Välkommen tillbaka, Erik.

Tack så mycket.

Det susar i säven.

Ja, det blåser.

Det blåser och vi ska prata om vind.

Det ska vi.

Vi blåser rakt in. Ja. Vad är vind och vad är orsaken till att vindar uppstår?

Vind är kort och gott luft i rörelse. Det uppstår när vi har tryckskillnader. Skillnader i tryck mellan två platser. Då blåser vinden från ett område med högre tryck, alltså ett överskott på luft, mot ett område med lägre tryck, då underskott på luft.

Var kommer de här trycken ifrån?

Ja, det är ju mer komplext.

Nu ser ju inte de som lyssnar, men Erik han ler så nöjt. Så nu ska vi få lära oss någonting riktigt ordentligt här. Ja.

Vi kan ju skapa tryckskillnader på många olika sätt. Ett enkelt och kanske pedagogiskt exempel är om vi har skillnader i temperatur. Eftersom kall eller kallare luft är mer kompakt så är den också tyngre än varm eller varmare luft. Men man kan ju med en yttre värmekälla, vår naturliga yttre värmekälla är ju solen till exempel. Solen kan på en solig dag stråla på markytan till exempel så att markytan värms upp och värmer upp luftlagret som är närmast marken. Men då blir ju den luften mycket varmare än sin omgivning och framförallt varmare än luften på lite högre höjd eller sådär. Så kan ju inte naturen ha det. Utan då måste den här varma luften stiga. Stiger upp genom den kalla, men stiger den varma luften då har vi ju plockat bort luft från markytan. Då har vi ju skapat vårt underskott på luft där till exempel. Så vi har fått ett tillfälligt i alla fall lågtryck nere vid marken. Så vi måste ju fylla igen det på något sätt och relativt det här underskottet på luft så är det ju högtryck överallt runt omkring.

Så då blåser det in luft från sidorna till exempel.

Det låter så enkelt när du säger det. Vilket jag misstänker att det egentligen inte är.

Men det är vackert.

Hur rör sig vindar?

Ja, det här är ju också komplext. Det beror lite på vilken skala vi pratar, men om vi ändå ska hålla det på den större skalan lite för att den också är kanske enklare att förklara. Så kan vi börja med att repetera. Vinden blåser ju från områden med högre tryck, överskott på luft, till områden med lägre tryck, underskott på luft. Och den vill ju gärna blåsa fågelvägen. Det hade ju varit väldigt effektivt. Men så roterar ju jordklotet. Såklart. Ja, det var ju snopet. Det ger upphov till en kraft eller en effekt som vi kallar för Corioliskraften efter en fransk vetenskapsman, Coriolis. Om vi håller oss på norra halvklotet för enkelhets skull så är effekten av Corioliskraften att den böjer av eller länkar av alla objekt, eller i det här fallet luftpaket, som flödar åt höger hela tiden. Så om luften ska blåsa från högtrycket till lågtrycket så går det inte fågelvägen utan det liksom snöps av åt höger hela tiden i sin riktning.

Så det blåser åt höger?

Nja, nej, inte nödvändigtvis. Men det var en bra tanke.

Ja, tankarna brukar vara bra.

Ja, men precis. För det är egentligen en balans mellan fyra krafter. Hur vinden blåser från högtrycket, ut från högtrycket, in till lågtrycket. Och vi har pratat om Corioliskraften. Den kraft vi inte nämnde vid namn men den vi egentligen först berörde det är tryckgradientkraften. Där har vi ett nytt ord för det som ska spela hänga gubben ikväll. Tryckgradientkraften mäter egentligen bara skillnaden på trycket i högtrycket och trycket i lågtrycket. Och kraften jämförs med den skillnaden. Så det är den första kraften. Andra kraften som sätter luftpaketet i rörelse, andra kraften är corioliskraften som länkar av vinden åt höger. Men så kan man också tänka sig att det är ju i regel ganska så jämnt tryck, eller vi kan låtsas i alla fall för enkelhets skull, att trycket gradvis minskar, alltså i en cirkel typ, ut från högtrycket samtidigt som det minskar inåt i lågtrycket. Och då har vi ju nästan en cirkelrörelse runt de här trycksystemen. Och den som kommer ihåg sin gymnasiefysik kanske kommer ihåg att ett föremål, i det här fallet vårt luftpaket, som ändrar riktning, vilket det ju gör om det blåser i en cirkel, också accelererar in mot mitten. Det är den här centripetalkraften.

