32. Klimatforskarna svarar på allmänhetens frågor
Har du undrat om golfströmmen kommer att stanna? Eller om vi klarar att minska våra utsläpp i tid? I det här avsnittet besvarar några av Sveriges främsta klimatexperter frågor om alltifrån hur skidsäsongen förändras, till vad man som individ kan göra för att minska sina klimatutsläpp, samt hur oroliga vi bör vara för metanutsläpp när permafrosten tinar.
Avsnittet spelades in i samband med att SMHI medarrangerade Swedish Climate Symposium 2024, forskningskonferensen som samlade nästan 400 deltagare i mitten av maj. Medverkande forskare är: Berit Arheimer (SMHI), Mathias Fridahl (Linköpings universitet), Gustaf Hugelius (Bolincenter), Gustav Strandberg (SMHI), Erik Kjellström (SMHI), Kimberly Nicholas (Lunds universitet), Rasmus Einarsson (Sveriges Lantbruksuniversitet) och Torben Koenigk (SMHI).
Programledare: Olivia Larsson
Medverkande: Markku Rummukainen (Sveriges kontaktperson för IPCC, klimatrådgivare på SMHI, professor i klimatologi på Lunds universitet), Thomas Lyrholm (Sveriges kontaktperson för IPBES, handläggare på Naturvårdsverket), Henrik Smith (professor vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap vid Lunds universitet) och Lena Bergström (docent vid institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet),
[musik]
Markku: Så det finns väldigt många saker som vi faktiskt kan och behöver göra som bidrar med lösningar när det gäller klimatsidan, och biologisk mångfald och ekosystem. Det bästa att försöka göra är att titta på dem som ett problem, ett kopplat problem.
[musik]
Olivia: Läget är allvarligt, och det är bråttom att få till åtgärder för att bromsa den globala uppvärmningen. Det är så som FN:s klimatpanel IPCC beskriver läget i den syntesrapport som publicerades 2023. Men det är inte den enda av de stora utmaningarna som mänskligheten står inför, vi har också förlusten av biologisk mångfald, och i dagens avsnitt kommer vi prata om hur de här två problemen är sammankopplade.
[musik]
Olivia: Hej och välkomna till SMHI podden! Som idag ska handla om kopplingen mellan klimat och den biologiska mångfalden, och jag heter Olivia Larsson och är klimatvetare och jobbar med kommunikation här på SMHI, och idag så har jag med mig fyra stycken experter på ämnet via länk, och två av dem är nu från start, och det är dels Markku Rummukainen som är klimatrådgivare här på SMHI och professor i klimatologi på Lunds universitet och även Sveriges nationella kontaktperson för FN:s klimatpanel IPCC, välkommen hit Markku!
Markku: Tack!
Olivia: Och vår andra gäst nu från start det är Thomas Lyrholm, som är också en sån här sortens kontaktperson, fast för den internationella plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, och som även jobba som handläggare på Naturvårdsverket, och har en bakgrund som forskare, välkommen hit du med Thomas!
Thomas: Tack!
Olivia: Beskrev jag plattformen för biologiska mångfald rätt?
Thomas: Nja, direkt översättning från engelskan kan man säga att det blir internationella plattformen för forskning och politik om biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
Olivia: Och det blir lite långt om man ska säga det hela tiden… (skratt)
Thomas: Ja, det blir lite långt… (skratt)
Olivia: Så vi kommer använda den engelska förkortningen av det här, och den blir då IPBES. Men i alla fall vi gör ju det här avsnittet i samband med att IPCC, alltså FN:s klimatpanel, har avslutat en 9 år lång utvärderingscykel av den globala klimatforskningen, och då har man publicerat Syntesrapporten. Och jag undrar liksom vad är det som är skillnaden i den här… eller kan man mer se effekten av klimatförändringen nu än i tidigare rapporter, Markku?
Markku: Ja, alltså, klimatförändringen har tilltagit och klimateffekterna världen över har blivit betydligt mer omfattande. Till värmeböljor och extremt regn som kopplas direkt till klimatförändringen. Effekter ses också mer och mer på samhällen, till exempel på hälsa, vattenresurser, och ekosystem.
Olivia: Och gäller det här för Sverige också, eller hur kan man se klimatförändringen här?
Markku: Alltså, än så länge har jorden blivit ungefär en grad varmare, i Sverige har vi observerat en temperaturhöjning med 2 grader. Vintrarna har blivit instabilare så att säga, allt fler noterade att det är något konstigt på gång – att så här har det inte tidigare varit. Samtidigt, även om vi inte påverkas lika mycket direkt som i mer sårbara länder, så ser vi ändå att när det blir skyfall, eller värmebölja, eller långa varma somrar, eller instabila vintrar, så blir det olägenheter även här.
Olivia: Men är läget lika allvarligt för den biologiska mångfalden? Vad skulle du säga Thomas, eller vad säger IPBES?
