Olivia: SMHI-podden har varit på plats på en av Europas största forskningskonferenser. Jag har intervjuat olika forskare, dels för att ta reda på hur klimatet förändras i Europa.

Inklipp: Europa är en av de regioner där vi ser de starkaste klimatförändringssignalerna i världen.

Inklipp: Trenderna av översvämningar i Europa förändras på ett intressant sätt. Det finns väldigt tydliga mönster.

Olivia: Och för att ta reda på hur ny teknik förändrar sättet som vi bedriver forskning på, exempelvis AI.

Inklipp: Det revolutionerar redan forskningen.

Olivia: Och hur vi kan använda vårt telefonnät för att mäta regn.

Inklipp: Och när det regnar så påverkas den här radiosignalen. Den försvagas av regnet.

Olivia: Hej och välkomna till SMHI podden. Jag heter Olivia Larsson och jag ska programleda det här avsnittet som är lite speciellt. För att ni ska nämligen få följa med till Wien och den stora forskningskonferens, det här faktiskt typ Europas största forskningskonferens, som årligen anordnas där av European Geoscience Union. Och vi har varit på plats där med SMHI. Många av våra forskare har varit där och presenterat sina resultat. Så jag har intervjuat några av dem och några andra forskare från runt om i Europa och faktiskt hela världen. Så nu hoppar vi till konferenssalen i Wien.

Olivia: Med mig har jag Berit Arheimer.

Berit: Hej!

Olivia: Som är professor.

Berit: I hydrologi vid SMHI

Olivia: Precis, och du har varit på den här konferensen många många år.

Berit: Ja, jag har ju, jag vet inte när jag var här första gången faktiskt men jag har varit här varje år de senaste 15 åren.

Olivia: Så det är en geovetenskaplig konferens, det handlar om jorden. Alltså allt från geologi, det som händer under jordytan, upp till atmosfären och ända upp i rymden faktiskt. Exakt. Och. Det är över 16 000 forskare här. Så det är nästan som en liten svensk stad. Ja. Varför ska 16 000 forskare åka hit och träffa varandra?

Berit: Forskare behöver ju träffas och dela resultat med varandra. Dels att man inte gör om misstag som andra har gjort och också att man att man är flera som får samma resultat från olika håll i världen, det stärker ju tesen som man har. Om man då får samma orsakssamband från olika studier och olika forskargrupper så visar det ju på att man har rätt i sin teori.

Olivia: Precis, och jag tänker att det här är geovetenskap, läran av jorden. Och alla forskare här är experter på en liten, liten del av jorden.

Berit: Och det är ju jättespännande också att gå mellan disciplinerna. Man kan ju lära sig jättemycket av att använda metoder som ett forskningsområde använder. Så på det sättet är det jättebra att få idéer från andra närliggande. Och sen hänger det ihop också hela jorden, geologin, vegetationen, klimatet, vattnet. Allt hänger ihop, påverkar varandra och utvecklas gemensamt.

Olivia: Har du sett någonting som är extra på tapeten i år?

Berit: Ja, det är naturligtvis AI, artificiell intelligens och maskininlärning. Mer och mer hur man kan använda stora datamängder och hitta mönster i dem.

Olivia: Kommer det revolutionera forskningen?

Berit: Ja, det revolutionerar redan forskningen. Det vi behöver är mer och mer data. Och sen om vi kan analysera den med olika metoder, på ett systematiskt sätt så får vi ju fram kunskap mycket snabbare. Men framför allt är det ju det här att vi får mer och mer data, det är ju det som är det viktigaste. Förutom då det här med AI och machine learning och data så skulle jag säga att just den här kopplingen mellan samhälle och mänsklig påverkan på naturen, och hur naturen sedan spelar tillbaka och påverkar samhället. Alltså den här interaktionen, det samspelet, det är också något som blir mer och mer intressant för geovetenskapen. Så just det samspelet mellan samhälle och natur, det är något som är på stor frammarsch skulle jag vilja säga.