Den kommer jag ihåg.

Den kommer du ihåg, ja precis. Så långt skulle luften blåsa med sols runt ett högtryck och mot sols runt ett lågtryck. Det gör det också på lite högre höjd, men här nere hos oss, vid markytan, så har vi också friktion mot marken. Och friktionen mot marken gör att det blåser lite långsammare, alltså det sänker hastigheten. Och av de här tre krafterna som vi redan har pratat om, tryckgradientkraft, corioliskraft och centripetalkraft, så är corioliskraften känslig mot just hastigheten på vinden. Så den hämmas och konsekvensen blir att luften flödar med sols ut från ett högtryck och mot sols in mot ett lågtryck. Och på sikt då så fyllt lågtrycket igen och högtrycket smetat ut.

Så det blåser från alla håll?

Ja, kanske.

Det var en väldigt vetenskaplig beskrivning och det här kommer jag få smälta ett tag, tror jag. Kanske kommer tillbaka till det här under programmets gång. En enklare fråga, blåser det mer vissa årstider än andra?

Ja, jag hittade faktiskt inte statistik på detta. Jag gjorde bara ett halvhjärtat försök inför vår inspelning här nu. Men man kan väl tänka så här, att det bör rimligtvis blåsa mer under vintersäsongen när det är vanligare med lågtryck som passerar. Och de kan bli ganska intensiva just på höst och vinter när vi har stora temperaturkontraster mellan luften söder om Skandinavien och norr om Skandinavien. Så av den anledningen skulle jag säga att det blåser i regel, att vindstyrkan i regel är starkare en vanlig dag, vintertid jämfört med sommartid. Men sommartid så kan vi få riktigt kraftiga åskskurar och bymoln. Och i samband med dessa så kan det uppstå kraftiga fallvindar. Och då kan det faktiskt blåsa storm eller till och med orkan i samband med de här fallvindarna. Men det är ju ganska lokala fenomen. Men det är väldigt otrevligt att få uppleva dem.

Och det leder mig in på en fråga. För att man kan vara ute och gå med hunden eller vad som helst. Kommer in och det blåser storm ute. Och så ofta blåser det ju faktiskt inte storm ute. Var går gränsen för. När får jag faktiskt legitimt säga när jag varit ute med hunden. Det blåser storm ute. Då kanske jag inte ens går ut och går med hunden i och för sig.

Det kan bli en kämpig runda. Blåser det storm. Storm och orkan är ju också meteorologiska begrepp för att beskriva vindstyrkan. Och blåser det storm, då blåser det mellan 24,5 och 32,7 meter per sekund. Blåser det orkan så blåser det alltså mer än 32,7 meter per sekund. Och den här kunskapen vill vi ju gärna sprida till allmänheten. Vi lever ju i ett globaliserat samhälle. Och när stormar bildas utanför Sverige eller utanför Skandinavien. Så är ju det engelska begreppet för ett oväder eller till och med lågtryck ofta just storm. Och det är ju enkelt att översätta det direkt till svenskans storm. Men i Sverige så pratar vi faktiskt bara regelrätt om stormar. Om vindhastigheten faktiskt kommer upp i stormstyrka, alltså över 24,5 meter per sekund. Med det sagt så kan ju ett oväder eller ett lågtryck när det blåser svagare än stormstyrka ändå vålla andra allvarliga konsekvenser. På grund av sin nederbörding kanske det kommer med stora snömängder. Men det kan ju också vara tillräckligt med blåst för att vålla konsekvenser.

