Vi dyker in i vinterlandskapens magi och pratar om frost. Vad är det egentligen som händer när marken gnistrar? Den som svarar på alla frostiga frågor är meteorologen Erik Höjgård-Olsen och förutom vetenskapen bakom frost kommer vi också prata om år. Välkommen till SMHI podden och serien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund.

Hej och välkommen hit Erik! Tack så mycket!

Du är meteorolog och en liten konstig sak som jag gör när jag skriver ordet meteorolog är att jag i slutet skriver metro-rolig. Och då undrar jag, vad är det roligaste med att vara meteorolog?

Ja, bra fråga. Jag får nog svara att det är komplexiteten i atmosfären. Och är man fascinerad av naturen och till och med vill tillåta sig att kanske förföras av naturen och dess komplexitet, då är ju verkligen meteorologi och atmosfärens processer ämnet för dig.

Du beskriver det så otroligt vackert tycker jag.

Tack, det är vackert.

Bra!

Och någonting annat som är vackert, det är ju faktiskt frost. Det glittrar på marken, vi börjar känna att hösten börjar gå mot sitt slut. När man kommer ut på morgnarna och man ser det här frosttäcket, och det är det vi ska prata om idag. Frost är ju inte snö, vilket det ser ut som. Tänk att många barn kanske tänker sig att det har snöat för att det är vitt. Frost är ju någonting helt annat. Och då kommer jag ju då till frågan, vad är frost och hur uppstår det?

Ja, jättebra fråga. Frost, liksom snö, består ju ändå av iskristaller. Men här har ju de här iskristallerna bildats på marken eller på ytor, till exempel på asfalt. Men det kan också vara naturligt förekommande på gräs eller på trädstammar, till exempel. Och temperaturen i luften måste ju vara under noll grader för att frosten ska bildas. För när vi då ändå har tillräckligt mycket fukt tillgängligt i luften, tillräckligt med fukt för att det ska vara mättat, och temperaturen är under noll grader, så fäster vattenmolekylerna i luften på dessa ytor, såsom asfalt och gräs och trädstammar.

Men kan man tänka då, för på sommaren har vi ofta dagg. Är det fruset dagg?

Nej, det är det faktiskt inte.

Det trodde jag att jag var smart.

Ja, och det är smart faktiskt tänkt. Nej, fruset dagg är annorlunda. Då blir det mer som ett ihållande istäcke. Karakteristiskt för just frosten är ju också att när den bildas, så bildas den i liksom så här, det ser nästan ut som trädaktiga strukturer från en iskristall till en annan på gräset, till exempel, eller på grästråna.

Du var lite inne på vilka väderförhållanden som krävs, att det ska vara noll eller under.

Ja, precis. Under noll grader.

Och tillräckligt med mättad fukt.

Ja, exakt. Så vi behöver låga temperaturer och tillräckligt mycket med fukt för att luften vid den temperaturen ska vara mättad på fukt. Och då, många har kanske hört uttrycket att varm luft kan hålla mer fukt än kall luft. Så vi behöver inte riktigt lika mycket fukt för att mätta ett kallt luftpaket som ett varmt luftpaket. Men luften måste ändå vara mättad på fukt.

Kan man även då, för nu pratar vi om varm luft och kall luft och allt det här, kan man även, finns frost även på våren?

Ja, den skulle faktiskt kunna förekomma också på våren. Vi har ju ett fenomen som vi kallar för järnnätter till och med, där frost uppstår på försommaren eller stensommaren. Och det kan ju faktiskt ställa till det för odlarna.

Är det något mer där som krävs för att frost ska bildas?