(musik)

Olivia: Och vi ska börja prata lite om AI. Och AI det står ju för artificiell intelligens. Och det är ett begrepp som i grunden handlar om att man skapar ett dataprogram som kan utföra analyser som normalt kräver mänsklig intelligens. För vår del innebär det att man genom maskininlärning får datorer att lära sig av en stor mängd data. Alltså man tränar dem att uppfatta mönster. Och sen så kan man ju då använda AI till exempel då när man vill att den ska hjälpa till att förbättra väderprognoser. Då ger man AI-modellen en stor mängd med historisk och aktuell väderdata till exempel från satelliter eller väderstationer. Och genom den här datan då så tränar man AI-modellen på att upptäcka mönster och samband så att den liksom kan hjälpa till att förutsäga hur olika vädersystem utvecklas. Och nu ska vi djupdyka i ämnet med Ramon Fuentes Franco som är klimatforskare på SMHI.

Ramon: It's nice to find a quiet place to be able to speak without so much movement.

Olivia: Yeah, there is a lot of people here. Okay, so the whole day today you have been in charge of a session about AI.

Ramon: Yeah, so it's AI for forecasting from weather to climate and with a special focus on extreme events. And I think what I can come out after our session is that, speaking with colleagues, I think AI for weather is already much ongoing in all its power. Yeah, so when you do a forecast you use AI. Yeah, I think most of the weather services in the world are already having a component of AI for weather forecasting and they have shown that they are very good because even better than the numerical weather predictions and I guess what is the challenge that I see coming is to forecast extreme events I think this is one of the things that is not well resolved by any model that is still completely a challenge for numerical wave prediction but also for AI.

Olivia: Ramon beskriver att det är tydligt att AI redan spelar en viktig roll som en komponent i väderprognostisering. Däremot så är en större utmaning när det gäller de extrema väderhändelserna. Det här har ju med att göra att de extrema väderhändelserna sker väldigt sällan. Det finns inte lika mycket data helt enkelt att träna modellen med.

Ramon: I think that there will be a lot of development on methods to capture extreme event, but the issue there with extreme events is that actually there are not so many extreme events so it's very seldom that it happens so it's very difficult to really uh train some models properly yeah because they need a lot of input. yeah and maybe there will be a little i hope there will be a little bit of progress in physics informed or explainable AI because currently I think it has been a lot to do with data-driven AI so a lot of input coming only from data but not really understanding what is in the background. I hope in 10 years it will be more I hope we will understand more what's happening really because I think although data-based development of AI is very much ongoing and I think there's a lot of room to develop physical components of models based on AI and this is something that will take time.

Olivia För att vi bättre ska förstå de extrema väderhändelserna så menar Ramon att vi behöver utveckla AI som bygger på förståelse av fysiska processer och inte enbart av att hitta mönster i stora datamängder. Utan AI behöver faktiskt förstå varför klimatsystemet beter sig som det gör.

Ramon: Yes, and I think it's really just the beginning. It started with a lot of inertia and I think it's very important to be there and to be part of it and to develop it also responsibly with a lot of validation and really trying to see whether we are really what are what we are able to do

Olivia: Så stora steg framåt har redan skett. Men vidare forskning och utveckling är ju viktigt. För att vi befinner oss i en snabb klimatförändring. Där många typer av extremväder både blir fler och kraftigare. Och om vi bättre förstår hur de fungerar och bättre kan varna för när de förväntas inträffa. Då kan vi också minska på många negativa konsekvenser.

(musik)

Olivia: Nu ska vi prata mer om klimatförändringar och mer om översvämningar med Gunther Blöchel hydrolog som är en av världens ledande forskare på ämnet och som i år ska motta Stockholm Water Prize för sitt arbete. Jag frågade honom om hur trenden för översvämningar i Europa påverkas av klimatförändringen.

Gunther: The trends of flooding in Europe are changing in a quite interesting way. There are very clear patents. What we see in medium-sized and large catchments in Northwestern Europe, that floods have been going up in the last 30 years. On the other hand, in Eastern Europe, floods are going down, because these are mainly snow-melted floods. There is less snow, because it's warmer, so the floods are smaller.

