Olivia: För att bygga motståndskraftiga samhällen behövs tillförlitlig information om hur klimatförändringen påverkar dem – och behovet är som störst i utvecklingsländer.

Berit: Idag saknas det väldigt mycket av den här typen av information för olika typer av anpassningsåtgärder.

Olivia: Du lyssnar på Hållbar Värld, poddserien om SMHIs internationella utvecklingssamarbeten. I dagens avsnitt pratar vi om arbetet för att ge fler utvecklingsländer tillgång till pålitlig klimatinformation.

Olivia Hej och välkomna till SMHI-podden där vi idag ska prata om klimatdata. Jag som programledare heter Olivia Larsson, är klimatvetare och jobbar med kommunikation här på SMHI. Med mig som gäst har jag Berit Arheimer, professor i hydrologi vid SMHI. Välkommen hit.

Berit: Tack Olivia, kul att vara här.

Olivia: Ja, tillbaka. Du är ju känd i podden sedan innan.

Berit: Ja. Det är alltid roligt att träffa dig.

Olivia: Du reser ju runt mycket i den stora vida världen. Dels som professor här och sen är du projektledare för internationella utvecklingsprojekt och president för en global hydrologisk vetenskapsorganisation som heter IAHS.

Berit: Japp.

Olivia: Och idag ska vi få följa med dig lite ute i världen för att du har intervjuat kollegor om att man saknar klimatdata. Och du har pratat med en forskare i Indien och en som jobbar i södra Afrika.

Berit: Ja, precis.

Olivia: Det ska ju bli kul att lyssna på.

Olivia: Klimatförändringen pågår här och nu. Och även om vi lyckas att bromsa uppvärmningen inom en snar framtid så har det redan gått så långt att våra samhällen behöver anpassa sig till klimatförändringen. Och en nyckel till att kunna anpassa sig är tillgång till tillförlitliga klimatdata och klimatinformation. Vill du Berit ge exempel på vad klimatinformation kan vara?

Berit: Ja, klimatinformation kan vara förändringar i temperatur, nederbörd som påverkar den hydrologiska cykeln. Vi brukar också räkna hit olika vattenvariabler som ändrade återkomsttider för höga flöden eller för torka.

Olivia: Och allt det här behöver man ju veta för att till exempel veta hur man ska odla i framtiden, kanske vart man ska bygga hus, hur man ska dimensionera avlopp.

Berit: Ja, och med hjälp av den här datan och karteringen så kan man ju se var det finns risk för översvämningar, höga flöden eller var man ska vara mer försiktig med känsliga grödor. Så det här ger ju ett underlag till hur man ska anpassa samhället i framtiden, både infrastruktur men även andra samhällssektorer. Och det kan ju vara snötillgång som påverkar energiproduktionen eller det kan vara risk för översvämningar i stad, men även då inom jordbruket, vilka marker som är känsliga för översvämningar i framtiden.

Olivia: Precis, och alla sektorer egentligen i samhället behöver ju veta.

Berit: Ja, och transportsektorn inte minst, vilka vägar som är utsatta.

Olivia: När vi pratar om klimatförändringen så brukar vi ofta prata om att det är ett rättviseproblem. Att de regionerna som är fattigast har oftast. När vi pratar om klimatförändringen så benämns det ofta som ett rättviseproblem. Och man pratar om att den fattiga delen av jordens befolkning har ett väldigt litet ansvar för de globala växthusgasutsläppen. Men samtidigt så är det de som är allra mest sårbara för förändringen.

Berit: Ja, eller de är ju fattiga så de har kanske inte resurser då till att göra olika anpassningsåtgärder. Och andra sidan är ju våra samhällen här i den rika världen. Vi kanske har mer materiella kostnader, alltså mer att förstöra också eftersom vi har mer avancerad teknologi, avancerade vägsystem och avancerade byggnader.

Olivia: Ja, men när man pratar om liv så är det ju ofta så att om en översvämning kommer i Sverige så dör ju inte tvåtusen personer.

Berit: Nej, absolut inte.

Olivia: Men förutom den här typen av klimatorättvisa, så finns det också en ojämlik fördelning av tillgängliga klimatdata och klimatinformation. Vad beror det på?

