SMHI följer klimatets utveckling främst via långa mätserier från våra mätstationer, som samlar in data för olika parametrar inom meteorologi, hydrologi och oceanografi. I poddserien Sveriges klimathistoria kommer du få en inblick i hur några av de här parametrarna förändrats över tid.

SMHI följer klimatets utveckling främst via långa mätserier från våra mätstationer, som samlar in data för olika parametrar inom meteorologi, hydrologi och oceanografi. I poddserien Sveriges klimathistoria kommer du få en inblick i hur några av de här parametrarna förändrats över tid.

I det här avsnittet berättar klimatologen Sverker Hellström om vind och om vinden har förändrats med tiden. Det här är SMHI-podden och poddserien Sveriges klimathistoria. Jag som programleder heter Priya Eklund. Hej och välkommen till podden, Sverker.

I det här avsnittet berättar klimatologen Sverker Hellström om vind och om vinden har förändrats med tiden. Det här är SMHI-podden och poddserien Sveriges klimathistoria. Jag som programleder heter Priya Eklund. Hej och välkommen till podden, Sverker.

Du jobbar ju på SMHI. Vad gör du här?

Ja, jag är klimatolog, kan man kalla det. Man tittar på mer hur vädret. är och hur vädret har varit. Så hoppar jag in ibland också som prognosmeteorolog och då tittar man ju framåt några dagar. Men i stort sett är samma väder ändå om man jobbar med men ur olika aspekter.

Ja, jag är klimatolog, kan man kalla det. Man tittar på mer hur vädret. är och hur vädret har varit. Så hoppar jag in ibland också som prognosmeteorolog och då tittar man ju framåt några dagar. Men i stort sett är samma väder ändå om man jobbar med men ur olika aspekter.

Och du har ju varit ganska många år på SMHI. Hur många år är det nu?

Ja, jag började 1987 så jag har sett några lågtryck komma och gå genom åren.

Det kan jag tänka mig.

Vi ska ju titta på Sveriges klimathistoria och just det här avsnittet ska vi prata om vind. Nu finns det ju ett helt avsnitt om hur vind uppstår och vad det är och sådär. Men kan du lite snabbt bara sammanfatta vad vind är?

Vi ska ju titta på Sveriges klimathistoria och just det här avsnittet ska vi prata om vind. Nu finns det ju ett helt avsnitt om hur vind uppstår och vad det är och sådär. Men kan du lite snabbt bara sammanfatta vad vind är?

Ja, man kan väl kort och gott säga att det handlar ju om att luften försöker utjämna skillnader i lufttryck.

Men det uppstår ju hela tiden nya lågtryck och högtryck genom solens. inverkan jorden roterar och så vidare så man kommer aldrig nå det stadium att jag har blåst färdigt att nu är allting utjämnat och nu står luften stilla utan det kommer hela tiden att blåsa framöver.

På SMHI mäter vi vind. Hur länge har man gjort det i Sverige och hur har de här metoderna utvecklats? För jag tänker att med teknik och digitalisering så självklart förändras ju saker men kan vi ta det lite från början?

Ja de allra första väderobservationerna eller väder iakttagelserna. Det finns ju i dagböcker och så vidare tillbaka till åtminstone 1700-talet.

Någon form av vindobservation att avgöra varifrån kommer vinden. Det har man ju alltid kunnat göra. Det är ju bara att känna efter så här. Och också på någon skala markerar den hård eller är den.

stiltjäle lugnt och sådär. Men de mer instrument för mer objektiv mätning kom i mitten av 1800-talet. Men om man tittar i våra årsböcker och månadsöversikter får man vänta till i början av 1900-talet innan man ser siffror i meter per sekund som vi ser idag.

Varför är det viktigt att mäta vind?

Ja, men det är väl nästan något som är allra mest påtagligt egentligen.

Så fort man kommer ut genom dörren så känner man ju om det blåser kraftigt eller är det vindstilla.

Vinden kan ju också ställa till väldiga skador då, de här verkliga höststormarna. Och sen kan ju vinden också ta med sig indirekta effekter genom.

pressa upp vatten, flodvågor och så vidare så att man också kan få högt vattenstående översvämningar och sånt på det sättet.