Olivia: Så trenden för översvämningar i Europa, den ser lite olika ut beroende på vart man befinner sig i. Och det här beror på att uppvärmningen den påverkar både hur och var det regnar och hur mycket snö vi får och därmed också snösmältningen. Så i Blöchels studier så visar han på hur översvämningarna i nordvästra Europa ökat de senaste 30 åren, framförallt på grund av mer nederbördar. I östra Europa däremot ser vi en motsatt trend. Där minskar översvämningarna eftersom det blivit varmare vilket ger mindre snö och mindre snösmältning. Det är snösmältningen som har varit orsaken till många av de översvämningarna där. I södra Europa däremot minskar översvämningarna i stora och medelstora avrinningsområden. Delvis på grund av högre avdunstning eftersom det blivit varmare och även mindre regn. När det gäller Skandinavien så ska vi säga att trenderna är mindre tydliga i hans studier.

Gunther: And the short intense storms, there are controlled by the energy availability. And there we see almost everywhere an increase in the convective intense presentation, which translates into increased flooding in small catchment of a few hectors or square kilometers.

Olivia: Och eftersom Intensiva extrema regn blir vanligare med klimatförändringen så ökar också risken för översvämning i små avrinningsområden generellt. Små avrinningsområden är ju mer känsliga för stor nederbörd under kort tid. Under 2024 så drabbades Europa av några allvarliga översvämningshändelser. Bland annat drabbade stormen Boris Centraleuropa hårt med efterföljande översvämningar vilket ledde till stora förluster av liv och egendom. BBC rapporterade att 21 personer omkom och Sveriges Radio rapporterade att kostnaden för skadorna uppgick till omkring 34 miljarder kronor. Jag frågade Günther om hur händelsen kan kopplas till de översvämningstrender som han har beskrivit i Europa.

Gunther: The Central European flood of September 2024 was what in technical jargon is called a 5b weather pattern, where the storms, the storm tracks, move across the Atlantic, from Newfoundland, across the Atlantic to Southern Europe, turn antiklockwise, take up energy and moisture from the Mediterranean and then dump a lot of water in Southern Germany, Austria, Chack Republic, Polen, Ungern, Romania. This is the kind of event we also had in June 2013 and in August 2002. This event was strengthen by the effect of the warm Mediterranean. We had a very warm summer in 2024, so the temperatures of the Mediterranean were higher than usual, with some 3-5 degrees. Moisture updake, which enhanced the rainful intensities by some 5 to 10 procent, tell us the meteorological models.

Olivia: Så klimatförändringen leder till högre temperaturer och stormen Boris förstärktes alltså av de ovanligt varma temperaturerna som var i Medelhavet under sommaren 2024. En annan stor översvämningshändelse som drabbade Europa förra året var översvämningen i Valencia i Spanien. Då rapporterade BBC att minst 200 personer miste livet.

Gunther: The Valencia flood later in autumn was different in that in the coastal area of the Mediterranean, particular on the east coast of Spain, southern France, Liguria in Italy, also in Croatia. So in these areas of the Northern Mediterranean we have typical huge events in autumn, October or November, where the warm Mediterranean contributes to the energy of the systems, to the weather systems. These are not large systems that come across the Atlantic like in the case of Boris. They're smaller scale systems. And here the water really moves from the Mediterranean. into the coastal areas. They are spatially more confined, so the spatial extent is smaller, but then also the rainfall intensities are higher. And this is the kind of event we had in Valencia this year with very high rainfall intensities and producing a lot of damage.

Olivia: Översvämningen i Valencia är alltså en typ av översvämning från intensiva regn, något som man ser öka över hela Europa. Och de här intensiva regnen, de gör extra stor skada när de sker i urbana miljöer. Vi ska nu prata med en av SMHIs doktorander som också var på plats på EGU för att presentera sin forskning om just skyfall. Jag står här med Louise Petersson Wård som är doktorand på SMHI i hydrologi och du har presenterat här på EGU din forskning. Vill du berätta vad det var du vad du forskar på?

Louise: Jag forskar på extrema regn. som blir vanligare i och med klimatförändringarna. Och vad som händer när de råkar falla över städer. Vi försöker förstå hur vi kan mäta dem med högre noggrannhet och hur vi kan anpassa samhället inför denna förändring.

Olivia: Hur ökar de extrema regnen i ett varmare klimat?