Berit: Ja, men det beror på att i fattiga länder har man oftast inte haft råd med stora mätprogram så man mäter inte lika mycket. Varken väder, nederbörd, temperatur men inte heller vattenföring. Så det gör ju att det inte finns så mycket data. Man har inte långa tidsserier heller. Man kanske har gjort sporadiska mätningar men man har inte haft råd att upprätthålla dem över tid. Det kan ju vara att man har hamnat i krig eller har varit instabil så man inte kan helt enkelt mäta i vissa områden. Och det finns få modellerare som kan ta fram beräknad data från de här observationsserierna. Det är få som är utbildade och det kräver ju rätt hög kompetens inom meteorologi och hydrologi men även inom IT och så för att kunna hantera stora datamängder.

Olivia: Och när man inte har den här klimatinformationen då blir det ju också svårare att anpassa sig till klimatförändringen. Och du har intervjuat två av dina kollegor, en som jobbar i södra Afrika och en i Indien. Och de berättar om situationen och bristen på data i sina regioner i de intervjuerna som du har gjort. Vi ska lyssna på den första intervjun nu.

Olivia: Ja, så han berättar att han är hydrolog och han arbetar med klimat och vattenfrågor för institutionen Waternet. Och han arbetar i 16 olika länder i de södra delarna av Afrika. Och du frågade ju honom då om tillgången på data.

Jean Marie (engelska): En av frågorna när det kommer till forskning i Afrika är begränsade data. Eller om du vill säga brist på adekvat data. Om du har data som inte är långt tillräckligt långa för att du ska komma med bra konklusioner. Så det är en kamp om att hålla framgångsrika data på marken, särskilt för hydrologiska studier eller klimatfrågor. Jag tycker att det är kritiskt. Och man ska jobba på det.

Berit: Ja, Jean Marie berättar ju här att det är stor brist på data i stora delar av Afrika och att det är brist på långa tidsserier. Och det här begränsar ju forskningen och gör att det är svårt att dra slutsatser på vetenskaplig grund.

Olivia: Och nu ska vi ta oss till Indien, och intervjun med Archana Sarkar

Berit: Hej Archana.

Archana: Hej.

Berit: Kan du säga ditt namn?

Archana: Ja, jag heter Archana Sarkar. Jag är forskare på National Institute of Hydrology i Indien. Och som forskare är jag också intresserad av hydrologisk modellering och tittar på effekterna av klimatförändringar på vattenresurserna.

Berit: Archana hon jobbar ju alltså på Indiens motsvarighet till SMHI med hydrologisk modellering av både dagens och framtidens klimat. Och vi träffades i Indien när jag var där på en vetenskaplig konferens i Rurki. Precis i foten av Himalaya. Där vi diskuterade klimatförändringarnas påverkan på vattentillgång i framtida klimat. Och det är ju så att vi står inför ganska stora utmaningar mänskligheten. Man tror ju att med den globala befolkningen som vi kommer ha 2050. Så måste jordbruksproduktionen öka med ungefär 50 procent. Och där står då jordbruket redan idag för 70 procent av vattenanvändningen. Så det kommer att gå åt väldigt mycket mer vatten i framtiden för att föda den stora befolkningen vi har. Och Indien är ju en av våra tätt befolkade länder. Och de är ju väldigt beroende av vattnet från glaciärerna i tibetanska högplatån som nu håller på att smälta.

Olivia: Ja och tibetanska högfjällsplaton brukar kallas för den tredje poolen. Just för att det är så himla mycket fruset vatten där. Och man räknar med att 1,5 miljarder människor är beroende av vatten som kommer från floder som har sitt ursprung i tibetanska platån. Så det är ju en jätte jättestor vattenresurs. Och vi ska höra Archana berätta mer om det.

Rachana: So the glaciers they are melting fast. The temperature rise in the glaciers is at a higher rate which is making it melt faster. The temperature rise in the glaciers is at a higher rate which is making it melt faster. So at present we are facing a lot of disasters in terms of glacial lake outboard floods and other floods. But maybe after a few years when the glaciers get depleted we will see a lot of water scarcity.

