

Så ju varmare det blir desto mer i mängd kommer det regna. Men inte nödvändigtvis oftare.

Nej, inte nödvändigtvis. Det är ju mer komplicerat då kanske. Men det som också händer är att man får fuktigheten i. I atmosfären är också bränslet för skurar kan man säga. Enkelt uttryckt då. Eller snöbyar. Det som gör att man får igång en skur eller en by. Det har att göra med fuktigheten i luften. Den har en viktig roll där. Så om man har mer fuktighet så kan man få kraftigare uppvindar egentligen. Som skapar de här. Det är lite komplicerat men man kan tänka sig om man. Vet du hur det är att vara nere på lite tydligare bäddgrader? Kan du ju.

De här skurarna är kopiöst mycket kraftigare än vad vi har här. Och det beror egentligen på att det är fuktigare luft där.

Och kommer det bli fuktigare i Sverige?

Ja, det kommer bli fuktigare. Alltså luft.Det kommer vara mer. Det kommer vara mer fukt i luften så att säga. Sen är det lite komplicerat om den relativa fuktigheten kommer att öka eller inte. Det är mer komplicerat. Men den absoluta fuktigheten kommer att öka.

Nu sa ju du att det har blivit blötare i Sverige. Och jag tänkte att du ska få presentera lite siffror. Vi tittar ju på någonting som kallas för normalperioder. Och det är olika 30-årsperioder. Och så jämför vi ju dem med varandra för att se.

Jämföra klimatet på olika platser under samma tidsperiod. Så nu pratar vi Sverige som stort. Och sen så berättar du. Hur har det förändrats under de här perioderna som vi tittar på?

Precis. Och när man tittar på hur klimatet har förändrats historiskt. Och så finns det en rekommendation från Världsmeterologiska organisationen. Att man ska använda en referens som är normalperioden 1961 till 1990. Det kallas för referens normalperiod. Så det kan vi göra.

Då ser man om man staplar de här normalperioderna på varandra bakåt i tiden så blir den första då som är fullständigt som vi har mätvärden på 1901. 1901 till 1930. Och där ligger vi ungefär 8% under referensnormalen. Det ska sägas dock att de här tidiga mätningarna fram till kanske 30-talet de är lite osäkra. För det var just det här med vindskydd och sånt hade inte riktigt satts upp på alla stationer och sådär. Så de brukar vi oftast ta med en liten nypa salt. Om man ser de här som finns på vår hemsida, den grafiska versionen av klimatindikator, så är den gråmarkerad också. Och det är lite för markerat, de är lite mer osäkra kan man säga.

Men ja, det är. åtminstone inte mindre än så. Kan vi nog vara säkra på. Och sen går vi framåt då till 31 till 60. Då ligger vi ungefär på 4 procent. Under 61 till 90 då.

Och sen då den sista perioden är ungefär 91. Den nu gällande normalperioden 91 till 2020. Då ligger vi ungefär på 8 procent mer nederbörd totalt sett.

Så det har ökat ganska rejält.

Ja, det har ökat. rejält kan man säga. Det beror ju på att temperaturen har ökat också under motsvarande period.

Magnus, en sista fråga som egentligen sammanfattar hela det här avsnittet och som du säkert, som alla redan har förstått egentligen. Men regnar det mer nu än förr?

Ja, det gör det.

Tack Magnus för att du pratade nederbörd med mig.

Tack så mycket.