Huvudinnehåll

SMHI podd

Aktuellt om väderläget, tillståndet i hav, sjöar och vattendrag

53. Fenomenfredag: Varför dammar det på våren?

Uppdaterad

Publicerad

När våren kommer och solen tittar fram börjar det plötsligt damma på gatorna – men vad är det egentligen som virvlar runt i luften?

I det här avsnittet berättar Christian Asker, forskare i luftmiljö om PM10-partiklar – var de kommer ifrån, hur de påverkar vår hälsa och varför våren är högsäsong för dem.

Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund.

Vad är det som dammar sådant på vägarna på våren? Dels är det vägdamm, men också något som kallas för PM10-partiklar. Vad det här är för partiklar berättar Christian Asker, forskare i luftmiljö, om i det här avsnittet. Välkommen till SMHI-podden och poddserien FenomenFredag. Jag som programleder heter Priya Eklund. Välkommen till podden, Christian.

Tack så mycket.

Du jobbar med luftmiljö på SMHI. Då kanske många undrar, varför jobbar SMHI med luftmiljö?

Det är en bra fråga. Luftmiljö är en del av meteorologin. SMHI jobbar med en hel del olika miljöområden, även inom vatten, oceanografi och så vidare. Men vi jobbar med det i koppling till meteorologi och vi modellerar luftmiljön.

Vi ska prata om något som heter PM10-partiklar. När jag går ut på våren så tänker inte jag så här, oj oj oj, vad mycket PM10-partiklar vi har i luften idag. Men om jag skulle vilja tänka så, vad ska jag hålla utkik efter?

Ja, det kan vara lite svårt. Det man kan se ibland, särskilt i lite större städer, är att det är lite som ett dis. Man ser att det nästan är som rök över framför allt gator och så vidare. Särskilt när solen lyser igenom.

Lite dammigt.

Ja, lite dammigt ser det ut som. En del av det man ser är partiklar som är större än PM10. Vi kan säga att PM10 är alla partiklar som är upp till 10 mikrometers diameter i storlek. Och ett hårstrå är ungefär 50 mikrometer i diameter. Så om man lägger fem PM10-partiklar på rad så har man ungefär ett hårstrå. Så man får en liten känsla av ungefär hur stora de är.

Hur vet jag att det inte bara är vägdamm?

PM10 är ju delvis vägdamm. Men vägdamm är ju också ännu större partiklar. PM10 är en luftförorening som är reglerad lagmässigt i stora delar av världen. Och det är för att den har effekter på vår hälsa. En hel del av PM10-partiklarna orsakas av vägslitage framför allt med vinterdäck och ännu mer med dubbdäck. Och det är slitaget mellan däck och själva vägen som genererar mycket av de här partiklarna.

Och det är därför vi ser det här dammet som är både grus, sand och partiklar. På senvintern och våren.

Precis. På vintern så kör man ju med vinterdäck. Och i Sverige har man ju ganska mycket dubbdäck. Man lägger också sand på vägarna som i sin tur då kan malas ner av fordonen så det blir de här väldigt fina partiklarna. Och det byggs ju upp under vintern. Så fram på våren när det då kanske är torrt och solen skiner, vägbanan blir torr, då har det liksom ackumulerats ganska mycket damm på vägbanan. Och då virvlas upp av fordonen. Sen när det blir regn då tvättas det här bort till viss del. Och är det lite fuktigare väder, även om det inte regnar, så virvlar det inte upp lika mycket partiklar. Och sen brukar det avta när dels man byter till sommardäck men också gatorna städas i städerna på våren.

Nu var du inne på det här med att det är soligare, torrare och sådär. Så väderförhållanden då antar jag spelar också roll för hur mycket PM10-partiklar vi har i omlopp?

Ja, det spelar ju framförallt roll för hur mycket de sprids från vägbanan. Men som sagt, regnar det mycket då kan ju vägbanan bli tvättad. Men är det torrt och lite blåsigt så kan de här virvla upp i luften. Men det är ofta fordonen som virvlar upp dem från vägbanan. Men sen hur mycket de sprids iväg beror på hur mycket det blåser till exempel. Blåser det mycket så kan de spridas längre men å andra sidan så transporteras de bort mer från den gata man är på. Så då blåser det ordentligt mycket då kan faktiskt halterna bli mycket lägre.