Ja, alltså Archana hon förklarar ju här att just nu så är det stor risk med kraftiga översvämningar på grund av glaciärsmältningen. Och det beror ju på att när glaciären smälter så gör den inte det helt jämnt utan det bildas sjöar i glaciären som sen, ja det blir som ett dammbrott när väggarna till de här sjöarna rasar. Och du kan få en stor flodvåg som då kommer ner i flodsystemet och dränker byar. Så att de har sett mycket av det här och hur det blir allt vanligare. Men vad de är ännu mer rädda för det är framöver då när glaciären väl har backat mycket att de då kommer få vattenbrist i framtiden. För att just nu så lever de ju mycket på bevattning från de här stora floderna till stora jordbruksområden i Indien.

Olivia: Ja, och för att kunna då förstå hur det här blir i framtiden så behöver de ju också mer data på regionen. Det här är en region som de saknar klimatdata för.

Olivia: Ja men här så berättar hon om att de saknar data för de stora avrinningsområdena och då blir det svårare att kunna utreda och kartlägga vilka risker som finns i ett framtida klimat.. Men vilken typ av data är det som de behöver?

Berit: Ja alltså dels behöver man ju långa tidsserier över historiskt klimat för att liksom förstå hur klimatet fungerar på en speciell plats. Men sen behöver man ju också klimatprojektioner då från klimatmodeller.

Olivia: Vad är en klimatprojektion?

Berit: Ja en projektion det är ju alltså beräknad data som man beräknar med numerisk klimatmodell så att man räknar fram fysikaliskt hur atmosfären rör sig och hur mycket som då bör regna och hur mycket vad temperaturen är och så vidare. Men de här modellerna är ju viktiga för att se hur klimatet förändras i framtiden. Men sen behöver man också lokal data för att kunna skala ner de här globala beräkningarna till en lokal nivå för att se exakt hur det blir på en speciell plats. För att det beror ju på den lokala topografin, den lokala markanvändningen och sen när det kommer till vatten så är det ju också, man måste ju lägga in hur man hanterar vattnet idag, hur mycket man använder till bevattning och hur mycket man dämmer upp de olika vattendragen. Och idag saknas det väldigt mycket av all den här typen av information egentligen för Indiens stora vattendrag, Indus, Ganges och Brahmaputra. Där behöver man dels ut och mäta på marken men också behöver man ha tillgång till de här klimatmodellernas resultat så att man kan använda dem för olika typer av anpassningsåtgärder.

Berit: Och framförallt är det ju nederbörd och temperatur som man behöver för att kunna göra hydrologiska bedömningar av risker för översvämningar och torka. Och också då för att kunna bedöma olika åtgärders effekt på olika skalor, både på lokalt men även på regional skala.

Olivia: Ja, och den här datan som de behöver, de behöver de inte bara för klimatanpassning utan den behövs ju också för att kunna göra goda prognoser och också för att kunna skicka ut varningar om någonting händer.

Berit: Ja absolut.

Rashana: Then if we have a good warning system, we can you know better adapt to floods, we can have better warnings so that we minimize on the losses of lives as well as loss of property.

Olivia: Och sen som vi var inne på tidigare så är det ju här ett område där det har skett katastrofala händelser flera gånger. Och folk kanske kommer ihåg nyhetsrapporteringen från Indien 2021 när det omkom omkring 200 människor. Och det här är lite relaterat till det du sa innan att det var en bit glaciär som lossnade och sen så framkallade det en flodvåg som förstörde massor av hus och tragiskt nog tog massor av människoliv.

*****************************

Olivia: Men många länder är alltså i stort behov av mer data. Och i brist på egen data så sätter man ett stort hopp till globala klimatmodeller för att få klimatinformation. Och på uppdrag av Världsmeteorologiska organisationen, WMO, och den gröna klimatfonden så har SMHI utvecklat en global klimattjänst för att främst utvecklingsländer ska fritt få tillgång till klimatinformation. Och det är den vi ska prata om nu. Och därför har vi också fått in en ny gäst i studion, Frida Gyllensvärd.

Frida: Hej.

Olivia: Visualiseringsexpert och annat på SMHI. Den här klimattjänsten heter Climate Information Portal. Vad är den för någonting?

Frida: Ja, men det är en webbtjänst som SMHI har utvecklat och den tillhandahåller klimatinformation. Och de primära nyttjarna av den här tjänsten är låg och medelinkomstländer. Och tjänsten är tänkt att fungera som ett stöd som de kan ha för att anpassa sig till framtida klimat och hantera klimatförändringar.

