Att vatten fryser vid noll grader, det vet vi. Men vad vet vi mer om is egentligen? Oskar Åslund, som är oceanograf, berättar i det här avsnittet bland annat om hur is kan frysa på olika sätt, om de olika isstadierna och om något som låter lite otrevligt, nämligen rutten is. Välkommen till SMHI-podden och serien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund. Välkommen hit, Oskar.

Tack så mycket.

Du jobbar som oceanograf på SMHI.

Stämmer mycket bra.

Varför ville du bli oceanograf?

Jag är egentligen meteorolog i grunden. Men innan jag började plugga till meteorolog så var jag lite sugen på att läsa någonting som hade mer med marinbiologi att göra. Så insåg jag väl rätt snabbt att biologi kanske inte är mitt starkaste ämne. Så när jag började plugga meteorologi så insåg jag att man kan ju applicera vissa av de här grejerna på havet. Och det var så jag upptäckte oceanografin. Så det är därifrån jag sen har dykt in i havet från atmosfären.

Spännande resa ändå, tänker jag, uppifrån och ner så att säga. Du och jag ska prata om is. Och de flesta, jag tänker att alla egentligen vet vad is är och hur det bildas. Det är vatten som fryser vid, och det har vi lärt oss, att det fryser vid noll grader. Fryser allt vatten vid noll grader?

Nej, alltså att vattnet som vi kanske tänker på fryser vid noll grader, det är ju vatten som inte är salt. Salt påverkar ju fryspunkten på vatten. Det är till exempel därför vi ibland använder salt på våra vägar för att påverka fryspunkten av vatten. Så att i till exempel Östersjön där vi har bräckt vatten, alltså inte speciellt mycket salt, där kan man ju ändå säga att vattnet fryser mer eller mindre vid noll grader. Men om vi sen går västerut mot Västerhavet, alltså vid västkusten, och sen så ut på Atlanten och så vidare, där påverkas då fryspunkten. Så vid västkusten så fryser vattnet kanske i stället vid minus en grad.

Så när det är riktigt, riktigt kallt ute, många, många minusgrader, så behöver det inte betyda att havet fryser samtidigt som en sjö.

Nej, precis.

Kan is se olika ut? För nu har jag mina bilder i huvudet. Jag har isen som jag har i min frys hemma i små fina isblock och sen så bor jag nära en sjö och den blir ju spegelblank och fin när det fryser. Men kan is se olika ut? Förstår du frågan?

Ja, precis som du säger. Kanske på en lugn sjö eller nära en kust, då kanske det är mer vanligt att vi får den här fina ishinnan som sen fryser till om man tänker spegelblanka skridskoisen eller någonting sånt. Men om vi sen vänder oss ut till sjöss, ute på havs, då är det sällan att det är så lugnt. Där rör sig vattnet hela tiden och det kanske blåser så vi har en del vågor. Så där formas istället mer genom att det blir ispartiklar som ligger i vattnet som sen klumpas ihop till en issörja och den här issörjan sen fryser ihop så vi får mer block som bildas. Ute till havs här, då vi får den här tallriksisen som formas, den här issörjan klumpar ihop sig och bildar flak som sen stöter ihop sig och då får vi verkligen mer runda flak med vissa kanter istället för en sammanhängande slät isyta.

Ser saltvattenis annorlunda ut än sötvattenis?

Salthalten påverkar inte nödvändigtvis hur isen i sig ser ut, skulle jag säga.

Jag har läst på lite om is och jag vet att det finns olika isstadier och nu tänkte jag att du skulle hjälpa mig och de som lyssnar att få en liten guidning i de här olika isstadierna. Vi har vattnet, det börjar bli nollgradigt, kör.

Ja, så det är lättast om vi börjar vid kusten som sagt. Om det börjar frysa till då kanske det börjar bli en liten tunn ishinna och då vi börjar kalla det för nyis. En nyis brukar vi kalla nylagd is upp till en fem centimeter ungefär. Och det brukar oftast kräva rätt lugna förhållanden för att vi ska få den här sammanhängande fina ishinnan och ytan.

Är nyis bärkraftigt? Fem centimeter låter ju inte mycket.

Jag vill inte uttala mig om det är bärkraft eller inte. Nej, den är kanske inte någonting som man ska stå och hoppa på eller så eller köra ett fordon på. Men det kan vara väldigt olika från område till område och i vilket stadie det är. Nyis kan också vara bara en centimeter, det kan vara fem centimeter. Det är ganska stor skillnad på bärkraftigheten där.

Så då har vi först nyis.

Ja och därifrån så under de här lugna förhållanden fortsätter då fryser det vidare och då får vi som vi kallar för en tunn jämn is. Där brukar vi säga att det är ungefär en is mellan 5 till 15 centimeter. Och det är lite som den säger, eller namnet antyder att det är fortfarande en ganska tunn is, för att vara havsis i alla fall. Men den är ganska jämn och slät så att den är bara en tjockare version egentligen av den här nyisen. Och sen till sist därifrån, när den här jämnisen har blivit tjock och så, så brukar man kalla det för fast is. Och det antyder mer på att den faktiskt sitter fast. Alltså en fast is är orörlig i sin natur. Så den sitter fast vid en kust, en ö eller liknande. Och det här är då oftast en tjockare is också. Och den här fastisen brukar vi säga att den växer från två håll. Att den växer underifrån av att vattnet som kommer nära fryser till och att den växer neråt. Men oftast så brukar en fast is också ha legat där ett tag så att det kanske har ett snötäcke uppe på. Som sen kanske under en solig dag smälter lite och den här blöta snön sen fryser till.