Thomas: Ja, det kan man säga… IPBES har tagit fram flera olika delrapporter, men den som är mest uppmärksammad kan man väl säga, det är den globala bedömning som man släppte 2019, som visar att det är en global kris för den biologiska mångfalden, människan orsaker artutrotning att förstörda ekosystem, och det är den mest omfattande artutrotningen i mänsklighetens historia. Cirka en miljon arter riskerar att dö ut inom några decennier, och det kallas ibland för det sjätte massutdöendet.
Olivia: Är det så här allvarligt i Sverige också?
Thomas: Ja, i Sverige så har vi ju nu till exempel i Sverige nästan 5000… 4746 rödlistade arter, det vill säga arter som anses hotade. Och sen så rapporterar vi till EU, som har art- och habitatdirektivet. I Sverige då så är det bara 20 % av naturtyperna, och 40 % av arterna som anses ha gynnsam bevarandestatus. Så läget är allvarligt även i Sverige.
Olivia: Ja… och det är ju på olika sätt som vi människor påverkar den här artutrotningen. Det är dels på grund av klimatförändringen, men också för att vi jagar, vi fiskar, men också för att vi förändrar marken - alltså att en skog blir till en jordbruksmark helt enkelt. Och jag tänker att vi ska prata ganska mycket om just den här markanvändningsförändringen idag, för det är nämligen så att den påverkar ju också klimatet. Enligt IPCC så är det nästan en fjärdedel av de koldioxidutsläppen som människan är ansvarig för som kommer just för att vi förändrar marken och landområdena, vad är det som bidrar mest till de här utsläppen Markku?
Markku: Ja, det handlar om avskogning, det handlar om ohållbar förvaltning av skog och mark, men det kretsar ju i stort kring produktion av mat, foder, timmer, bioenergi och annan biomassa. Utsläppen kommer ju från att koldioxid som annars hade stannat kvar i marken och i vegetationen frigörs till atmosfären och samtidigt kolsänkorna minskar över tid.
[musik]
Olivia: Nu går vi in i en lite mer fördjupande del i det här avsnittet, vi ska fokusera ännu mer på Sverige, och vi har med oss två nya gäster även om Markku och Thomas kommer tillbaka senare i avsnittet. Men just nu på länk så har vi med oss Henrik Smith, som är professor vid centrum för miljö- och klimatvetenskap vid Lunds universitet, välkommen hit!
Henrik: Tack så mycket!
Olivia: Och Lena Bergström, som är docent vid Institutionen för akvatiska resurser på Sveriges lantbruksuniversitet, också jättekul att du är här!
Lena: Tack så mycket!
Olivia: Och ni två har ju varit huvudförfattare till en rapport som heter: “Klimatförändringar och biologisk mångfald - slutsatser från IPCC och IPBES i ett svenskt perspektiv”. Så det är därför ni är så bra gäster i det här avsnittet, och först och främst när du pratar om arter och klimatet, så har ju arter en tendens att flytta sig mot polerna när det blir varmare. För dom vill ju leva i sin tidigare temperaturmiljö som dom är anpassade till. Så min första fråga handlar om det här, kan man nu redan se det här tecknet på arter som flyttar sig norrut i Sverige, jag tänker att vi börjar med dig Henrik som forskar på ekosystemen på land.
Henrik: Ja, förskjutningen av arters utbredningsområden är en av de mest tydliga konsekvenserna av klimatförändringen. Det finns ett väldigt stort program för att övervaka fåglar i Sverige, och det är en av de bästa dataserier vi har, och där kan man se att det har skett en förskjutning av arters utbredningsområden mot norr. Och den är ganska stor, det handlar om cirka 3 km om året, de senaste 35 åren.
Olivia: Det låter ju jättemycket, med 3 km om året.
Henrik: Ja, det är ju jättemycket. Det har framförallt varit under senare tid när klimatförändringen accelererat. Men dessutom har man kunnat se något ännu intressantare, och det är att fåglarna inte riktigt hinner med. Temperaturförändringen går fortare än fåglarnas förändring i utbredningsområden. Det är sådana här laggeffekt och som vi inte riktigt vet vad konsekvenser av det är. Detta kan då innebära problem för den biologiska mångfalden på sikt.
Olivia: Och varför tror man att det är så, att fåglarna inte hinner med klimatförändringen?
Henrik: Det är egentligen två orsaker, som orsakar den här laggeffekten, den ena effekten är ju helt enkelt att arterna kan ha problem och sprida sig, men det är ju mindre troligt när det gäller fåglar. Men fåglar är ju beroende av andra arter, som till exempel vegetation och vegetationen flyttar sig ju då långsammare eftersom till exempel träd har en lång generationstid. Så fåglarna hamnar ju lite i dilemma där, mellan förändring i vegetationen som de är beroende av, och förändringen i klimatet…
Olivia: Och…
Henrik: Om jag bara kan kommentera en sak till som jag också tycker är viktigt, det är att vi pratar mycket om att klimatet har en negativ effekt på mångfalden, men om man tittar direkt på hur fåglars mångfald påverkats, till exempel i Sverige, så leder sannolikt klimatet till att vi får en ökad mångfald. Och det kan man ju spontant tycka är bra, och använda som något billigt argument för att klimatförändringen inte är något problem, men det här beror ju på att vi får in en massa sydliga arter, samtidigt så får ju de nordliga arterna problem för de får ju liksom ingenstans att ta vägen längre norrut. Så när man tittar på detta så är det jätteviktigt att ha ett helhetsperspektiv över hela landet, vad som egentligen händer med mångfalden när klimatet förändras.
