Huvudinnehåll

SMHI podd

Aktuellt om väderläget, tillståndet i hav, sjöar och vattendrag

46. Fenomenfredag: Snö

Uppdaterad

Publicerad

I det är avsnittet av Fenomenfredag avhandlar vi allt som har med snö att göra.

Meteorologen Linnea Rehn-Wittskog svarar på frågorna, och hon berättar också om fenomenet gul snö (som troligtvis inte är det du tänker att det är). Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund.

Snö

Hej, hej, Linnea. Välkommen till Fenomenfredagspodden.

Hej, tackar, tackar.

Och vi ska prata om snö. Och det är ju faktiskt egentligen det härligaste med vintern. Det är ju snön.

Tycker jag i alla fall.

Men vad är snö och hur uppstår det egentligen?

Ja, men snö är ju i huvudsak fruset vatten. I molnen så bildas små, små iskristaller som kan växa sig lite större till små, små snöstjärnor. Och de kan i sin tur då klumpa ihop sig till snöflingor. Och en typisk snöflinga som vi ser faller ner från himlen, den kan bestå av ungefär 100 stycken snöstjärnor. Som i sin tur består av massor, massor, massor, massor små iskristaller. Häftigt, måste jag säga.

Vi ska prata mer om snöstjärnor snart. Men jag vill först prata om just det här med olika typer av snö. För det kan ju vara pudersnö, det är ju en typ av snö. Sen har vi kramsnö där man gör alla snögubbar av. Snöslask, det är också en typ av snö. Vad är skillnaden mellan de här olika typerna och vad är det som avgör skillnaden?

Ja, men det finns ju olika parametrar som luftfuktighet, lufttryck, temperatur och så vidare som påverkar hur snön och snöflingorna ser ut. Vid torrt och kallt väder, ja men då får vi mer fluffig snö. Medan vid fuktigt väder och en temperatur kring noll grader, ja men det ger istället ganska tung och blöt snö som istället ger ett ganska kompakt snötäcke med högre densitet. Och det finns ju, just när vi pratar om tung snö, så finns det en liten myt om att snön kan bli tyngre vid noll grader. Men det är ju egentligen intressant. Snö som en gång har varit fluffigt och sen sjunker ihop när temperaturen ökar, den blir ju egentligen inte tyngre. Det är bara det att den blir mer kompakt. Vatteninnehållet är ju densamma. Däremot så är den ju mer kompakt och har högre densitet. Så en centimeter blötsnö, det kanske väger lika mycket som tio centimeter fluffig snö.

Kommer den fluffiga snön alltid först, alltså i början på vintern? Det känns lite som det, jag tror inte att det är så.

Nej, så behöver det nog inte vara. Det är väl snarare kanske så att man till en början kan ha lite blöt snö som faller, att man fortfarande har temperaturer som är sådär runt nollan när det snöar. Och att den fluffiga snön kanske kommer lite senare när vi har lite kallare väder.

Jag som romantiserar det här med snö och vinter och vill att det ska vara fluffigt och fint. Du var inne på det här med snöflingorna och att de består av isstjärnor som i sin tur består av iskristaller. Men när vi ser en snöflinga på fönstret eller som man ser när någon ritar eller så, det är ju liksom en flinga. Men den är inte så enkel som man kan tro.

Nej, men precis. Alla snöflingor är ju sexkantiga och det beror lite grann på egenskaper hos vattenmolekylerna, alltså det som snöflingorna är uppbyggda av. Vattenmolekyler består av en syreatom och en väteatom. Nu blir det lite kemi här. Och de sitter ihop i en viss vinkel. Och när vattnet fryser, då binder de här samman på ett visst sätt på grund av den här vinkeln mellan atomerna. Och det gör så att de just byggs ihop i en sån här hexagon eller sex och sex. Och när kristallerna bildas så brukar de först vara ganska små, platta, sexkantiga, små plattor eller prismor. Men de kan som sagt växa sig större då, vid rätt förhållanden. Till lite större plattor eller isnålar eller till och med prismor eller sådär. Och sen vidare till snöstjärnor.

Just det, men själva snöflingan då, kan den variera i storlek? Ja, det lär den ju göra ifall de här andra kristallerna varierar i storlek.

Ja, men det beror på hur många kristaller som klumpar ihop sig med varandra. Snöflingor som bildas i en temperatur runt noll grader, de kan ofta växa sig stora. Dels att det finns gott om fukt och de här snöflingorna blir också lite klibbigare, eller hur jag ska säga. De har som ett flytande skikt runt sig då, runt noll grader. Och det gör att fler och fler istjärnor kan fästa ihop och göra att snöstjärnorna blir större. Medan man då får mindre snöstjärnor om det är torrt och kallt i luften. Okej.

Och jag har hört att varje snöflinga är unik. Det är lite som fingeravtryck. Är det så med snöflingor också, att ingen snöflinga är den andra lik?

Ja, men man brukar ju säga så, att varje snöflinga eller snöstjärna är unik. Och det är ju lite så här för att en snöflinga består ju som sagt av massor av istjärnor, som i sin tur består av massor av iskristaller. Och de här kan ju fästa ihop med varandra på massa olika sätt. Dessutom så kan vattenmolekylerna i iskristallerna bestå av olika isotoper. Vi behöver inte gå in på vad isotoper är, men det är lite olika varianter av de här syre och väteatomerna. Och alla de här olika sätten då, hur de kan kombineras till den här snöflingan är i princip oräkneliga. Men alltså visst, snöflingor kan ju faktiskt vara väldigt, väldigt lika. Och om man måste gå ner på molekylnivå eller till och med atomnivå för att hitta skillnader så kanske det nästan blir lite löjligt. Men ja, i princip så är de faktiskt unika.