Så isen kan både växa uppåt och neråt.

Väderförhållandena här då? För när jag tänker nyis då kanske det inte är jättekallt i luften. Det är ju noll eller under liksom. Det är så mycket förstår jag också. Men för att få den här fasta isen behöver det vara riktigt, riktigt kallt ute då?

Alltså det behöver ju ha varit kallt en period helt klart. Absolut.

Det sker ju inte över en natt?

Nej, precis. Utan över en natt så kanske man får en isbildning på en-två centimeter och sen så liksom fortsätter det därifrån så att varje kall natt så kanske det byggs på lite. Så det behöver ju vara en kall period om vi säger så. Sen om det är en vecka eller om det är en månad eller så. Det kan variera väldigt kraftigt från värdeläge till värdeläge.

Och du har, vi ska prata lite om olika typer av isfenomen eller egentligen olika typer av isformer. Du var inne på tallriksis. Den bildades ute till, mer ute liksom på öppet vatten och det var is som klumpade ihop sig och som blev som, ja men ser ut som tallrikar.

Ja men precis, det är precis som du säger, issörja som klumpar ihop sig, som bildar små flak och de här flaken sen möts till varandra. Så det blir ett platt flak och sen så har det en liten fin snötäckt kant kring det. Så det är därför det ser ut som en tallrik då helt enkelt.

Sen har vi ju då någonting som heter pannkaksis som jag tycker låter jättegulligt. Ser de ut som pannkakor?

De ser väldigt lika tallriksisen men att de är väldigt mycket mer släta och fina helt enkelt. De har inte stötts mot varandra så de har inte de här kanterna till exempel. Och de här formas på ett väldigt annorlunda sätt. Det är egentligen det som är skillnaden mellan tallriksisen och pannkaksisen. För att pannkaksis ska formas så krävs det faktiskt att vi har två olika skiktningar i havet. Alltså att vi har ett tyngre lager som är saltare och ett övre lager som är mindre salt. Så då kommer vi tillbaka till det här med fryspunkten som vi pratade om tidigare. Vi behöver två skiktningar. Ett tyngre saltare lager och ett övre mindre salt lager. Om de här båda är vid sin ungefär respektive fryspunkt så kommer det undre laget, alltså det tyngre laget, att kyla av det mindre saltare laget underifrån. Och då kommer det bildas lite is i den där gränsytan. För som vi sa så påverkar ju salthalten fryspunkten. Och den här isbildningen kommer att flyta upp till ytan och det är det som är pannkaksisen.

Så vi har isklumpar som flyter upp. De kommer inte att stötts mot varandra på samma sätt som tallriksisen.

Är det här ute på öppet vatten eller närmare kusten? Var kan det här ske?

Det här kan ske både vid kusten och ute till havs. Men det som är viktiga är just den här skiktningen. Och därför är det mer vanligt att det sker på till exempel västkusten eller i närliggande delar av Östersjön. Där vi just har de här två skiktningarna mer djupare in i Östersjön och uppe i Bottenviken. Då har vi inte de här skiktningarna istället utan vi har bräckt vatten i hela vattenkolumnen. Så därför kan det inte bildas pannkaksis där. Men tallriksis kan istället bildas i princip vad som helst. För där krävs det ju bara att det är vågigt och att det kan bildas is.

Och du sa ju att det är olika salthalter på det här. Och då tänker jag att det inte sker i Vänern. Eller andra sjöar. Det finns ju andra sjöar också. Utan det är liksom i hav.

Ja, det behöver ha en viss salthalt för att det ska hända.

Någonting som låter jätteotrevligt men som jag tänker kanske inte egentligen är så otrevligt. Men det låter otrevligt. Rutten is?

Ja, när vi tänker på något i ruttet så tänker vi kanske på mat som ligger i kylen.

Det luktar och ser otrevligt ut.

Och så är det inte alls med is. Utan det här beskriver bara rutten att det håller på att förfalla. Så isen luktar inte. Så rutten is är egentligen bara på ett avsmältningsstadie på våren. Och det första avsmältningsstadiet av en is är egentligen att den börjar bli lite porös. Den börjar falla sönder. Så det är därför den är rutten. Men isen kan fortfarande vara en par decimeter tjock egentligen. Men om du skulle ta upp ett isblock och titta på det så skulle den vara rätt ihålig. Och då är en sån här is verkligen inte bärkraftig. Även fast själva islaget är rätt tjockt.

Okej, så det luktar inte och ser kanske inte jätteotrevligt. Jag tänker att det ser ganska häftigt ut ändå. När de här isblocken börjar falla isär lite.

Ja, precis. Om du verkligen skulle få upp ett isblock och titta på det så ser det väldigt fint ut.

Oscar, du har gett oss en jättebra inblick i is. Nu vet vi att is inte alltid fryser vid noll grader utan det beror på salthalt. Vi har lärt oss mer kring tallriksis, pannkakis och att rutten is faktiskt inte luktar. Så tack så jättemycket för att du ville prata is med mig.

Tack så mycket själv.