Östersjön är, trots sitt namn, inte en sjö utan ett hav. Men vad är det som gör Östersjön så unikt? Och vad är det som skiljer Östersjön från andra hav? Allt du behöver veta om Östersjön får du i det här poddavsnittet där jag pratar med oceanograferna Oskar Åslund och Simon Pliskovaz. Välkommen till SMHI-podden och serien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund. Hej Oskar och Simon!

Hej!

Hallå!

Nu är ni tillbaka här och vi ska prata såklart om hav. För ni är ju oceanografer. Och det havet vi ska prata om idag är Östersjön. Och så kan man ju fundera på vad Östersjön har med fenomen att göra. Men det kommer vi ta. Först vill jag bara köra fem snabba om Östersjön. Det låter som en sjö, men det är ett hav. Varför heter Östersjön Östersjön tror vi och inte Österhavet?

Vi har faktiskt försökt fråga kollegor och internet ganska mycket om det här, men det var ingen som kom fram till något bra svar.

Så vi har bara accepterat det.

Vi har bara accepterat att den heter Östersjön. Den har hetat Baltiska havet. Den har hetat Saltsjön någon gång också tror jag. För många hundra år sedan. Latin har den hetat någon gång för länge sedan också. Vad hette den då?

Jag kommer inte ihåg.

Vi vet faktiskt inte.

Vi var lite inne på vad Östersjön heter för att det ligger öster om Sverige men tydligen kallar de det Östersjön även i Finland. Så det är liksom såhär.

Bara det är ett fenomen alltså. Namnet i sig känner vi.

Etymologin är oklar för oss två i alla fall.

Men vi accepterar att den heter som den gör. Vilken kust i Sverige snackar vi om?

Vi snackar om från Haparanda i norr till Skanör i söder. Alltså Skånes sydvästkust.

Och vilka andra länder gränsar Östersjön till?

Vi har Finland, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland och Danmark.

En ganska liten sjö som gränsar till ganska många länder.

Eller sjö.

Ett relativt litet hav som gränsar till ganska många länder. Och på tal om litet då. Hur stort är Östersjön?

Då kommer siffrorna då. Då snackar vi yta enligt SMHI egna hemsida. 386 700 kvadratkilometer till ytan.

Men jag tänker att om vi kan sätta ytan lite i perspektiv. Det är ungefär lika stort som Norge. Norges yta. Men vi har också sagt att om vi jämför med andra hav. Svarta havet ungefär. Lite liknande på 440 000 kvadratkilometer.

Och det är faktiskt den sista frågan. Nu har ni jämfört med Svarta havet. Men om vi pratar Atlanten. Till exempel. Medelhavet. Vad pratar vi storleksmässig skillnad då?

Atlanten eller Nordatlanten specifikt. Snackar vi runt 40 miljoner kvadratkilometer. Och Medelhavet 2,5 miljoner kvadratkilometer. Så det ligger lite i lä.

Lite det. Men innan vi går in på vad som gör Östersjön så unik. Så ska vi ta lite lite annat som jag tror är viktigt att lyfta. Vi vet ju att våra hav, inte bara Östersjön utan andra hav också, står inför en hel del miljöutmaningar. Men vilka miljöutmaningar står Östersjön för specifikt?

Man kan väl börja med det man får höra oftast. Och det är övergödning och syrebrist. Sen finns det såklart andra grejer. Som miljögifter. Och så finns det generella mänskliga utsläpp. Det är ju båtar som åker. Då släpps det ut olja. Sen finns det också lite avfallsdumpar. Som ligger här och varit djurporr där man har slängt i skit från andra världskriget. Som ligger kvar.

Överfiske ska man kanske inte glömma bort heller.

Det får man absolut inte glömma bort.

Och just syrebrist nämnde du nu. Och då vet jag att det finns någonting som heter döda zoner. Vad är det och hur har det blivit ett problem i just Östersjön?

Syrebrist i Östersjön är någonting som har funnits länge. Det är naturligt förekommet här. Och de här döda zonerna är främst de djupaste delarna av Östersjön. Östersjön är ett hav som har en ganska stark skiktning. Där man har två olika lager i havet. Så vi har ett djupare skikt och ett ytskikt. Vattnet blandas inte så mycket med varandra. Så det kommer inte jättemycket nytt syre ovanifrån från ytvattnet som hämtar det från luften. Så då förutsätter att det kommer från andra stället. Alltså inflöden. Men inflöden till Östersjön kommer egentligen bara från smala Öresund och Bälten. Och sker inte jätteofta och inte jättemycket nytt syrerikt vatten. Så det gör att de här djupen i Östersjön blir rätt syrefattiga. Och det är därför de kallas för döda zoner. För att helt enkelt djurlivet klarar inte av att existera där.

Grejen med inflöden är att eftersom det är så grunt i Bälten och Öresund så måste vattnet som kommer in vara tillräckligt tungt för att hamna på botten. Och då måste man få in det lite djupare vattnet från Västerhavet. Och det händer inte alltid.