Jo, för även om vi inte kommer upp i de här 24,5 och det är 24, då klassas det ju inte som storm. Det är ju riktigt kraftiga vindar.

Det är definitivt kraftiga vindar. Absolut.

Så då kan det ju också då när man lyssnar på meteorologerna fundera på vad sa de för vindhastighet? Sa de runt 20? Ja. Ja, men då kanske jag inte ska gå ut och gå med hunden jätterunda idag i skogen.

Nej, precis. Ska vi dra vår vindskala eller våra vinduttryck väldigt kort? Då har vi ju svaga vindar. Då får det inte blåsa mer än 3 meter per sekund. Därefter måttlig vind upp till 8 meter per sekund och sen frisk upp till 13. Blåser det mer än 13 meter per sekund, då kallar vi det för hård vind. Och också hård vind redan eller redan vid hård vind så kan ju faktiskt trädfällning ske till exempel. Det beror lite på andra förhållanden också, till exempel om vi har fuktig mark eller vi har kärle i marken. Markens beskaffenhet hjälper ju till eller gör det lättare för trädet att fällas eller stå kvar. Över hård vind, då är vi på mycket hård. Och sen kommer faktiskt vår storm, men då är vi uppe på 24,5 meter per sekund. Och så har vi att trädfällning kan ske redan vid 14 meter per sekund. Ja, men det är nästan det dubbla, i alla fall 10 meter per sekund mer än vid den här första vindstyrkan där trädfällning sker.

Så det är ju någonting faktiskt jätteviktigt att tänka på. Nu var du inne lite på meteorologiska begrepp. Och då hör man att meteorologen säger att det blåser nordvästliga vindar. Nu har vi pratat om de här fyra krafterna. Jag säger att det blåser från alla håll. Riktigt så enkelt var det ju inte heller. Men hur kan vi veta då att det blåser nordvästliga vindar?

Dels så har vi ju ett ganska så bra nät av observationer, så vi kan ju faktiskt på många platser mäta direkt hur mycket det blåser och från vilken riktning det blåser. Men även utan våra observationspunkter så skulle jag säga att just trycksystem och i förlängningen då hur vinden blåser runt trycksystem. Det är faktiskt fysik som vi förstår väldigt bra och som till och med våra vädermodeller fångar väldigt bra. Så att just vindriktningen är inte en så svår variabel. Pratar vi om just nordvästlig vindriktning, det betyder ju då att det blåser från nordväst till sydost. Och pratar vi om våra trycksystem igen, att luften strömmar med sols runt ett högtryck och mot sols runt ett lågtryck. Ja, då kan man kanske om man försöker visualisera sig detta, tänka att jaha, då är det alltså på den nordöstra sidan av högtrycket. Luften roterar med sols runt högtrycket. Då blir det på den nordöstra sidan av högtrycket. Tänk typ klockan ett, klockan två. Där har vi nordvästlig vind. Befinner vi oss vid lågtrycket där luften roterar mot sols istället.

Ja, men då är det faktiskt sydväst om lågtrycket. Tänk klockan sju, åtta i princip där det blåser nordvästlig vind.

Jag kommer aldrig kunna titta eller lyssna på en väderprognos utan att röra händerna i motsols eller medsolsriktning känner jag nu.

Det är bra. Det är precis där vi vill landa.

Ja, jättebra. Du pratade lite om fallvindar. Vind i sig är ju ett fenomen, men det finns ju, jag säger underfenomen, men det är ju inte där jag menar egentligen. Men fallvindar är ju ett fenomen av en vind. Finns det fler sådana här vindar?