Kan det skilja i en stad från gata till gata hur mycket PM10-partiklar vi har där?

Det skiljer jättemycket faktiskt. En del av det här beror på själva vad vi kallar för ett gaturum. Det är alltså gatan med hus på sidorna. Är det så att det är en gata med väldigt mycket trafik och det är höga hus och kanske en smal gata då stannar mycket av de luftreningar kvar inuti det här gaturummet. Då kan det bli väldigt höga halter där medan gatan bredvid som har lite mindre trafik i kanske mer öppen miljö där kan det vara jättelåga halter. Men det sprids ju lite över staden med tiden ändå så att är det många gator med mycket trafik så blir det ju höga halter över en stor del av staden till slut. Men inom en stad kan det ändå finnas en hel del variation.

Men är det här skälet till att det finns städer som har infört dubbdäcksförbud inne i själva kärnan?

Ja det är det och det har ju också att göra med att det finns ju lagkrav som jag sa och kommunerna är ansvariga för luftmiljön i staden och om det blir för höga halter så måste man göra åtgärder för att försöka minska det här. Och en sådan åtgärd är att man på vissa gator förbjuder dubbdäck till exempel. Man kan också leda om trafik och man kan reglera hastigheten och så vidare. Det finns den typen av åtgärder kommunen kan göra. Men de måste göra någon åtgärd.

Och vad kan jag göra då om jag kör bil på vintern? Vad kan jag som individ göra för att minska? Luftmiljö kopplar jag direkt till luftföroreningar. Luftföroreningar är inte bra. Vad kan jag göra för att minska det här?

Ja det ena är ju att minska utsläppen av de här partiklarna. Och det är ju inte enbart dubbdäck och det är inte enbart det här vägslitage. Men det är en stor del av det. Så att man kan ju tänka på måste jag ta bilen in i centrala staden idag? Kan jag parkera utanför eller kan jag ta mig på något annat sätt? Behöver jag åka när alla andra åker? Oftast måste man ju, många tar sig till sitt jobb och det är svårt att kanske ta en annan tid och så vidare. Men när det gäller just trafik så är det ju, när man tittar på mätningar i stor städer så är det ofta en väldigt tydlig topp på morgonen och en tydlig topp på eftermiddagen i de här höga halterna. Och har man möjlighet att ta sig på annat sätt eller att åka vid en annan tid och så vidare då påverkar ju det. Sen kan man ju också låta bli att, till viss del i alla fall, undvika att utsätta sig för mätningar om man är känslig. Då kan man ju försöka ta en annan väg där det inte är lika mycket trafik, de här instängda gatorna och så vidare. Då kan man ju undvika att utsätta sig.

Och det gäller ju också om man inte reser med bil utan man går eller cyklar så kan det vara fördelaktigt att då inte vara på de största gatorna helt enkelt.

Det känns som att vi har pratat om det viktigaste vad gäller PMT-partiklar. Men jag vet också att innan vi snackade här nu så sa du att det här kan vi prata om i timmar. Så då undrar jag, finns det någonting vi inte har sagt som du känner så här, det här måste folk veta om PMT-partiklar?

Oj, det finns ju så mycket som är intressant med det här. Jag ska väl ändå sammanfatta lite och säga att den här toppen som är på våren när det är väldigt höga halter av PMT, den har nästan enbart med trafik och vägslitage att göra. Men PMT har också andra källor från uppvärmning och från intransport från kontinenten och så vidare. Så man ska väl kanske känna till att det finns flera källor i alla fall. Och sen tänker jag väl just att man kan undvika i alla fall de värsta gatorna och så vidare på våren. Särskilt om man är en känslig grupp, man kanske har astma eller liknande. Då brukar våren ändå vara ganska jobbig, så då kan man undvika de värsta partiklarna i alla fall också.

Tack för att du kom hit och delade med dig om PMT-partiklar.

Tack så mycket.

Mer om poddserien

Poddgrafik Väder (rund)

Fenomenfredag - Meteorologi