Louise: Ja. Alltså det som händer när klimatet blir varmare, vilket vi ju vet att det blir, det gör att vattnets kretslopp går snabbare. Och det har att göra med att varmare luft kan ta upp vatten bättre och bära mer vatten. Och det gör att de blöta perioderna blir mer blöta och de torra perioderna blir mer torra. Så att det är på så sätt vi får ett mer extremt klimat. Så att det blir liksom mer regn och mindre regn på samma gång fast utspritt i tiden kan man säga. Den stora utmaningen är ju att verkligen förstå när det här inträffar. För att kunna varna för det.

Olivia: Och för att bli bättre på det så behöver vi information om hur de beter sig. De här regnen slinker ofta förbi mätstationerna. Så du försöker kolla på hur man kan mäta dem på fler sätt?

Louise: Ja, precis. För att vi har ju ett mätsystem kan man säga, som täcker hela landet. Vi har regnstationer och även radar. Men de här regnen är så lokala, de kallas för konvektiva regn. Och då missar vi dem ofta för att vår teknologi inte räcker till.

Olivia: Hur kan man komplettera och fånga in fler regn?

Louise: En teknik som vi tittar på kallas för mikrovågslänkar. Och då så använder man en teknik som redan finns i samhället som inte är avsedd för att mäta regn. Och det är alla radiomaster som finns där ute i samhället. Vårt telefonnät består av radiovågor som skickas mellan master och när det regnar så påverkas den här radiosignalen. Den försvagas av regnet. Och då så kan man räkna baklänges kan man säga hur mycket det regnar utifrån hur mycket den här radiosignalen mellan telefonmasterna dämpas. Det är ju jättecoolt. Jo, men det är väldigt coolt och det är också väldigt praktiskt för att det är ett mätinstrument som redan finns där ute i landet. Och utifrån teleoperatörernas perspektiv så är det här någonting dåligt. De vill inte att deras radiosignaler ska dämpas. Det kan också betyda att det är något fel på masten. Så det är därför de samlar in den här informationen för att se vart de behöver underhålla sitt nät. Men när vi då får tillgång till den informationen så kan vi utifrån den skapa ett värde utifrån någonting som de tycker är någonting dåligt och få regndata.

Olivia: Jätteintressant.

(musik)

Olivia: Så forskningen kan idag koppla många typer av extremväder till klimatförändringen. Och vi har pratat om översvämningar och intensivt regnfall. Men det händer även mycket på andra sidan av spektrat när det gäller extremväder. Vi ska lyssna på klimatforskaren István Dunkl som jobbar på universitetet i Leipzig. Och som presenterade sin forskning om hur förekomsten av torka ökat i Europa.

István: Yes, so Europe is among the regions where we see the strongest climate change signals in the globe and we can observe this in the increase of extreme temperatures, but we can also see this in an increased frequency of droughts. So especially in summer we have more and more years where we have very extreme and very widespread drought events. Now, looking back at the last 10 years, for example, we had at least four major drought years. This was 2015, 2018, 2019 and 2022, lastly, which were drought events which we once considered once-in-a-decade events or maybe even events with a longer return interval meaning that they were occurring very very rarely.

Olivia: I think the year 2018 was something that we really felt in Sweden.

István: Yes that was a very strong event in Scandinavia we had a lot of fires it was it was very dry and yeah there were very strong socio-economic impacts all across the Scandinavians.

Olivia: Europa har alltså haft fler och fler år där delar av kontinenten drabbats av extrem och utbredd torka, där Sverige framförallt drabbades 2018. Är det här då en trend som kommer att fortsätta när Europa värms upp ytterligare?

István: So this is where it gets very complex and interesting. So we, for long, we assume that this drying trend is driven mostly by increased temperatures, which are increasing evaporation. So we have more loss directly from the soil or transpiration loss from the plants because it's warm and the atmosphere is dry. But here we have to separate the individual effects of how the climate is changing. So on the one hand side, we have changes in this, what we call the thermodynamics. So we have more CO2 in the atmosphere, and because of this we have more heat trapped and stronger effects because of these high temperatures. On the other side, we have what we call dynamical changes. We have in the summer specific weather patterns, like weather patterns are what are driving daily climate. So this can be high or low pressure areas. So for example, in high pressure, if we have high pressure systems, we have clear skies, we have a lot of solar radiation, a lot of sunshine, it's very dry and it gets very warm. And in low pressure, areas which we call cyclonic conditions. These are very wet, we have clouds, we have winds and it's cold and moist. And since the 1980s we have seen a very strong increase in these high pressure weather patterns. So we have more conditions which are clear sky related to warm and dry conditions. And now the big question is why do we have this change? And this change can be because of two reasons. So we can have what we call the internal variability. This is the weather changes. And there are these slow changes over decades. Sometimes we have more of this kind of weather. Sometimes the weather is different. However, this change can also be driven. and when it's driven this would be because of climate change. So because the temperature in atmosphere is increasing this can maybe increase the frequency of certain weather patterns to occur. For example the European weather is often determined by the jet stream and in recent years we have seen increased splitting of this jet stream which then leads to these high pressure areas building up over Europe.