Ja, det är det faktiskt. För att vi ska få de här förhållandena med kall luft mättad på fukt så vill vi ofta ha kalla och klara nätter. Då kyls luften närmast marken av och det är där vi då får de här vattenmolekylerna som deponerar, som vi säger, till iskristaller på ytor, så som till exempel gräs eller asfalt. Så kalla och klara nätter är ett vanligt förekommande värdeförhållande när vi bildar frost. Men det kan också uppstå vid andra situationer. Ja, men till exempel har vi fenomenet dimfrost. Det vi precis nämnde nu, det är i regel rimfrost när vi har de här kalla och klara nätterna och frosten bildas på marken. Men dimfrost kan istället bildas om vi har fuktdis eller dimma som redan ligger. Och då brukar det fästa, den här fukten i luften brukar fästa på vindsidan så att säga av föremål, till exempel trädstammar eller staket eller skyltar eller så. Så på den sidan där vinden kommer ifrån, där får vi också störst tillförsel av fukt. Men vi behöver fortfarande ha att temperaturen är under noll grader så att vi kan bilda de här iskristallerna.

Finns det någon annan typ av frost? Vi har pratat om den som är på marken och den som förutsätter att det finns dimma. Har vi andra typer av frost?

Ja, men ett extremfall av den här dimfrosten är något som vi kallar för isbark. Och det är om vi har mer kontinuerlig tillförsel av fukt under en längre period kanske. Det kan vara underkylda regndroppar också, eller underkylda dimdroppar som fäster på det här föremålet. Och då kan det sträcka sig ut så långt från det här föremålet, skylten eller trädstammen, så att det ser ut som en vimpel eller flagga nästan och bildar ganska roliga formationer. Vi ser ganska ofta det här i fjällen.

Och då tänker jag att som vanlig person då, om jag ser frost så kan jag ju då efter att ha lyssnat på det här avsnittet kanske fundera på vilken typ av frost är det jag ser. För ofta så tänker man ju frost som frost, men de är alltså olika.

Ja, de är olika.

Sverige är ett väldigt avlångt land och vi vet ju, även om vi har ett typ av klimat i Sverige så kan det ju variera inom landet ändå en del. Påverkar det frostbildningen?

Ja, men det gör det ju. För det första så behöver vi de här låga temperaturerna, temperaturer under noll grader. Och bara där kan man ju kanske anta att mer nordliga områden är mer utsatta för frost. Så Norrland, där är frost mer vanligt än längre söderut. Men vi kan också observera frost ganska frekvent i till exempel nordvästra Svealand och också nere i Götaland där är platser som sydsvenska höglandet en bit upp över marken ju eller kolmården också utsatta för frost.

De här olika typerna som du nämner då, kan det variera beroende på var i landet man bor?

Ja, det kan det ju också.

Du sa ju att den ena där, den som blir som en vimpel, den är ju mer i fjällen så den kanske man inte ser i södra Sverige lika mycket.

Inte lika mycket nej.

Men de här andra då, är de annorlunda utifrån var man bor?

Ja, vi ska ju ha ett program där vi pratar om dimma också och det säger sig kanske självt på namnet att vi vill ju ha områden med frekvent dimma eller ganska ofta förekommande dimma för att kunna bilda dimfrost också då vintertid.

Och en liten hint där då, vart skulle det kunna finnas?

Ja, då vill man ju ha god tillgång till fukt så till exempel i närheten av stora sjöar eller större vattendrag som intill en kustremsa till exempel.

Och där är dimfrosten vanligast. Så att när man reser i landet kan man ju också fundera på vilken typ av frost hittar jag här? Nu har man ju lärt sig då hur det ser ut.

Ja, man brukar se väderfenomen ganska bra från till exempel tåget eller sådär när man kan slappna av och bara titta ut genom fönstret.

Bra tips. Du var inne på järnnätter och att det spelar roll för framförallt de som odlar. Berätta mer om järnnätter. Jag tycker det är ett ganska tufft uttryck.

