SMHI följer klimatets utveckling främst via långa mätserier från våra mätstationer, som samlar in data för olika parametrar inom meteorologi, hydrologi och oceanografi. I poddserien Sveriges klimathistoria kommer du få en inblick i hur några av dessa parametrar förändrats över tid. I det här avsnittet berättar klimatologen Magnus Joelsson om temperatur i Sverige och hur den har förändrats. Det här är SMHI-podden och poddserien Sveriges klimathistoria. Jag som programleder heter Priya Eklund. Välkommen hit Magnus.

Tack så mycket.

Du jobbar på SMHI och du är klimatolog, meteorolog, men också doktor, fast inte kanske den typ av doktor som man uppsöker vid hälsoproblem.

Nej, utan doktor i fysikalisk kemi heter det som jag är doktor i.

Och då tänker jag att du kan jättemycket och jättemycket.

Det kanske inte har så mycket med det vi ska prata om idag att göra.

Men däremot att du är meteorolog och klimatolog har ju att göra med det här. För vi ska prata om temperatur. Alla vet väl vad temperatur är. Men finns det någon naturvetenskaplig förklaring på vad är temperatur?

Ja, det är inte så himla lätt som man skulle kunna tro faktiskt. Men man kan säga att det är ett mått på värmetillstånd. Och värmetillstånd är. mått på energin, rörelseenergin i materialets smådelar, alltså molekyler eller sådär.

Och inte kanske så enkelt som en annan tänker, att då är det varmt eller idag är det kallt.

Ja, det är det ju.

Just det är det ju, men jag skulle aldrig gå ut och tänka att idag var det mycket energi i molekylerna i luften.

Nej, det är inget man kanske behöver.

Det kan vara bra att känna till att det är det som är temperatur.

Ja.

Och temperatur är ju också någonting som vi kallar för klimatindikator. Då kommer frågan, vad är en klimatindikator?

Ja, en klimatindikator är egentligen en tidsserie kan man säga då, som syftar till att åskådliggöra klimatförändringar då, över tid. Och en klimatindikator skiljer sig från en vanlig observationsserie genom att det är. Den aggregerad då att man har gjort olika medelvärdesbildningar. Oftast både i tid och i rum då som man kanske har just i det här fallet och räknat ut medeltemperaturen för hela Sverige för varje år då.

Och hur långt tillbaka tittar man?

Ja, vår klimatindikator går ju tillbaka till 1858, för det var då man startade den här första då lite mer omfattande nätverket. Och sen får man använda lite statistiska metoder för att fylla ut så att säga så att hela Sverige blir ungefär. lika mycket representerat under hela perioden. För vi har ju inte mätningar från alla platser hela tiden, utan det har ju skiftat lite grann, så det får man lösa med statistik.

Och hur hänger egentligen temperatur och klimat ihop? För jag tror att det är någonting som många spontant tänker på när man tänker klimat eller klimatförändringar något liknande. Då tänker man temperatur och temperaturförändring. Och varför är just viktigt att titta på temperaturen när man pratar klimat?

Ja, det man kan säga, det finns många olika ingångar i den här frågan. Men det första man kan säga är att begreppet klimat är egentligen en slags samlingen av olika statistiska mått. Som man kan beräkna på väderdata egentligen. Och då är ju temperatur en sån väderparameter. Väder egentligen är ju, kan man säga, ett uttryck för energin i systemet, i vår atmosfär. Och den energin, till exempel. eller den energin ska jag säga kommer ifrån solstrålningen då. Och all strålning som kommer in, motsvarande mängd kan man säga också, lämnar atmosfären som värmestrålning då. Så att ökar man lite inflödet till exempel av temperatur, eller förlåt mig, inflödet av solenergi, så kommer utflödet av. jord sken då eller vad man ska säga. Kommer också öka. Och då hänger det ihop med att temperaturen ökar. För temperaturen och strålning hänger ihop. Så att på det sättet så gör det att klimatet på jorden som ju ändå summan av väder kan man säga och enkelt uttryckt. Hänger väldigt nära ihop med energiflödena då.

Och sen så är det så också att det är väldigt. hyfsat lätt att mäta. Om man jämför med. Det är en ganska direkt koppling med energiflödena. Det är ganska lätt att mäta. Och det är ganska också intuitivt tror jag. Så det är lite därför som man. Om man ska åskådliggöra klimatförändringar så använder man nästan alltid medeltemperatur. Det man då kanske skulle göra. Det som vore naturligast att göra då naturligtvis. Det är att man är intresserad av medeltemperaturen på en viss plats. Dygnsmedeltemperaturen på en viss plats. Så läser man av termetern. ja så ofta som man kan då egentligen och sen så som du säger delar man med antalet om man säger att man gör en gång i timmen kanske eller så och så delar man då med antalet timmar på dygnet och det är det är ju så man skulle göra om man mäter manuellt och inte har några begränsningar i att väcka folk på nätterna men det har vi inte vi har inte den typen av data för särskilt många stationer det man har mätt eller observerat egentligen från mer eller mindre från början är att man har tittat på temperaturen tre gånger om dagen, morgon, middag, kväll och sen har man haft särskilda termometrar som registrerar då dygnets lägsta och dygnets högsta temperatur.