Olivia: Och som jag sa tidigare så är ju den här tjänsten utvecklad av, eller som jag sa tidigare så utvecklades Climate Information Portal på uppdrag av Gröna klimatfonden. Vad är det för någonting Berit?

Berit: Ja, Gröna klimatfonden är ju en del av Parisavtalet. Så man gjorde en ekonomisk mekanism där man överför pengar, från rika länder till fattiga länder. För att de ska kunna anpassa sig till den klimatförändring som nu sker. För man tycker att de har ju inte varit orsak till den här klimatförändringen. Utan det har ju främst de industrialiserade länderna med sitt fossila utsläpp. Medan då de fattiga länderna inte har kommit så långt i sin industrialisering. Så de har ju inte bidragit så mycket till detta och då ska de kompenseras genom den här Gröna klimatfonden. Och där kan de ansöka då om olika klimatanpassningsprojekt i sina länder.

Olivia: Och varför ville Gröna klimatfonden att den här Climate Information Portal skulle finnas?

Berit: Ja, de var inte så bra de här länderna på att argumentera. De argumenterade mer att de behövde utveckling i största allmänhet. Men Gröna klimatfonden kan bara finansiera den delen av utvecklingen som är orsakad av klimatförändringen. Och då behöver de ju ha information om hur stor klimatförändringen är i sina länder. Och kunna hitta bevis för att det sker en klimatförändring som då är negativ för deras samhällen. Så att de kan göra de här investeringarna och få de här projekten beviljade av Gröna klimatfonden. Och som det är nu när det finns så lite data så kunde de inte argumentera på ett bra sätt för de hade inte data över sina regioner.

Olivia: Så det blir liksom en ond spiral att de inte kan söka pengar för att de inte har underlag.

Berit: Så Gröna klimatfonden fick ju inte in tillräckligt med ansökningar och inte tillräckligt bra ansökningar. Och då ville de ha den här tjänsten. Och då var det WMO som fick uppdraget att säkerställa att den här datan och informationen skulle bli tillgänglig då för hela världen och framförallt för utvecklingsländer. Och sen jobbade SMHI som underleverantör till WMO med att ta fram tjänsten.

Olivia: Men man kan ju då gå in i tjänsten och kolla på olika så kallade klimatindikatorer, man kan helt enkelt se hur exempelvis temperatur, nederbörd och markfuktighet påverkas av ett förändrat klimat. Vad är det för information? Eller vart kommer den informationen ifrån?

Frida: Tjänsten visar indikatorer som är ett mått på hur klimatet förändras. De här indikatorerna är beräknade med hjälp av ett antal globala och regionala klimatmodeller. De här modellerna som används i just den här tjänsten är ett urval av de modeller som används av IPCC. Anledningen till att man väljer en ensemble, alltså en grupp av modeller, är att alla modeller har sina styrkor och svagheter. Om man använder många tillsammans så blir resultatet mer robust och mer säkert.

Olivia: Man kan ju som sagt gå in i Climate Information Portal och ta fram information från vilken plats som helst på jorden. Så jag har kollat min hemort Sunne i Värmland. Och då kollade jag på hur klimatet skulle förändras om vi fortsätter att ha höga utsläpp av växthusgaser. Och i slutet av seklet så skulle då Sunne ha fyra grader varmare årsmedelstemperatur. Och det betyder att man skulle ha ungefär samma årsmedelstemperatur som det är i Berlin idag. Så det är ändå ganska stor skillnad. Och det visade också att det skulle regna 17% mer på ett år. Om det nu blir så här, om vi får ett framtidsscenario med ökade växthusgasutsläpp, hur säker kan man vara på de här siffrorna?

Berit: Ja, i den här portalen så kan man då se hur många av de här modellerna som vi har använt i ensemblen som då visar på liknande resultat. Och just när det gäller temperatur och nederbörd över Sunne så är det väldigt många modeller som ger samma resultat. Så då kan man lita ganska bra på de här variablerna. Så det kan du nog lita på. Något annat du kan göra är att titta på, jämföra med den svenska klimattjänsten som vi har på SMHI. Och då kan man också titta på Sunne och se att vi har ungefär samma resultat där, fast vi skiljer lite grann. Och det beror ju på att vi har haft mer noggranna beräkningar mot våra observationer som vi har här över Sverige i de nationella beräkningarna som vi har gjort. Men om vi däremot tittar på vattenvariablerna i de här två tjänsterna, om man jämför den globala med den nationella tjänsten så kan vi se ganska stor skillnad faktiskt i resultaten. när det gäller markavrinning och vattenföring. Och det beror på att vi har haft en global hydrologisk modell. Medan då över Sverige så har vi en mycket mer detaljerad hydrologisk modell. Så där blir skillnaderna mycket större.