Du är ju meteorolog och kan ju kanske svara på det här då. Kan vi förutsäga hur mycket det ska snöa och hur. Jag säger vi, jag kan inte förutsäga hur mycket det ska snöa. Kan du förutsäga hur mycket det ska snöa och hur gör du det?

Ja, vi har ju såklart våra prognosmodeller som hjälper oss i det här. Och vi får ju egentligen kanske veta hur många millimeter i smält form som väntas falla ner från himlen. Och då får vi liksom räkna om det till hur mycket det motsvarar i centimeter snö. En millimeter regn brukar ungefär motsvara en centimeter snö. Men det beror lite grann på temperaturen. Är det som sagt nollgradigt då får vi ganska tung och blöt snö. Det kanske inte bygger så många centimeter på marken. Men är det väldigt kallt och torrt då kan vi få en väldigt fluffig snö och då blir det liksom fler centimeter fast det egentligen var samma antal millimeter i smält form.

Jag vet ju också, nu är vi inne på lite det här med snödjup, när den ligger kvar. Jag vet ju att vi mäter snödjup. Varför gör man det och hur gör man det?

Ja, varför man gör det, det är en bra fråga. Det är spännande att veta och det är också kanske en bra klimatindikator. Man kan se, har vi långa mätningar med antal dagar med snötäcke och snödjup och så vidare. Då kan vi se hur det förändras under tiden. Och hur man mäter, det är väl egentligen ganska enkelt. Ofta så är det av fasta linjaler eller mätköppar som man kallar det för. Och snödjup, det mäts klockan sju svensk tid på morgonen. Man går ut och gör oftast mätningar på fem olika ställen och så beräknar man liksom medelvärdet mellan de här fem olika mätpunkterna för att få snödjupet. Okej.

Linnea, när vi pratade om att podda om snö, då sa ju du, jag kan ju inte inte skratta, då sa ju du så här, jag vill prata om gul snö. Och jag kände att jag har en bild i huvudet som jag tänker att 99% av alla som lyssnar också har. Men jag tror inte att det är det du vill prata om. Berätta om gul snö.

Ja, vi har ju fått lära oss att man inte ska äta gul snö och det är ju väldigt sunt. Gör inte det, även efter att ni har hört vad jag har berättat här. Gul snö behöver inte alltid vara ett resultat efter att man har rassat sin hund, utan det kan faktiskt vara snö som har färgats av sand från till exempel Sahara.

Hur funkar det då?

Jo, men det är så att vi.

Sahara tänker jag ligger i Afrika.

Precis, det ligger långt bort. Men där i Sahara kan det förekomma kraftiga sandstormar. Och det gör då att sandpartiklar kastas högt upp i atmosfären. Och sen så transporteras de norrut till våra breddgrader i luftströmmar. Och kan sen då falla ner i samband med snö.

Så den är gul redan när den faller från himlen?

Ja, men precis. Det kan man säga. Och sen så är det ju också så att det behöver inte bli gul snö bara för att det snör ut gul snö. Utan sanden kan efterhand också bara falla ut av sig själv och lägga sig på snön. Så att man får ett gult lager ovanpå den redan befinnande vita snön.

Så det snöar sand?

Ja, precis.

Ja, jag kommer ju alltid fnittra åt det här. För så mogen är jag. Finns det andra färger på snö?

Ja, men det finns det. Till exempel finns det något som brukar kallas för vattenmelonsnö.

Den lät ju trevligare, men den antar jag att vi inte heller ska äta.

Nej, gör inte det. Det är faktiskt snö som färgas röd av alger. Och det är ganska vanligt i Alperna, framför allt under sommartid.

Men vi kan väl sammanfatta med att ät inte snö?

Ät inte snö. Oavsett.

Vi läser i tidningen att när vintern är i antågande, då står det snösmockan på gång. Nästa snökanon drar in över Sverige. Är det här tidningsrubriker eller finns det faktiskt någonting som heter snökanon?

Ja, men snökanoner är ju ett ganska vedertaget begrepp även hos oss meteorologer. Och det är inte bara sådana här snökanoner som liksom står i slalombacken, utan det finns ju naturliga snökanoner också, som kan ge väldigt stora snömängder på ganska kort tid. Och ett ganska klassiskt exempel på det, det är från december 1998, då det kom en och en halv meter snö kring Gävle på, jag vet inte om det var ett dygn eller sådär.

En riktig snökanon.

Ja, verkligen.

Så där kunde man använda den. Vad är en snösmocka då? Är det någonting man använder inom meteorologin?

Nej, det brukar vi faktiskt inte göra. Det lämnar vi åt kvällstidningarna. Bra.

Så oavsett snökanoner, snösmockor, gul snö, vit snö, röd snö. Ät inte snö.

Ät inte snö.

Tack för att du ville prata snö med mig.

Tack själv.

Mer om poddserien

Poddgrafik Väder (rund)

Fenomenfredag - Meteorologi