En kall vinternatt kan fenomenet inversion inträffa. Vad det är och hur det är kopplat till luftmiljö kommer luftmiljöforskaren Christian Asker berätta om i det här avsnittet. Välkommen till SMHI-podden och poddserien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund. Välkommen hit, Christian.

Tack så mycket.

Kan du berätta lite kort om vad du jobbar med på SMHI?

Jag jobbar på SMHIs forskningsavdelning och jag jobbar med luftmiljö.

Och vad har då luftmiljö med SMHI att göra?

Jo, luftmiljö är ju lite av en del av meteorologin. Meteorologin påverkar mycket hur luftföroreningar sprids, vart de tar vägen och så vidare. Så därför så jobbar en hel del på SMHI med luftmiljö. Men det kanske inte är så många som känner till det.

Nej, men nu kanske man vet det. Ja, precis. Och just luftmiljö är ju det du jobbar med, så det är det vi ska prata om idag. Och olika fenomen inom luftmiljö. Och vad jag har förstått har du med en bild till mig?

Ja, precis. Här har jag en bild som jag har tagit med mig. Så du kan väl berätta vad det är du ser?

Och då på den här bilden så ser jag en stad som är täckt i någon typ av dimma, kanske smog. Och sen är det en jättetydlig linje, alltså på riktigt ett rakt streck. Och sen så ser man bergstoppar. Och lite himmel.

Precis. Så i övre delen av bilden så är det liksom en klar himmel. Men längre ner, närmare marken, så är det liksom bara en grå massa av jättesmutsig luft. Som ju kallas för smog. Och smog är egentligen en sammansättning av smoke och fog. Så det är liksom en slags dimma som består av rök. Föroreningar helt enkelt.

Och jag tänker att själva fenomenet är det här strecket, alltså den här tydliga gränsen mellan rökdimman och himlen.

Precis. Varför är det ett sånt tydligt streck? Under strecket så är det jätteförorenat och ovanför så är det jättefint och ren luft. Och det kallas för inversion, det här fenomenet. Och det är egentligen ett meteorologiskt fenomen. Det är bara att det blir extra tydligt när det är väldigt mycket föroreningar under den här inversionen.

Jag tänker i Kolmården, till exempel, lilla byn, där kanske inte inversion är så vanligt eller?

Jo, det är det nog. Exakt hur ofta, det vet jag inte. Men inversion är ju ett slags lock kan man säga över luften. Så att normalt sett så avtar ju temperaturen i luften med höjden. Ju högre upp man kommer, desto kallare blir det. Men ibland kan det bli så att det blir ett litet lager med luft som är varmare, som ligger ovanför, kallare. Och då blir det lite som ett lock och det hindrar liksom luften från att blandas om. Och släpps det då ut massa föroreningar under det här locket, då stannar de kvar ganska länge. Och det blir extra tydligt då över storstäder som har mycket föroreningar helt enkelt.

Men det förekommer också i mindre byar?

Absolut, det förekommer på landet till exempel. Och det kanske vanligaste i Sverige är ju när det är en kall och stjärnklar natt. Det kan ju vara även på sommaren, men extra tydligt är det på vintern. Så när det är en kall och stjärnklar natt så kyls marken av för värmestrålningen från marken åker ut i rymden. Och marken blir kallare än luften ovanför. Och då blir det ett litet invisionslager helt enkelt. Och ibland så till exempel i byar som man kanske eldar mycket med ved på vintern när det är extra kallt dessutom, när det är inversion, då kan det bli lite höga halter.

Men hur vet jag då, jag står ju på marken och jag ser ju inte över locket. Hur vet jag att det inte är dimma? Alltså vanlig dimma? Förstår du vad jag menar? Hur vet jag att det här är en del av inversion?

Ja men dimma, vanlig dimma kan ju förekomma också när det är inversion. Men smogen kanske är ju inte så ofta man ser i Sverige. Det är det ju inte. Så det är kanske lite svårt, om det inte är jättehöga halter eller förändringar så är det lite svårt att avgöra vad som är dimma eller smog. Men dimma brukar ju också kännas ganska fuktigt och rått å andra sidan. Så det kan ju vara en tydlig skillnad.

Okej.

Hur påverkar det här med inversion luftkvalitén i städer och i till exempel industriområden? För nu är det ju luftmiljö vi pratar om.

Ja precis.

Så själva fenomenet är inversionen, locket som lägger sig på med kall luft och varm luft så och så. Men uppenbarligen så måste ju det här påverka på något sätt. För jag tänker att locket gör väl att luftföroreningarna stannar kvar.

Ja precis. Det blir liksom ingen omblandning av luften som det finns annars i samma utsträckning. Så att de föroreningar som släpps ut under inversionen de stannar kvar länge och blandas inte om särskilt mycket. Och i en del städer så kan ju den här inversionen också hänga ihop med topografi, att det är berg runt staden och då stannar inversionen kvar kanske ännu längre. Och det blir väldigt höga förhalter av föroreningar om det släpps ut mycket i staden. Så att det är klart att om man inte släpper ut några föroreningar då blir det sällan ett problem med inversioner. Men är det så att det är ett ställe med mycket industrier, trafik eller utsläpp från man värmer sina hus och så vidare då kan det bli väldigt höga halter under tiden den här inversionen är.

