SMHI följer klimatets utveckling främst via långa mätserier från våra mätstationer, som samlar in data för olika parametrar inom meteorologi, hydrologi och oceanografi. I poddserien Sveriges klimathistoria kommer du få en inblick i hur några av de här parametrarna förändrats över tid. I det här avsnittet berättar klimatologen Sandra Andersson och meteorologen Thomas Carlund om ozonskiktet och dess historik. Det här är SMHI-podden och poddserien Sveriges klimathistoria. Jag som programleder heter Priya Eklund. Välkomna hit Sandra och Thomas.

Tack.

Ni båda två jobbar ju på SMHI och jag skulle vilja veta lite innan vi går in på dagens avsnitt vad ni jobbar med. Sandra, du kan börja.

Jag är klimatolog. Jag jobbar lite grann med ozonmätningar och också med våra strålningsdata och strålningsmodellering.

Och Thomas.

Ja, jag är meteorolog och jag har ju jobbat med våra strålningsmätningar under ganska lång tid. Så det har ju varit mitt huvudämne under många år.

Och i det här avsnittet så ska vi ju titta på ozon och vi ska titta tillbaka lite historiskt på hur det har sett ut. Ja, men prata lite om hur man mäter och sådär och det känns ju som att ni är helt rätt för det här faktiskt.

Men vi ska börja från början.

Vad är ozon och ozonskiktet? För det tror jag många har hört talas om. Just vad är ozonskiktet och varför är det viktigt att det finns ett sånt här skikt?

Ozonskiktet, då menar man oftast det ozon som finns i stratosfären. Hur högt upp är det? Det är den luftmassan som ligger på våra breddgrader, ungefär 10 kilometer och uppåt. Och det här ozonet, det finns i hela stratosfären men mest ozon finns centrerat runt 20-25 kilometer. Så det är därför man ofta pratar om det som ett skikt, även om det egentligen är då stratosfärens ozon. Och stratosfären innehåller ungefär 90 procent av det ozonet som finns i atmosfären. Framför allt är det viktigt för att det skyddar oss mot UV-strålning som annars kan vara skadligt för oss.

Skiktet, det låter ju ändå som att det är någonting, ja men det ska skydda oss från UV-strålning. Men är ozonet i sig farligt?

Ja, när det förekommer vid marken, det vi kallar marknära ozon, det är ju skadligt för oss människor och djur och växter. Det irriterar slemhinnor och ögon och sätter ner lungfunktion och så vidare. Men som Sandra sa att det är ju verkligen viktigt att det finns högre upp, alltså upp i det här ozonskiktet i stratosfären.

Hur vanligt är det att vi har ozon nere vid marken?

Det uppstår ju genom luftföroreningar vid marken i kombination med solljus så uppkommer det här marknära ozonet. Och det varierar ju ganska mycket, men det är ju mer luftmiljöfolk som håller ordning på det. Det beräknar ju SMHI och övervakar Naturvårdsverket också som en luftförorening.

Då kommer vi in på nästa fråga och Sandra du sa ju att du jobbar mycket med ozon. Vad har SMHI för roll när det gäller just ozon och ozonövervakning?

När det kommer till ozonskiktet så är det som har i främsta roll att övervaka det över Sverige. Och det gör vi på uppdrag av Naturvårdsverket i deras miljöövervakning. Och vi gör det framförallt genom att vi mäter från marken på två platser i Sverige, i Norrköping och i Vindeln. Och sen så övervakar vi förstås lite mer den storskaliga bilden med hjälp av att titta på satellitdata. Och på det här sättet så stöttar vi Naturvårdsverket i deras uppföljning av miljömålet, skyddande ozonskikt.

För att övervaka måste man ju mäta, det sa du ju där. Och då kommer ju nästa fråga då. Hur mäter vi ozon och hur länge har vi mätt ozon i Sverige?

Ja, man mäter det ju genom att titta på specifika våglängder i UV-området. Man tittar ju dels på någon våglängd där ozonet absorberar. ingenting, eller väldigt lite och dels en våglängd där det absorberas väldigt mycket. Och med hjälp av vad klockan är, var man befinner sig, det vill säga hur högt solen står över himlen och kännedom av ozonets absorptionsförmåga vid de här våglängderna så kan man sedan räkna ut hur mycket ozon som har varit i vägen. längs solstrålarnas väg genom atmosfären. Och det är samma princip idag som när man startade för drygt 100 år sedan med det här. Och lite samma även från satelliter då som ju används flitigt idag förstås. Även om man då tittar mer på reflekterad strålning. Från marken tittar vi ju direkt mot solen. och det är ju de noggrannaste mätningarna som vi kan göra på det viset. De första mätningarna gjordes ju för drygt hundra år sedan och man började i Oxford i Storbritannien. Ja, som sagt, mätprincipen är ungefär densamma idag som då. Och redan då så började man tillverka ett flertal instrument.

som man sen skickade ut till några få platser i Europa. Däribland Arosa i Schweiz. Så 1926 börjar mätningarna där. Det pågår fortfarande så det är världens längsta mätserie av ozon. Som då fyller 100 år nästa år. Men faktiskt så skickar man även ett instrument en kortare period till Abisko i Sverige. På något sätt kan man ju säga att vi var lite med redan från början.