Ja, precis. Ett annat vindfenomen som vi faktiskt märker av ganska markant i Sverige är den som kallas för fön. Det är egentligen ett tyskt namn, fön. Man brukar märka det i samband med bergskedjor. Det är egentligen på läsidan av bergskedjan som man märker av den här fön, effekten då. För det som händer på vindsidan av bergskedjan är att luften strömmar in mot bergskedjan. Oj, här var ett hinder. Det här måste jag ta mig förbi på något sätt. Om bergskedjan är ganska långt utsträckt så är det svårt för vinden att ta sig runt till höger eller vänster om bergskedjan. Den måste istället stiga upp över bergskedjan. Och när den stiger upp över bergskedjan, där det är lite kallare luft, så fukten i luften kondenserar till moln och den kanske till och med regnar eller snöar ur också. Då har vi tagit bort fukt ur luften. Och när luften sen till slut kommer över toppen på bergskedjan, då kan den glida ner på läsidan. Men när den glider ner på läsidan, då trycks den ihop för att vi har högre lufttryck i regel.

Vi har ju en gravitation på jorden som samlar de flesta partiklar och så närmast jordytan. Så den trycks ihop och när den trycks ihop så värms den upp. Men nu har den dessutom ännu mindre fukt i sig. Och fukt är bra för att det ger en lite jämnare temperaturförändring. Men nu har vi en skarp temperaturförändring istället för att vi har mindre fukt. Och det betyder alltså att vi har en skarp uppvärmning när luften strömmar ner. Och det här kan vi märka typ i Värmland, en ganska vanlig plats där vi märker av den här fön-effekten på läsidan. Om det blåser västlig eller nordvästlig vind in mot Skanderna.

Sen finns det ju ett vindfenomen, jag tänker om man har tittat på filmer och så, där det kommer in som en orkan, en stor virvel. De här stora virvlarna tänker jag att vi inte ser i Sverige. Men det finns små, kan man ju se.

Ja, men precis. Det kan ju uppstå tromber. Kan det vara det du fiskar efter kanske? Jajjamen. Precis. Det kan ju uppstå tromber också i Sverige. Och vi har ju varit inne lite på att varm och då lättare luft stiger upp över kall luft. När den här varma luften stiger, också den innehåller ju fukt som kanske kondenserar då till moln och regn. Och är det riktigt kraftig stigning så kan vi bilda bymoln, åskmoln till exempel. Men många har kanske noterat att det här åskmolnet ofta är ganska isolerat. I alla fall när det håller på att bygga upp sig. Då kan man se bara enstaka jättevackra tussar som håller på att bygga upp sig. Det betyder att vid en viss nivå så slutar luften att stiga. Då har den uppnått den temperatur och det tryck som det omgivning som den slutar stiga. Men vid sidorna utanför molnet, och det är därför det får sin skarpa kant, så strömmar det ner kall luft för att fylla på den här luften som vi har plockat bort underifrån när luften steg. Den varma luften steg. Det här är egentligen våra fallvindar.

De här fallande kalla vindarna vid sidan om molnet. Men någonstans är det en skiljelinje. Om den varma luften stiger och den kalla luften sjunker så blir det en skjuvning. De gnider mot varandra och det skapar en rotation. Ur den här rotationen kan det uppstå tromber. Men de växer från molnets botten eller bas ner mot marken till skillnad från till exempel stoftvirvlar som de ofta förväxlas med. Eller kanske tvärtom egentligen att stoftvirvlarna förväxlas med tromber. Stoftvirvlar växer istället på soliga dagar från marken och uppåt.

Du som är så bra på att förklara och visualisera stoftvirvlar, hur ser jag en stoftvirvel?

Du ser den med ett damm eller just stoft. Det manifesterar den här rotationsrörelsen på samma sätt som vattenånga i första hand visualiserar tromben som växer från molnets bas och ner mot marken.

Känner vi att det har blåst tillräckligt i det här avsnittet eller har du någonting att tillägga?

Jag tror att det har blåst tillräckligt.

Tack för idag Erik. Tack.