Olivia: Så, här blev det då minst sagt komplext. Det är alltså två olika typer av processer som påverkar att Europa blivit torrare. Dels den termodynamiska förändringen- alltså att mer koldioxid i atmosfären gör att mer värme stannar kvar, vilket driver upp temperaturen, vilket i sin tur ökar avdunstningen vilket gör att mer vatten försvinner från marken och växterna. Men Istvan pratar även om Dynamiska förändringar och hur vi sedan 1980-talet haft en ökning av högtryckssituationer – alltså mer sol, mer värme, mer torka. Men om det främst beror på naturliga variationer i vädret över decennier, eller om även det beror på klimatförändringen.

István: So, we have the thermodynamic component which will increase as long as CO2 emissions are increasing. We have very high certainty about that. We know exactly what is happening with increased CO2, with increased warming. We can predict that part very well. With the dynamical trend, we still need to separate how much of this dynamical trend is because of anthropogenic climate change and which part isn't. Once we are able to better separate this, we can make better projections of how these trends will change. Will they amplify or was it actually some part of internal variability that normalizes and comes back to what we have seen before the 80s? The truth is somewhere in between. So we have some part of this is because of this variability and some part of it is because it's driven by climate change.

Olivia: Vi ska fortsätta på det torrare temat och prata bevattningsbehov i Sverige i ett framtida klimat, med Hugo Rudebeck som är doktorand på SMHI. Nej, men jag står här med Hugo Rudebeck som är doktorand på SMHI. Hej Hugo.

Hugo: Hej Olivia.

Olivia: Och du ska sätta upp din poster precis nu när jag tog tag i dig. Och presentera den för andra forskare här på konferensen.

Hugo: Det stämmer.

Olivia: Och vad forskar du på?

Hugo: Jag forskar på hur hydrologiska extremer, det vill säga vattenbrist och översvämningar, påverkar jordbruket i Sverige. Det min poster här handlar om är hur bevattningsbehovet i Sverige ändras i framtiden under olika klimatscenarier.

Olivia: Hur ändras det då?

Hugo: Det beror lite på vilket scenario som kommer.

Olivia: Alltså hur mycket utsläpp vi släpper ut?

Hugo: Exakt. Skulle vi minska våra utsläpp från och med nu, alltså det scenario som kallas 2.6…

Olivia: Då minskar de jättemycket!

Hugo: Ja, och det är väl kanske inte så troligt. Då har vi inga entydiga resultat, då kan vi inte se att bevattningsbehovet kommer att öka i framtiden. Men om vi skulle fortsätta släppa ut som vi gör idag, då kommer vi se att i slutet av århundradet, då kommer bevattningsbehovet att öka. Och skulle vi fortsätta släppa ut ännu mer i framtiden, att vi ökar utsläppstakten, då kommer vi se ökningar i bevattningsbehovet redan till 2050.

Olivia: Gäller det här för hela Sverige, att man behöver ökad bevattning?

Hugo: Ja, i princip, men det är framförallt i sydöstra Sverige där det ökar mest. Men vi ser ändå att det kommer öka i hela Sverige.

Olivia: Och i sydöstra Sverige, det är där som vi har mycket jordbruk också.

Hugo: Och där är det ju redan torrt vissa somrar nu. Då ser det ut som att det kan bli ännu torrare i framtiden. Det behövs mer vatten.

Okej, tack så mycket Hugo.

Tack Olivia.

(musik)

Olivia: Under den här konferensen så är också en ganska stor grej att några av de mest framstående forskarna i de olika geovetenskapliga disciplinerna uppmärksammas och prisas med olika typer av medaljer som är prestigefyllda i forskarvärlden. Jag har pratat med två av de här medaljörerna. Jag står här med Jan Siebert som har fått Darcy-medaljen inom hydrologi för ditt framstående arbete där. Grattis till det först och främst.