Idag sa ni att man använder satelliter och så. Då tänker jag att det är noggranna mätningar. Det är ganska tillförlitliga data, eller väldigt tillförlitliga data. Hur tillförlitliga är de här gamla datorn, som 1926? Är de tillförlitliga, de siffrorna som man ska säga?

Det är ju svårare. Det är ju inte helt lätt att utröna heller, men. just att mätprincipen har varit som den har varit och den är ganska smart. Alltså, det är en bra metod, så det är trots allt ganska hög kvalitet, skulle jag säga. Jag kan inte ge en siffra, tyvärr, men jag vet också att man är noggrann i Schweiz och på de senaste decennierna. så har man ju haft tredubbla instrument på den här stationen till exempel. Det hade man ju inte i början. Och allting var ju mycket svårare då. Så för alla mätningar så är det ju mer osäkert då. Men jag tror ändå att det är ganska bra kvalitet för att vara en så lång serie.

Om vi tittar historiskt på ozonskiktet. När började man upptäcka problem med ozonskiktet?

Jag svarar kort på den så får ni fylla på sen. Men på tidigt 80-tal. Och då började det med att man upptäckte i mätningarna över Antarktis att det var väldigt låga värden som var oroväckande. Och i ungefär samma veva där på 80-talet så hade man också börjat notera väldigt kraftig incidens av hudcancer. Så de här grejerna tillsammans gjorde ju att det här snabbt blev en. en stor internationell fråga också här i Sverige.

Man reagerade fantastiskt snabbt när man väl upptäckte detta. Det kom ju igång internationella överenskommelser jättesnabbt får man ju säga. Redan 1985 undertecknades något som heter Wienkonventionen, som är en global ramkonvention som syftar till att främja internationellt samarbete. om påverkan från mänsklig verksamhet på ozonskiktet. Detta trädde sedan i kraft 1988. Men till den här konventionen hör också det viktiga Montrealprotokollet som då reglerar åtgärder för att minska utsläppen av de farliga ämnena. Och redan 87 så undertecknades det och så trädde det i kraft 1989. Så det var ju väldigt snabbt och det här har ju haft stor positiv betydelse.

Ja, för det känns ju inte som att man pratar om ozonhålet på samma sätt idag. Så hur mår det idag egentligen, det här ozonhålet?

Det viktigaste är väl framförallt att man ser att den här avtunningen har avstannat. Men om man tänker att det här inte är ett problem längre så. så har vi fortfarande ozonhål över Antarktis varje år och vi har fortfarande ett uttunnat ozonskikt. Men man börjar ändå kunna se då att uttunningen avstannat och vissa tendenser på att ozonskiktet håller på att återhämta sig. Men eftersom ozonskiktet varierar väldigt mycket naturligt så tar det väldigt lång tid att se säkra trender. Och det beror också på lite var man tittar i atmosfären. Och det görs ju hela tiden internationell forskning och sammanställningar av läget. Om man tittar på ozonhalterna över Antarktis så har man slagit fast att de tycks minska i storlek sedan runt år 2000. Men sen på senare år runt 2020 till 2023 har vi haft ganska stora och ihållande ozonhål. Och sen förra året var det mer normalt igen. Så man får fortsätta följa utvecklingen helt enkelt. Men hade vi inte fått till de här överenskommelserna så snabbt, då hade vi varit i ett mycket värre läge idag. Än vad vi är nu. Just det.

En sista fråga har jag. Och då ska vi koppla det här till klimat eftersom faktiskt den här poddserien heter Sveriges klimathistoria. Och min fråga är då hur Sveriges klimat har påverkats av det här förändrade ozonskiktet eller kanske tvärtom, hur har ozonskiktet påverkats utav ett förändrat klimat i Sverige?

Ja, det är ju svårt att se någon effekt på Sveriges klimat kopplat till ozonförtunningen. Utöver att UV-strålningen har ju varit förhöjd förstås vid episoder med tunt ozonskikt. Men det finns ju kopplingar mellan ozonskiktet och klimatet globalt som är viktiga. Återigen så är det ju. jättehålet när de uppträder över Antarktis och den minskade ozonmängden där som faktiskt också påverkar cirkulationen en del på södra halvklotet. Så där har man ju sett lite förändringar av temperatur och nederbördsmönster. Men det är ju också andra kopplingar. De här ozonnedbrytande ämnena, de är ju också väldigt kraftiga växthusgaser i många fall. Och just att man begränsar dem är ju superviktigt också för klimatförändringen, för att faktiskt begränsa den. Och just det här Montrealprotokollet och senare skärpningar av det har ju ändå lett till att den här uppvärmningen som ändå pågår blir tydligt mindre än vad den hade blivit utan detta protokoll. Så det har faktiskt fungerat väldigt bra som temperaturstabilisator också.

Och sen kan väl också sägas att klimatförändringen påverkar i omvärld och ordning ozonskiktet. Så det har nog en ganska stor betydelse för hur man förväntar sig att ozonskiktet utvecklas framåt. Och det är dels genom att klimatförändringen styr temperaturerna i stratosfären och också transporten av ozon och fördelningen av ozon över jorden. Så beroende på hur stor klimatförändring vi har framöver och hur stora växthusgasutsläpp vi har så kommer det att påverka återhämtningstakten.

Det var det vi hinner med om ozon i det här avsnittet. Tack så jättemycket för att ni har varit med och pratat idag.