Och utifrån de här fem olika observationerna varje dag så räknade en herre som heter Ekholm, Nils Ekholm han var, han hade varit vår chef, hon hade levt idag så att säga han var föreståndare för det som var föregångaren till SMHI. Det är också lite kul. Han var nästan med i den här ödesdigna ballongfärden som ingenjör André tog för sig över Nordpolen. Han hoppade av den för han tyckte det verkade inte riktigt säkert. Det var väl klokt i och för sig, men han räknade också ut en formel för hur man skulle kunna beräkna medeltemperaturen med de här. de observationerna man hade och den kallas då för Ekol Moden Det kom en man som hette Helge Moden och skruva lite på den här scenen också Och då ingår det också koefficienter som beror på månad och på longitud Så det är en ganska komplicerad formel alla stationer har eller alla longituder har olika koefficienter och sådär så det är inte något man gör riktigt i en handvändning och räkna ut.

Den här medeltemperaturen har man ju säkert tittat på då under en ganska lång period. Hur har medeltemperaturen förändrats över tid i Sverige?

Just det, man har ju serier då från 1858. Man skulle naturligtvis kunna gå tillbaka längre, men det blir ju meningslöst till slut eftersom man har för få serier. Så 1858 är då, därifrån har man ungefär ett 30-tal serier. Det tycker vi ändå är försvarbart så då har vi börjat våran klimatindikator 1850. 1859 egentligen om jag ska vara helt korrekt. Och så ja den löper naturligtvis fram till idag då så det är ju det man kan se på den tiden. Det är att temperaturen egentligen medeltemperaturen då varierar på många. tidsskaligt kan man säga, dels så har vi en variation från år till år att vissa år är lite kallare och vissa år lite varmare. Sen finns det också decennier som är lite varmare eller kallare än omgivande tidsperioder. Och under där då så ser man en kan man se en ökande trend från egentligen från början då. Och den här ökningen tar lite extra fart kanske 80-90-talet någonstans då.

Vet man varför den tog extra fart då?

Ja, de här variationerna beror egentligen på, de här långsiktiga variationerna beror egentligen på två saker. Dels är det att vi ökar mängden koldioxid och metan och andra växthusgaser i atmosfären som gör att man får en förstärkt växthuseffekt. Växthuseffekten finns ju oavsett vårt bidrag till den, men den förstärks. Och ökningen av de här gaserna har ju ökat. ökningen är snabbare i den senare tidsperioden. Men sen finns det en annan sak också. Det är partiklar som man har släppt ut i atmosfären. Och de här partiklarna, man kallar det för aerosoler. De reflekterar solljus kan man säga. De är också med lite i molnbildning och sånt där. Så det är ganska komplicerat. Det är inte helt lätt att reda ut vad de har för effekt. Men mängden av sådana här partiklar har varierat. Och det tror man spelar också in. Så det är tänkbart att man hade mer partiklar i atmosfären på 60-70-talet. Att det blev lite renare på senare år. Och därför så har faktiskt uppvärmningen ökat snabbare av den anledningen också.

Vilket är olyckligt eftersom vi gärna vill. ha en ren atmosfär för hälsans skull och sådär. Det ska jag säga också att den här växthuseffekten det är ju en global effekt då men medan det här att aerosoleffekten är mer en regional effekt koldioxidmolekyl som vi släpper ut finns kanske kvar i hundra år eller mer då medan en aerosol regnar ut nästa gång det regnar kanske då till exempel så det är en mycket kortare tidsskala också som de här påverkar Så nu pratar vi Sverige som som land.

Men om vi tittar då regioner, jag vet inte hur många regioner vi ska dela upp Sverige i, men har det historiskt då medeltemperaturen, kan man se att det ökar mer i vissa delar av landet än i andra eller är det ungefär samma utveckling i hela landet?

Ja, årsmedeltemperaturen ökar ganska mycket, faktiskt lika mycket överallt. Däremot så vintertemperaturerna ökar snabbare i norr. Och kanske framförallt över Norrlands kustland. Så den ökningen är lite snabbare än Sverige i genomsnittet i Sverige.

Och då kommer ju följdfrågan, varför då?