Jan: Tack så mycket.

Olivia: Du jobbar på universitetet i Zürich, men du kan svenska. Så vilken tur för den här svenska podcasten.

Jan: Visst.

Olivia: En anledning till att du fick den här medaljen var att du har varit en drivande kraft bakom att göra hydrologisk data mer öppet och tillgängligt. Varför är öppen data inom hydrologi viktigt?

Jan: Det är viktigt att vi kan köra våra modeller på så mycket data som möjligt. Därför är det viktigt att ha data som är tillgänglig till alla utan stora kostnader, utan att det är några svårigheter. Man måste skriva på många kontrakt och allt möjligt. Ju enklare det är att få tag på data, desto bättre kan vi använda data och desto bättre kan vi testa våra modeller och utveckla dem.

Olivia: Alltså istället för att alla ska sitta på sin egen data så.

Jan: Just det, när man delas och när det är öppet och enkelt, då kan man ju lätt ta många avrinningsområden i bortfall och göra sådana analyser där. Och tidigare när det var svårare att få tag på data, då fick man ju jobba ganska. Mycket man fick betala eller man fick skriva på kontrakt och man fick sammanställa själv. Nu finns det många som har öppna arkiv där man kan ladda ner data för väldigt många områden och köra modellen på många områden samtidigt. Just att det blir enklare gör ju att folk idag ofta kör 100 avrinningsområden eller 1000 avrinningsområden istället för kanske två eller tre.

Olivia: Och vilken typ av data kan det här vara?

Jan: För vår del inom hydrologisk modellering gäller det främst avrinningsdata, så vattenföring i vattendrag, i floder och bäckar. Det gäller nederbördsdata, temperaturdata. Det är det viktigaste för oss. Sen finns ju andra data, men för oss är nederbörd och avrinning det som är helt centralt.

Olivia: Och en annan grej som du jobbar mycket med är medborgarforskning. Att få med liksom medborgare i din forskning, vill du ge ett exempel på hur man kan göra? Hur det har funkat?

Jan: Ja, vi har ett medborgarforskningsprojekt i Zürich som heter Crowdwater, där vi försöker få med allmänheten att samla in hydrologiska data. Nu har vi utvecklat en app som man kan köra på vilken smartphone som helst och samla in vattenståndsdata och data om bäckar som bara ibland har vattenföring, om markfuktighet och lite andra variabler. Och tanken är att få med allmänheten för att samla in data och komplettera de data som de nationella nätverk samlar in som i Sverige SMHI gör. Det som ofta är inom hydrologin är begränsad av mätningar i rum. Vi har ganska bra tidsserie på de platser där det mäts. Men på många ställen så mäts det för lite.

Olivia: Så man kan liksom lita på den här datan även om det bara är jag som skulle gjort det med min mobil?

Jan: Ja, det är ju om allmänheten gör mätningar, om du gör någonting, så blir det kanske lite mer fel än om någon utbildad expert gör det. Samtidigt om det inte bara är du, utan du och många andra, så jämnar det ut sig. Det blir kanske inte helt lika bra data, men det blir mycket mer data. Och om det blir mycket mer data så blir medelvärdet mer tillförlitligt.

Olivia: Precis, man kan komplettera kvaliteten med mycket kvantitet.

Jan: Just det, det jämnar ut sig.

Olivia: Okej, sista frågan då. Jag har hört rykten om att om du åker snabbare i Vasaloppet så publicerar du mer vetenskapliga publikationer. Stämmer det?

Jan: Tydligen! Så det var en korrelation som de personer som föreslog medaljen kom fram till. Att det fanns något samband där mellan mina Vasaloppstider och min publikationstakt. Jag tyckte det var väldigt roligt att se, för jag vet i mina Vasaloppstider ganska exakt. Mina publikationer har jag lite mindre koll på. Jag tyckte det var väldigt trevligt att se den korrelationen.

Olivia: Ja, du får träna ordentligt i nästa Vasalopp då, så att hydrologin och vetenskapen får ännu mer av dina publikationer.