Och vi jämför ju man kan ju jämföra olika vind idag och vind förr varför är det viktigt att jämföra det här tror du?

Ja, om man tittar på det klimatologiskt att försöka skapa någon form av historik så är det också viktigt. Vi får ju väldigt ofta frågan blåser det inte mer nu eller Det blåser så lite kan ju någon tycka också. Har det också något med klimatförändringarna att göra? Det är viktigt att vi ändå försöker mäta det här på någon form av Det är viktigt att vi ändå försöker mäta det här på någon form av Och den frågan som du ställde där blåser det mer nu än förr.

Den kommer vi komma tillbaka till. Det vill jag också veta. Vind är ju en av våra klimatindikatorer. Det vi tittar på när vi pratar klimat. Det är ju bland annat vind, temperatur och olika saker. Men finns det någon utmaning med att ha just vind som klimatindikator?

Ja, det är en ganska stor utmaning. För även om vi nu har mätt på något sätt med vindmätare i. över 100 år, 150 år, så har de här vindmätningarna varit långt ifrån homogena. Vi har andra parametrar vi har kunnat mäta med betydligt större noggrannhet. Det tog ganska lång tid innan vi fick någonting som vi kan säga ändå är jämförbart med nutida mätningar. Att man kan jämföra ett värde i meter per sekund med en vindmätning idag. Oftast var det att Man hade ju då någon form av skålkors som man kallar det. En tre eller fyra armar då med en skål på som då rör sig med olika snapp beroende på hur kraftig vinden är. Och de första generationerna av den typen av vindmätare snurrade ofta alldeles för länge. Även om man hade byvind så kunde den fortsätta att snurra alldeles för länge. Och. Med följden då att man fick för hög registrering av vindhastigheten.

Så lite godtyckligt har vi sagt att vi börjar 1951. Om vi ska tala om rekord och säga att det här specifika värdet kan vi inte.

En fråga som jag börjat fundera på nu, som kanske är bra att tydliggöra på något sätt. Varför är vind viktigt när man tittar på klimat?

Ja, dels kan man ju tänka sig att om man får. antingen en ökning av vinden med tiden eller att vinden minskar. Det kan ju också påverka till exempel vindkraftindustrin och så vidare. Så de tittar också på sådana saker. Och sen gäller det också planering. Då skulle det visa sig att vi troligtvis får allt kraftigare höststormar och så vidare, så måste man kanske göra.

förstärkningar i samhället och med olika typer av det man bygger och så vidare. Att man gör det starkare.

Ja, jag ville bara tydliggöra det lite grann så att man förstår varför just vind är en sån viktig klimatindikator. Och nu har vi varit inne på det några gånger. Blåser det mer nu än förr? Ja, om man bara tittar på hur mycket?

Ja, alltså tittar man bara rent strikt på våra vindobservationer, då blåser det ju mindre. Men som jag sa, vi har ju en tyvärr inom en identitet i mätningarna. Så går man längre tillbaka i tiden ser man att det var i väldigt många fler fall med storm och så vidare. Men utifrån andra indikationer så var det nog inte så, utan det handlar nog mer om mättekniken.

Så därför har vi fått gå en omväg och titta på det här indirekt.

Och när det väl blåser nu då? Blåser det starkare vindar mer nu än förr?

Nej, vi tycker inte vi kan se det riktigt utan det är mer att det i så fall varierar mer i olika perioder. Vissa år, vissa vintrar och sådär kan lågtrycken komma på löpande band. Och då får man naturligtvis många stormtillfällen. Andra år är det högtrycken istället som dominerar.

Mer och tittar man på tidskriterier över det här så är det mer det här att man ser den här böljande formen i kurvorna istället för att det antingen är rakt uppåt eller rakt nedåt.

Finns det någonting mer kring vind vi kan lägga till om vi tittar ur ett klimathistoriskt perspektiv?

Ja, jag vet inte om vi kommer in på det här hur vi istället försöker att göra tidsserier på det här med hjälp av att jag egentligen tittar på lufttrycket istället.