Ja, det är ett hårt uttryck helt klart. Och det ska väl också vara kanske ett hårt uttryck därför att det får betydande konsekvenser just för odlare. Egentligen är det inget unikt med fenomenet järnnätter. Det är frost som vilken annan typ av frost som helst. Men den inträffar ju under försommar eller sensommar eller kanske tidig höst. När det är en viktig del av skördetiden eller odlingstiden. Så att det kan ju slå ganska hårt mot våra skördar.

Som meteorolog då, brukar ni varna för järnnätter? Så att man ändå kan förbereda sig på något sätt?

Inte så mycket till allmänheten. Det går inte ut någon officiell varning från SMHI i samband med järnnätter. Däremot så jobbar vi ju hela tiden med kommunikation och vi kommunicerar ju alla möjliga typer av medier, radio, sociala medier och så vidare. Men också till andra aktörer och delvis till lantbrukare och så där. Så att jag tycker nog ändå att informationen når ut, men det går inte ut någon officiell varning till samhället från SMHI.

Nu kanske någon sitter och tänker sig, men nu sa han ju försommar och sensommar, då har vi ju plusgrader. Och då har vi ju inte frost, för frost förutsätter ju nollgradigt. Är det nollgrader då?

Ja, det är det faktiskt. Det kan också bli så under just klara nätter. Jorden strålar ju hela tiden ut värme, dag som natt. Men nattetid så får vi inte så mycket energi eller solinstrålning, energi från solen. Så då har vi mer en nettovärmeförlust. Och även så under försommar och sensommar så kan den här förlusten av värme vara så stor så att vi får temperaturer strax under noll grader också sommartid.

Finns det några spännande eller oväntade naturfenomen som är kopplade till frost? Vi ser den här frosten antingen på marken, det glittrar, eller på träd, eller man ser på löv och så. Men finns det någonting som kan sticka ut vad gäller frost?

Ja, och just uttrycket sticka ut. Jag tycker själv håris, jag säger det igen, håris är ett läckert fenomen.

Och här ska jag bara inflika, för er som inte vet hur det ser ut, gå in på SMHI's Instagram så kommer ni se ett inlägg på just håris. Det ser riktigt häftigt ut.

Det ser riktigt häftigt ut och det är ett ganska ovanligt fenomen faktiskt. Och det bildas ur stockar eller vattenindränkta träd eller trädelar. Då växer, frukten fryser till precis som vid frost. Och så växer det ut från trädet i princip i samma tjocklek som ett mänskligt hårstrå. Upp till 20 cm långa kanske de kan bli. Men det som är unikt och det som är spännande med just den här hårisen är att man tror att det måste till en viss sorts svamp också i det här trädet. Det här är inte riktigt klarlagt vad jag förstår. Eller man förstår inte riktigt vilket slags ämne det är svampen utsöndrar. Men den här svampen verkar måste till för att det ska bilda de här isiga hårstråna i princip.

För att det här kallas också för vätteskägg har jag fått lära mig. Och tittar man på bilden så ser det verkligen ut som kritvitt skägg. Riktigt häftigt är det. Har vi några andra sådana här oväntade fenomen som frost kan orsaka?

Det är svårt att plocka en bukett med isblommor eller frostrosor. Men man kan säkert lockas till det när man får se de här fenomenen. De ser lite ut som små buketter i princip. Tulpanbuketter eller sådär. De bildas till skillnad från vanlig rimfrost eller vanlig frost som brukar bildas på ett ganska jämnt sätt över en ganska jämn yta. Så bildas istället isblommor eller frostrosor i sprickor eller revor i den här ytan som då fylls med fukt som fryser. Men det gör också att om vi har ett lite större avstånd mellan olika repor eller revor och sådär så bildas det isolerade frostformationer i varje sån här reva. Och de bildas då i, ja, man tycker det ser ut som en blombukett eller en ros.

Så det är ju inte platt. Man ser platt att marken inte sticker upp. Ja. Erik, tack för att du ville ha det här frostiga samtalet med mig.

Tack för att jag fick komma.