Du har säkert hört talas om uttrycken ebb och flod och att det hänger ihop med tidvatten. Men hur uppstår tidvatten och hur stor vattennivåskillnad pratar vi om? Det och mycket mer berättar oceanograferna Oskar Åslund och Simon Pliskovaz om i det här avsnittet. Välkommen till SMHI podden och poddserien Fenomenfredag. Jag som programledare heter Priya Eklund. Hej Simon och Oskar! Välkomna tillbaka till poddserien Fenomenfredag. Ni är ju oceanografer på SMHI vilket såklart innebär att ni är bra på vatten och framförallt havsvatten då skulle väl jag påstå. Rätt?

Rätt! Vi får hoppas det.

Ja, vi får verkligen hoppas det för att idag ska vi prata om tidvatten. Jättekort, jättesnabbt, vad är tidvatten?

Tidvatten är väldigt långa vågor som far fram över våra havsbassänger med hjälp av månen och solen. Typ så.

Och det här har ju att göra med ebb och flod. De här uttrycken ebb och flod. Och en gång för alla, kan vi inte bara klargöra vad som är vad?

Ebb är helt enkelt när vattnet sjunker under den här tidvattenvågen och flod är när vattnet stiger under den här tidvattenvågen.

Så när man går förbi en strand så kan det vara att man ser vart vattnet har gått och sen med själva vattenkanten där längre ut och då har vi ebb. Och sen så går man förbi samma strand ett par timmar senare. Jag vet inte hur många timmar men ett antal timmar. Jag tänker att ni kommer berätta det här för mig sen. Och då ser man att vattnet har kommit upp och då har vi flod.

Det är mer rörelsen som är viktig. När vattnet är på väg upp då är det flod och när vattnet är på väg ner då är det ebb.

Och sen så har vi såklart när vattnet är som högst så har vi högvatten och när vattnet är som lägst så har vi lågvatten.

Då har jag lärt mig något nytt. Det hoppas jag att lyssnarna också har. Så ebb var ju då när det åker tillbaka, flod är när det kommer tillbaka. Och när jag går längs den här strandkanten då, hur många timmar emellan ska det vara för att jag ska få uppleva det här?

Det beror ju lite på var på jorden du är för att olika delar på jorden styrs av olika typer eller olika tidvattenskomponenter. Vi har halvdagligt och vi har heldagligt och så har vi lite blandat och så vidare. Men på de flesta ställen på jorden inkluderat Sverige så är den här halvdagliga som är den mest vanliga och då pratar vi om 12 timmar och 25 minuter om jag inte missminner mig. Och dagliga är då dubbla det. Samt blandade kan ju vara lite olika beroende på. Men det är ungefär så vi är. 12 timmar och 24 timmar.

Nu pratar jag om stränder och det finns ju vid både sjöar och hav. Kan man uppleva tidvatten då i både sjöar och hav?

Det blir lite svårt att uppleva tidvatten i sjöar. Därför att det är för lite vatten som rör sig. Det är en våg va? Så det är högt på en sida och lågt på en annan sida ofta. Och över stora havsbassänger där den här tidvattenvågen snurrar omkring så finns det ganska mycket vatten på båda sidor och allting hänger ihop. I sjöar så är det ganska mycket mindre vatten och stora sjösystem hänger inte riktigt ihop på det sättet som stora havsbassänger gör. Så det finns en tidvatteneffekt i sjöar men den är för liten för att vi ska kunna uppleva den överhuvudtaget. Men tekniskt sett så är den där.

Men man ser det kanske inte lika tydligt då?

Det går inte att uppleva, det är på tok för litet. Men i havet så absolut, hela tiden.

Och när jag bad er beskriva vad tidvatten är så nämnde ni månen. Vilken roll spelar månen i det här?

Det är månens gravitationseffekt på jorden. Så det är att månen och dess position relativt jorden gör att den deras gravitation påverkar olika platser på jorden på olika sätt. Och den här gravitationsskillnaden flyttar på vattnet helt enkelt. Och det är då månens förflyttning respektive jorden som gör att vi har ebb och flod på olika tider på dygnet.

Och vi kan ju inte prata om månen utan att prata om solen, tycker jag. Hur påverkar solen det här då?

Solen har också en effekt på grund av sin gravitation. Den är mindre i det här fallet och brukar oftast, inte överallt men absolut oftast, mest förstärka eller försvaga månens effekt om man ska säga det enkelt. Så om de ligger i linje så får du extra mycket ebb och flod eller högvatten och lågvatten. Och ligger de i rät vinkel kan man säga för att göra det enkelt så stör de ut varandra och det blir lite mindre. Och de har ett namn.

De heter springflod om de ligger i linje med varandra om solen och månen förstärker varandra och nipflod om de liksom tar ut varandra.

Om vi tänker på tidvatten längs Sveriges kust och ni pratar om att det är vågor och det är liksom stora vattenmassor och vi vet ju från ett tidigare avsnitt att vågor liksom de rullar in så. Kan man säga att tidvattnet börjar någonstans och hur rör det sig så? Hur rör det sig längs med Sveriges kust?

Tidvattnet i vårt fall börjar ute i Nordsjön och sen så på grund av jordens rotation så har vi något som heter Corioliskraften. Och den gör att tidvattnet följer sen med Danmarks kust in mot svenska vattnen. Och den här tidvattenvågen färdas sen genom Skagerrak, Kattegatt och in genom de smala sunden Öresund och Bälten och sen så in i Östersjön.