Och då är det ju något som heter geostrofisk vind som är ett samman mellan lufttryckskillnader och vind. Och lufttryck har vi kunnat mäta betydligt homogenare och enhetligt över ganska lång tid. Så det är det vi har tittat på och istället gjort en klimatindikator över. den geostrofiska vinden. Men den visar ungefär samma sak. Att det är mer det här att olika perioder i klimathistorien, man kan se att det har blåst och andra när det varit mer lugnt och så vidare.

När vi ändå är inne på vind då, vill du berätta om några vindrekord i Sverige, några minnesvärda?

De senaste vindrekorden, det är. i fjällen snarast än vid kusten. Så att den allra högsta medelvind vi överhuvudtaget mätt upp vid någon av våra stationer det var den första februari i fjol 2024 i en storm som hette Ingun.

Och då blåste det medelvind då i medel över tio minuter 51,8 meter i sekunden vid Stekenjokk som ligger sydligast i Lapplandsfjällen på lite drygt 1000 meters höjd.

Och nu den här gångna vintern så hade vi ett nytt rekord för högsta medelvind i en fjälldal och det var ju då vid stora sjöfallet 18 januari när det blåste 41,7 meter i sekunden och det aldrig haft en medelvind över 40 meter i sekunden i dalnivå tidigare.

Men går vi till kuststationer då, ja då får vi gå lite längre tillbaka. Där har vi inte haft samma rekordhauss av någon anledning. Utan i alla fall det godkända svenska rekordet för högsta medelvind är från oktoberorkanen som man talar om 1967. Då blåser det 40 meter i sekunden vid Ölands södra grund. Men jag tror att de som är lite äldre och bor i Sydsverige, de sydsvenska landskapen, Skåne, Blekinge, Öland och så vidare, de kommer nog fortfarande ihåg den här stormen.

Sen var det två år senare då, 1969, då var det också två väldigt kraftiga stormar. Den första i september och det kan man säga det är Göteborgs och Västsveriges storm. Då var det väldigt kraftiga vindar där och sen kom det en som ibland kallas Allhelgonaorkanen då, första november. Och det är mer Stockholms storm, för då var det Mälardalen och Östra Svealand som drabbades. Så då, 1967-69 var det tre stycken väldigt kraftiga stormar.

Finns det någon anledning till, tror du, att just 67-69 var tre stycken stormar under egentligen en ganska kort period?

Ja, någon anledning finns det väl alltid, men oftast är de så vädret är. så oerhört komplicerat så att det är väldigt svårt ändå att reda ut varför blev det så här? Vi får ju ofta den frågan, men varför blev det skyfall och nu och så kraftigt åskväder eller vad det nu än kan vara. Men vi kanske kan svara en bit på vägen, men att nå ända fram i orsakskedjan, det är väldigt svårt.

Vi börjar närma oss slutet på det här poddavsnittet och en sista fråga som jag har. Och det har vi säkert varit inne på, men jag tycker ändå att det är så pass viktigt att är det så att vi upprepar det en gång till, då gör vi det. Kan vi se om vindmönster påverkas av den pågående klimatförändringen?

Nej, vi har väl kanske svårt att exakt se. De här kurvorna för kraftig vind följer ju inte lika tydligt då temperaturkurvan som vi ändå kan se mer tydlig uppgång i. Det kan ju hända att olika typer av stormar och vindar kan ändras. Istället för att få de här lågtrycksbundna höststormarna där det mer beror på att det ska finnas både varm luft och kall luft inblandat. Istället kan vi få de här mer kortvariga lokala men väldigt kraftiga vindarna i samband med kraftiga åskväder och den typen av. oväder och de är de här sommar ovädren då som oftast bildas i när varm och fuktig luft är inblandad på något sätt.

Men just den här man säger den vanliga vinden, där kan vi inte se egentligen någon skillnad.

Nej, inte den här lågtrycksbundna, de här mer storskaliga vindarna. Men variationer kommer vi säkert få i framtiden också. Men än så länge har vi i alla fall inte sett den här tydliga upp eller nedgång.

Jätteintressant Sverker. Tack så jättemycket för att du ville prata vind ur ett klimathistoriskt perspektiv med mig. Tack.