Olivia: Och anledningen till att man inte har de här mer finare modellerna i Climate Information Portals är för att då krävs det för mycket data.

Berit: Ja, och de här nationella hydrologiska modellerna finns inte i alla länder och speciellt inte i utvecklingsländer. Och då är ju en global hydrologisk modell ändå bättre än ingenting. Men om man har en nationell modell så ska man ju använda den i första hand för den är ju anpassad efter de nationella förhållandena. Så i första hand tittar man på sin nationella klimattjänst och om det inte finns någon nationell eller regional klimattjänst, ja men då går man till den här globala klimattjänsten. Så det är ju viktigt att man använder den tjänst som är mest trovärdig för det ställe man befinner sig på. Men den här globala är ju till då för länder, framförallt utvecklingsländer som inte har några egna tjänster.

Olivia: Vill ni berätta om hur det gick till när ni byggde den här tjänsten?

Berit: Ja vi utgick ju mycket från det vi hade gjort tidigare när vi byggde den europeiska Copernicus-tjänsten. Men sen så träffade vi lokala användare på olika ställen i världen. Så vi hade workshops i Karibien, vi hade på Kap Verde, i Kongo, i Kambodja. Så vi täckte in centrala delar med lite olika klimat. Och sen så lyssnade vi på de användarna som fanns där från olika samhällssektorer och från deras nationella hydrologiska och meteorologiska tjänster. Och tillsammans kom vi fram till då vad de tyckte var viktiga indikatorer och hur de ville att datan skulle förmedlas. Och vi fick också en förståelse för vad det var de tyckte var svårt som vi sen då förklarar i den här Knowledge Base där vi går igenom och förklarar olika begrepp. Och det är mycket terminologi inom klimatvetenskap som kan vara ganska besvärlig att förstå.

Olivia: Vet ni någonting om hur tjänsten har använts? Har den gett någon nytta i världen?

Frida: Ja, dels har den ju använts för att göra sådana här ansökningar till den gröna klimatfonden då som var det ursprungliga syftet med att ta fram den här tjänsten. Men sen har det också använts till att ta fram nationella anpassningsplaner, National Adaptation Plans. Som nationen tar fram då i och med sin klimatanpassningsstrategi. Och vi vet att den används till exempel till sådana planer i Haiti, Kongo och Sierra Leone. Så det är kul att den används på det sättet. Sen vet vi också att den används i infrastrukturprojekt till exempel när man planerar för ny infrastruktur. Så man planerar för hur klimatet förändras i den planen.

Olivia: Ja, alltså hur man ska bygga.

Berit: Och sen används ju tjänsten ganska mycket i utbildningssyfte också. Så att den används på universitetsnivå för att lära ut klimatvetenskap. Både hur man hittar information och hur man använder information men också hur klimatförändringen kommer bli runt om i världen.

Berit: Sen har portalen använts väldigt mycket i utbildningssyfte för att höja kunskapen om klimatförändringen och dess effekter. Ja, det finns ju ett stort utvecklingsbehov framförallt i Afrika och det var ju Jean-Marie väldigt noga med att påpeka.

Jean-Marie: I always believe that projects in Africa can come and go, but the people always be there. They might move from one institution to the other one, but one of the way to sustain some of the effort is to train the people. By training the people, by building their capacity, we are actually investing into the sustainability. So, I strongly believe that the right attention should be devoted towards the building of the capacity of the younger generation. Afrika is young. You know, the last time I checked statistics we have more than 70% that are below 20 years old. So it's a very young continent. So if we want to have an impact, those people should be trained, should be capacitated. And of course the other element is to make the most of technology.

Olivia: Men tack så mycket för att ni var med Frida och Berit.

Berit och Frida: Tack för att vi fick komma.

Olivia: Hej då.

Frida: Hej.