Och det där låter faktiskt som en poddradioövergång till vad som gör Östersjön så unikt jämfört med andra hav i världen. Så vad har vi för någonting? Vad kan vi säga är unikt för Östersjön? Några fenomen här?

En stor grej är att vattnet är bräckt.

Och vad betyder det?

Det betyder att det varken är sött eller salt kan man säga. Det ligger mitt emellan färskvatten och havsvatten.

Och hur kan det vara så?

Det beror på Östersjön. Smart va? Det är det här trånga sundet vi pratade om förut. Där vattnet måste flyttas över fram och tillbaka. Och vad som händer på land runt omkring. För Östersjön är ju omgivet av land. Och ganska mycket länder som jag sa. Och på land så finns det nederbörd. Och det finns sjöar. Och det finns älvar som föder vattnet med färskvatten. Och det är ganska mycket. Det är mycket mer färskvatten in från land än vad det är havsvatten in från havet. Så då blandas det här ut. Så det blir en kombination av havsvatten och färskvatten. Och då får vi bräckt vatten.

Någonting annat som gör Östersjön väldigt unikt? Kommer ni på något?

Alltså det är ju ett innanhav. Det är en av definitionerna av det.

Och vad är skillnaden mellan ett innanhav och ett, jag vill säga utomhav, men så heter det ju inte. Vad är det för skillnad mellan ett innanhav och ett vanligt hav?

Ett innanhav är just det som Simon var inne på alldeles nyss. Det är väldigt begränsat med kontakten. Tack, det är rätt ord. Med andra delar av havet. För Östersjön är ju majoriteten av gränsen till Östersjön land. Men vi har ju bara smala och grunda Öresund och Bälten som egentligen kopplar ihop den med resten av havet. Och det är det som gör det till ett innanhav. Vi har ju andra innanhav också. Till exempel Svarta havet är ju ett innanhav. Medelhavet är ju också ett innanhav. Vi har ju bara det här Gibraltar sundet som egentligen kopplar ihop det med Atlanten. Så det finns ju innanhav, men de flesta är ju ändå ganska stora och öppna.

Jag vill gå tillbaka lite till det här med bräckvatten. För vatten fryser ju vid olika temperaturer. Man tror ju att allt vatten fryser vid 0 grader, men det kan ju också bero på det här med salthalt. Och nu var det ju varken sötvatten eller saltvatten. Hur är det med isbildning i Östersjön?

Isbildningen beter sig mer som den skulle göra i färskvatten i Östersjön i och med att salthalten är så pass låg. Främst i de områden som vi kanske har säsongsburen isbildning, alltså främst i norr, där har vi väldigt lite salt. Vi kanske pratar om två promille. Det är inte så mycket jämfört med Atlantens 35 promille. Så där beter det sig mer som det skulle göra på en sjö än det kanske skulle göra i ett fullt hav.

Så det är också unikt för det. Jag hänger mig kvar vid det här bräckvattnet för nu tänker jag att det påverkar ganska mycket. Ekosystemet då i Östersjön som hav jämfört med andra hav?

Det kan vara lite jobbigt att vara en organism i Östersjön. Det beror ju på att det blir en blandning av hav och sjö i och med bräckvattnet. Så du har oceanarter och sjöarter lite på samma plats. Du har torsken och du har abborren, vilket inte är helt vanligt. Men eftersom det är lite salt så tycker inte saltvattenarterna så mycket om det. Det blir ganska stressat. Och samma sak gäller på andra ändan. Saltvattenarterna blir också stressade av den här halvmiljön. Så det var någon som någon gång sa till mig att nästan allt liv i Östersjön är lite stressat. För att det är inte riktigt i comfort zone. Men sen tänker man ju kanske att livet anpassar sig. Varför har inte Östersjöns liv anpassat sig? Det beror ganska kort på att det är ett ganska ungt hav. Det är bara några tusen år gammalt. Evolutionen jobbar lite långsammare än så. Men det finns två arter som är Östersjö-specifika säger man. Det heter smaltång och Östersjö-flundra.

Och de finns bara där?

Ja.

Det är också ett fenomen i sig. Ja. Det skulle man kunna säga. Nu har vi pratat allmänt om Östersjön. Vi har pratat lite om miljön i Östersjön. Och sen de här unika sakerna som är för just Östersjön och det var att det är ett innanhav. Bräckvatten. Och det här bräckvattnet gör ju också ekosystemet unikt. Det gör isbildningen unik. Det omges av väldigt många länder och det är också unikt. Är det någonting vi har missat här?

Det finns alltid mer att säga om hav som jag brukar säga.

Du är ju också oceanograf så jag hoppas att du har mer att säga.

Okej då. Bräckvatten. Igen. Om man är arkeolog, marinarkeolog, så är Östersjön kul. För det finns ingen skeppsmask i Östersjön på grund av bräckvattnet.

Ytterligare ett fenomen som gör Östersjön väldigt unikt. Jajamän. Finns det någonting mer att tillägga om Östersjön?

Alltid. Men vi kanske ska sluta.

Tack för att ni ville snacka Östersjö med mig.

Tack.