Och nu, det här är ju en lite känslig fråga kanske, men luftföroreningar och så här, man pratar om det så kanske man bör tänka direkt kring hälsorisker. Finns det några hälsorisker kopplade till när det är inversion?

Ja, det gör det ju om det blir väldigt höga halter. I Sverige så är det ju framförallt det vi kallar kväveoxider och partiklar som är de föroreningar som kan bli problem. Och är det väldigt kraftig inversion och mycket utsläpp då kan det ju bli väldigt höga halter. Och då framförallt folk som är så att säga känsliga grupper, folk som har astma, barn och gamla eller de som har andra luftrörsbesvär redan innan, de är ju mer känsliga för de här höga halterna helt enkelt.

Och när du säger det här så börjar jag ju fundera på, men oj hur ofta sker det här med inversion då?

Ja, det varierar jättemycket från plats till plats och så vidare, men de här typerna av inversion som sker framförallt klara vinternätter och så vidare, de kan ju vara ganska ofta. Men så fort det blir morgon och solen skiner och det kanske är lite blåsigt och så, så försvinner de igen. Så det behöver inte betyda att bara för att det är en kall vinternatt så är det här, nu blir det jättehöga halter. För det behöver inte, även om de händer ofta så behöver det inte vara något problem. Och bara för att det är inversion så behöver det inte bli höga halter av luftföroreningar. Det måste ju finnas något utsläpp också för att det ska kunna bli höga halter.

Just det. Kan vi som individer eller kan samhället i stort, kan vi minska effekterna? Alltså inversion kommer ju hända som du säger, det är ju liksom fenomenet i sig med det här locket och det. Men kan vi minska effekterna av inversionen på luftmiljön?

Ja det kan man ju, på de ställen det är problem med höga halter så kan ju, beroende lite på vad det är, så kan det bero på delvis på inversioner. Och då handlar det ju om att inte släppa ut så mycket, framförallt inte när det är inversioner helt enkelt. Och i Sverige kan det ju ha att göra med, vissa orter kan det vara med just att man eldar, värmer upp sina hus med, eldar med ved och så vidare. Då får man ju tänka lite på kanske när och hur man gör det och så vidare. Sen är det ju också, men det är mer för stadsplanering kanske, var bygger man en industri eller var bygger man ett värmekraftverk och sånt. Där bygger man ju ofta ganska höga skorstenar som ju gör att man släpper ut föroreningar ovanför de här låga inversionerna i alla fall. Men så mycket av det handlar ju om kanske stadsplanering och mer så istället. Men det är klart, är det väldigt lokalt så kan man ju tänka på vad man själv gör. Men det är ju också svårt för ofta när det är en kall vinternatt, det är ju då man kanske behöver värma upp sitt hus. Så det är inte helt självklart.

Och där visste vi också då att själva inversionsfenomenet försvinner ju oftast så fort morgonen kommer.

Ja, det kan ju ligga kvar längre ibland, men oftast så är det inte så länge som det är kvar.

Men finns det några tydliga exempel där det verkligen har orsakat stora luftmiljöproblem eller luftföroreningsproblem om man tittar historiskt?

Absolut, det finns ju massa sådana händelser och vi som jobbar med luftmiljö kallar dem ibland för episoder. Det behöver inte bara vara inversioner, men det är en period som någon plats har väldigt höga halter. Den mest kända är ju The Great London Smog som var vintern 1952-53. I London på den tiden eldade man väldigt mycket med kol och man hade kolkraftverk och man värmde upp husen med kol. Sen kom det en väldigt kraftig inversion och dels så var det ju ingen sikt överhuvudtaget i stan så det var som natt på dagen. Och väldigt många människor började dö. Och även efter att inversionen släppte så fortsatte det att dö väldigt många fler än vad som det gjorde normalt sett. Och det var ju en av de första gångerna man också registrerade och skrev ner hur många dör varje dag och så jämförde man med året innan och ser att det är jättemycket högre halter av svaveldioxid och jättemånga fler dog. Och det här ledde ju till att man sen då började stifta lagar kring hur mycket man får släppa ut och vad man får värma upp sina hus med och så vidare.

Så det blev lite av ett startskott för miljöarbetet kring luftmiljö i Västeuropa.

Man lärde sig i alla fall någonting utav det.

Ja absolut. Sen har det förekommit andra händelser eller episoder men den i London är väl kanske den mest kända.

Vi ska börja runda av här snart men innan vi rundar av, fenomenet inversion. Lite snabbt nu då. Hur kommer det sig att det blir det här locket?

Ja, inversion kan ju skapas på ett par olika sätt men det vanligaste kanske i Sverige och det som vi är mest bekanta med är just en kall, klar natt. Så kyls marken av och då blir det ett varmare lager med luft lite längre upp och det blir som ett lock som stänger in i luften helt enkelt.

Tack för att du kom hit Christian.

Tack så mycket.