Ja, det här är egentligen ingen trend som är speciellt för Sverige, utan det är egentligen för norra halvklotet. Och att vi har en liten snabbare uppvärmning i de nordligaste breddgraderna. Och det beror på att. När man har snö på backen så är den ytan vit. Vilket gör att solljuset reflekteras. Medan när snön smälter så kanske ytan är grå eller brun eller grön. Och det absorberar mer solljus. Så om man har större områden med kortare perioder av snö så albedot minskar. Alltså effektiviteten minskar. Och därför så får man mer solstråling som omvandlas till värme istället. Istället för att bara reflekteras ut. Det här ser vi ju inte på södra alklotet. För då är det så förskräckligt kallt att det spelar ingen roll om det blir lite varmare. Det är fortfarande snö hela året runt där nere. Så det här är någonting som är speciellt för norra alklotet. Och det är ju samma då kanske med. Med att isen drar sig tillbaka lite tidigare. I Bottniska viken till exempel så får man ett annat klimat. Mot vad man hade tidigare då.

För att har man en kuststräcka där man har is på vintern. Men öppet har på sommaren så får man ju. Man ska säga lite som ett inlandsklimat på vintern. Och ett kustklimat på sommaren. Och det där skiftar ju lite grann då. Om isen drar sig tillbaka lite grann. Så det är en annan effekt. ja den här lite asymmetriska uppvärmningen kan man säga.

Och nu har ju du precis då beskrivit att medeltemperaturen i landet har ökat. Men det är ju inte egentligen kanske så enkelt som att det ökar en grad per år eller eller något liknande så och på SMHI så tittar vi ju då på normalvärden. Och det är ett sätt att beskriva det genomsnittliga klimatet på en viss plats under en normalperiod. Och en normalperiod är ju 30 år. De här normalperioderna är ju överlappande på olika sätt. Nu blir det ganska komplicerat här, men jag tror att det är viktigt att vi kanske tittar på just de här normalperioderna. Hur ser medeltemperaturens, den här skillnaden i medeltemperatur, hur ser det ut under de olika normalperioderna? Så jag tänker att vi går igenom. de här normalperioderna från 1971 och framåt.

Eller 1871.

Så om du vill ta oss igenom den här resan.

Ja just det, det kan jag göra. Ja, om man tittar på medeltemperatur då så brukar vi oftast titta på det som en avvikelse. För en. Sverigemedeltemperatur, just i det här fallet är det ett antal stationer då och det är lite godtyckligt precis var de stationerna råkar ligga någonstans. Så det är inte så intressant egentligen precis värdet på medeltemperaturen i sig då utan det som är intressant är hur den relaterar till en referens. Och det man har använt som referens i klimatologiska studier då det är det som vi kallar för referens normalperioden som var den normalperioden vi hade fram till 2020. Det är alltså normalperioden 1961 till 1990. Den brukar vi kalla för referens normalperioden. Det är enligt WMO, alltså världs meteorologiska organisationen som rekommenderar. Så om man använder det som referens så om man tittar på den första perioden som är fullständig då som vi har 1871 till 1900 så låg dess normal medel årstemperatur på 0,6 minus referens normalperioderna.

Och det innebär alltså att det var 0,6 grader kallare än referensramen man har.

Och då har man medelbildat för hela Sverige och för ett helt år. Nästa direkt efterföljande normalperiod var 1901-1930. Då var det minus 0,6, så det var en liten ökning där då. Ungefär lika mycket ökade temperaturen till 1931-1960. Och här ser man att det är en liten, liten, litet max, ja, maximum kan man säga då under en period på kanske 30-talet. Så det som händer sen är att temperaturen faktiskt går ner lite grann igen då. 1961-1990, ja det blir ju referensen noll såklart. Men 1931 till 1960 ligger faktiskt lite över. Och sen så den nu gällande normalperioden ligger 1,2 grader över det. Så det är en ganska stor skillnad mellan den senaste normalperioden och förändringarna mellan de andra.

Och om vi tittar då på hur det har sett ut från 1871 som du sa fram till 2020. Som är den senaste normalperioden. Går det att säga någonting om vad vi kan förvänta oss i framtiden?

Ja, på kort sikt så kommer nog temperaturen att fortsätta öka ungefär i samma takt tror jag. Det beror ju lite på som sagt delvis, eller framförallt då hur mycket koldioxid och metan som vi släpper ut och även de här partiklarna då. Men på lite längre sikt så är osäkerheten större. Och det beror just på att vi inte riktigt kan veta hur utsläppen kommer att se ut. Och det får större effekt på lite längre sikt. Det får inte riktigt lika stor effekt på kort sikt. Temperaturen är som sagt variabel så att vi kan få år som är lite kallare och lite varmare. Så det är inte så att varje år kommer att bli varmare än föregående år nödvändigtvis.

Och det är därför man tittar på de här 30-årsperioderna?

Ja, precis. Det är just därför man gör det. För att få bort lite av de här naturliga variationerna.

Magnus, tack för att du kom hit och pratade temperatur med mig.

Tack så mycket.