Jan: Ja, det får jag väl göra.

Olivia: Vi ska också prata med professor Zhengyu Liu, från Ohio State University. Som prisades med Milankovich medaljen för enastående insatser för vår förståelse av den globala klimatförändringen.

Olivia: So i'm sitting here with professor Liu and you were just awarded the milankovic medal for outstanding contributions to our understanding of global climate change congratulations to that

Liu: thank you very much

Olivia: so you have been modeling the climate for a long time yeah for how long

Liu: uh 30 let's see since 90, so that's 35 years.

Olivia: And during the years have you been more worried about climate change?

Liu: well uh as as i started working on this more and more and also of course lots of other people study work on that you look at the evidence and I do think it definitely is real and also it's caused by human. So I am worried because there are practical issues you can see. So I think, yes, and this is a serious issue, I think. Yeah.

Olivia: Förutom att forska på framtida och nuvarande klimat har Lou även forskat kring historiska förändringar i klimatet sedan den senaste istiden. Jag frågar honom hur dagens klimatförändring skiljer sig från de vi sett tidigare i historien.

Liu: I think the argument some people said that we don't have to worry about it is because they said because of the past, there are times the Earth has been warmer. We have dinosaurs, we have other things, right? And we have… colder time, glacier time, and here too. Probably, you know, the unique thing here is that, one thing very unique here is that it changes so fast. In the past, you know, yes, they have dinosaurs, they have other things, but it happens so slowly, everything adapts, okay? And so at least the Earth system has its own way evolving to the present day. And the way we're doing now is unprecedented. Nobody knows what's going to happen. We just don't know.

Olivia: Så jordens temperatur, den har varierat i historien. Den har varit både varmare och kallare än nu. Men det som är det stora problemet, det är den snabba förändringen som vi nu befinner oss i. För att när det går så här snabbt då hinner inte vi anpassa våra samhällen i den utsträckning som behövs. Och ekosystemen hinner inte anpassa sig till det nya klimatet och de nya livsförhållandena. Och för att beskriva klimatet då jobbar Liu med klimatmodellering. Och med en klimatmodell så försöker man beskriva genom fysikaliska beräkningar. Hur jorden och alla processer i klimatsystemet fungerar och påverkar varandra. Men vår planet är ju jättekomplex. Det är alltså omöjligt att göra en modell av vår planet utan att förenkla olika processer i klimatsystemet. Och Liu berättar att han möts av kritiker som menar att man inte alls kan lita på klimatmodeller.

Liu: There has been an argument saying that, okay, the current model is not perfect. That is true, philosophically. No model is perfect. Okay, we don't have a model that can completely, truly represent our Earth. I think a fair way of saying this is this, okay, give all the criteria we have. You test the model, okay? Then you pick the best model which fits best whatever. criteria you have, right? Instead of saying we have to have a perfect model to believe, right? If given the evidence we have the best model, a group of best model that are doing something, we should have trust on those, at least to a large extent.

Olivia: And I also think that many people don't understand, they think that the climate models only show the future, but you also use them.

Liu: Oh yeah. The climate model has been tested first for the present day. Now, it is true many models test for present day. There is argument to be made. The present day, the climate didn't change too much. You want to predict future very different climate? This may not work very well. That's why the climate model. That's why I also tested on past climate. The past climate has been warmer, colder in different extremes. We test those, okay, and so if those tests are more or less reasonable, okay, we're seeing let's say the error bar, certain rate, then those models have been tested not for present day observation but also for the past under very extreme climate scenario. Therefore, that gives additional weight, evidence, why credential for this model to trust them for the future prediction because they have been tested not only for present.

Olivia: So you can say that our knowledge about the past climate is also what makes us understand the future.

Liu: Yeah, yeah. Well, if the model cannot do the past, forget about the future, right? How do we trust it, right.

Olivia: Liu beskriver hur klimatmodellerna testas på nutida och historiskt klimat, innan de används för att beskriva framtida förändringar. Det är alltså är vår förståelse av hur klimatet har varierat tidigare som utgör grunden för den kunskap vi har när vi försöker förutsäga hur klimatet kan förändras i framtiden, och anledningen till att vi vet att den snabba klimatförändring vi nu befinner oss i skiljer sig från de tidigare naturliga förändringarna.