Så det går verkligen uppifrån och ner?

Ja, mot Solsvall. Och på vårt halvklot.

På hela halvklotet?

Det norra halvklotet. Så blir det mätt sols på södra för att jorden snurrar som den gör.

Och hur stor höjd kan det alltså mycket kan det skilja då? Hur stor höjd kan det här tidvattnet ha?

Väldigt stora variationer om man tänker globalt. Om man tänker för Sverige så har inte tidvattnet jättestor effekt. Vi har laget att den här tidvattenvågen har rört sig förbi Danmarks norra udde och in i svenska vatten så har den här effekten avtagit ganska mycket på grund av friktion och djup skillnad och så vidare. Så in i svenska vatten, Skagerrak, Kattegatt, där pratar vi kanske 2-3 decimeter som mest. När vi kommer in i Östersjön så är effekten i princip obetydlig.

För jag har också sett att nere i Frankrike, nu vågar jag inte uttala var det är, Saint-Lô, så kan det vara upp till 13 meter. Och hur kan det då, vad är det då som gör att det skiljer sig? Nu pratar vi om friktion och sådär, men finns det inte friktion där nere?

Jo, jo, absolut. Men det har att göra med hur kusten ser ut i stort sett. Så här så är det mycket land som begränsar när vi ska in. Så liksom mot Danmark och så ska det röra sig runt så är det ganska, det är ganska lite djupare när man kommer upp där. Vid norska arenan och in i Skagerrak. Så det är mycket som gör att det först och främst bromsas av land och sen så kommer det in till ett ställe där det finns ganska mycket vatten på djupet. Engelska kanalen till exempel. Jag antar att Saint-Malo ligger där någonstans. Vet vi det här? Kanske inte ska jag ta med dig ifall jag har fel.

Kan varken bekräfta eller dementera.

Nej, men sådana ställen som Saint-Malo och andra ställen i världen har ofta en topografi eller batymetri som gör att saker smalnar av. Så du får, hela den här vattenrörelsen går över någonting väldigt, väldigt smalt. Så det ska mycket vatten som ska förflyttas samtidigt.

Men det är väl lite samma effekt som när vågor rör sig mot strand? När det blir grundare då upplever vi som att vågen faktiskt blir högre också. Vågen pressas upp på något sätt.

Vattenbitrin, alltså hur kusten ser ut mot land och hur det ser ut längs botten styr ganska mycket. Så när det smalnar av så är det mycket energi och vatten som ska ta sig någonstans. Och då blir det större skillnader helt enkelt. Och det finns också, säg att det ligger vätter mot stora havet, mot Atlanten. Så är det också ingenting som stoppar. Utan då blir den här vågrörelsen för att flöda fritt så att säga. Och då blir också effekten större.

Just det, större skillnader ändå. För att det finns ingenting som stoppar upp eller hindrar.

Nej, det är ingenting som bromsar. Vågen får röra sig relativt fritt, kan man väl säga.

Men ungefär två till tre decimeter längs Sveriges kust. Kan det här variera med årstid?

Eftersom att det är himlakropparnas positioner som styr tidvattnet. Och årstiderna styrs också av himlakropparnas positioner. Så ja, det kan det göra. Men det kanske inte har en jättestor effekt på det stora hela. Men ja, absolut.

Men det är ingenting som vi märker att nu är det vår och då är tidvattenskillnaden högre?

Ingen signifikant effekt.

Nej. Kan vi förutsäga tidvatten?

Det kan vi faktiskt ganska bra. För det styrs ju av saker i rymden. Månen och solen främst då. Och de har de som håller koll på sånt ganska bra koll på. Så man kan veta ganska tydligt när tidvatten kommer komma eller inte. Sen finns det lite variationer på temat som gör det lite stökigare, såklart. Men grunden är de huvudsakliga, vad man kallar för tidvattenkomponenterna är ganska regelbundna och går att lista ut. De har vi ganska bra koll på.

Kan tidvattnet påverka havsliv, ekosystem och allt det här som är runt kusterna?

Ja, men absolut. Tänk dig att du är någonting som lever på botten och inte rör sig så mycket. Och så sitter du där i vattnet och äter och har det gött. Och sen försvinner vattnet. Då blir det ganska svårt att leva. Alla organismer som lever på en plats där vattnet kommer och går. Det blir blött, det blir torrt. Måste ju ha en anpassning för att göra det. Så det finns ju hela ekosystem eller nischer som bygger på att leva just där det är så här. Torkt, blött, torrt, blött, torrt, blött. Eller har anpassat sig för att klara. Torkt, blött, torrt, blött, torrt, blött. Så det i högsta grad påverkar livet. Även om den zonen är ganska liten i Sverige.

Ja, precis. För här var det ju inte så mycket och då kanske vi inte.

Men det finns fortfarande. Säg att det är en grundvik som är 4 decimeter djup. Då kommer ganska mycket av det försvinna med tidvattnet. Och sen finns det då större fall som de samma lås som du sa eller engelska kanalen där saker kan torrläggas en längre period. Och då måste de klara av det.

Det var de frågorna som jag hade om tidvatten. Men om vi bara snabbt sammanfattar innan jag låter er gå. Vad är tidvatten och hur uppstår det?

Tidvattnet är en väldigt lång våg som uppkommer på grund av månens och solens position och gravitation relativt.

Tack.