Olivia: Och liksom om man kollar på det globalt, för du sa i Sverige kanske blir fler arter men globalt…
Henrik: Ja, det här leder ju till att mångfalden globalt kommer att minska, så att även om mångfalden ökar lokalt för vissa ställen, så hotar ju klimatet som sådan mångfalden i stort.
Olivia: Och Lena, du håller ju på med akvatiska miljöer, kan man se några sådana här tecken i de vattenlevande arterna?
Lena: Arterna i sjöarna och i havet påverkas ju då också, framförallt av den här ökade vattentemperaturen. Och de känner ju av den här ökade vattentemperaturen direkt i sin livsmiljö, och det man framförallt ser är också förändringar i isträckets utbredning under vintern. Och då ser vi också bland sälarna till exempel, så har vi Vikaresälen som behöver isen för sin fortplantning, vikaren har sitt bo på isen, på vintern, där den föder sina ungar och ge di till sina ungar, och är då uttryckligen beroende av att det ska finnas tillräckligt med havsis för att de ska kunna föröka sig där.
Olivia: Är det här någonting som man redan har kunnat se?
Lena: Ja, man har sett förändringar i vikarens beteende och dess reproduktionen sker under isfria vintrar när man jämför dem med så att säga normala vintrar.
Olivia: Och i den här rapporten då läste jag också om att liksom… just kusthaven i Sverige är ett av de känsligaste områdena när det kommer till klimatförändringarna. Varför är kustområdena så känsliga för klimatförändringen i Sverige?
Lena: Det som man kan komma ihåg också är att Östersjön som helhet tillhör de haven i världen där klimatförändringarna sker som snabbast idag. Och det som är speciellt med Östersjön, det är ju då också att det redan i dagsläget är påverkat av många belastningar från människan, till exempel övergödning och överfiske. Och vi har varit för dåliga då, på att hushålla med ekosystemet bärkraft och belastat systemet över lång tid, och det här måste vi betala nu, för det här är någonting som vi måste ändra på för att kunna möta de här ytterligare utmaningarna som kommer med den globala uppvärmningen.
[musik]
Olivia: Nu ska vi prata mer om markanvändning, vi var inne på det tidigare avsnittet, och då pratade vi om det här stora globala perspektivet att man har avverkat skog till förmån då för jordbruk, och det här har då lett till stora utsläpp av koldioxid. Men hur ska man liksom få den här ekvationen att gå ihop, för att vi behöver ju mat, och vi blir ju bara fler på jorden?
Henrik: Om man börjar i en liten annan ände, för att nå Parisavtalet så måste vi minska våra utsläpp av växthusgaser, men för att klara detta så krävs också negativa utsläpp, vilket bland annat kan vara upptag av koldioxid i vegetation och mark och i skogen, men också i jordbruket. Det innebär ju att man kan utnyttja skog- och jordbruksekosystem i så kallade naturbaserade lösningar, det vill säga man hittar lösningar som både kan påverka upptaget av koldioxid och inlagring av koldioxid och samtidigt vara lösningar när det gäller biologisk mångfald eller jordbrukets hållbarhet, och vi har väldigt mycket jordbruksmark globalt, och det innebär ju att det finns en stor potential att lagra in kol i jordbruksmark.
Olivia: Men hur gör man det? Hur ser man till att jordbruket lagrar in kol?
Henrik: Genom att man till exempel har så kallade mellangrödor.
Olivia: Och vad är det för något?
Henrik: Det är det man har mellan de ordinarie grödorna för att till exempel binda in kväve i marken. Man kan också ha plöjningsfritt jordbruk, och detta är då åtgärder som ökar den biologiska mångfalden i marken. Det här innebär ju att vi faktiskt måste fundera över vilka val vi gör i samhället. Huvuddelen av jordbruksmarken används ju faktiskt för att producera foder till djur, så genom en omläggning av vår diet, som inte förhindrar oss att äta kött och dricka mjölk även i framtiden, men en viss omläggning av dieten skulle ju minska behovet av jordbruksareal väldigt radikalt. Och då får man ju fundera på hur man ska kombinera ihop hur man ska vara klimatpositiv, producera livsmedel och samtidigt behålla den biologiska mångfalden, och sådana lösningar finns, och det är demokratiska beslut för hur vi ska ha styrmedel för att komma till dem målen - om vi nu vill uppfylla dem.
Olivia: Så det är inte jordbruket i sig som är problemet, utan det hur man bedriver jordbruket som kan påverka den biologiska mångfalden?
Henrik: Jordbruket i sig kan vara ett problem, men jordbruket kan ha både positiva och negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden. Och de skogar som jordbruksmarken ersätter ser väldigt olika ut.
[musik]
Olivia: Men kan du ge exempel på fler sådana lösningar som både gynnar den biologiska mångfalden och klimatet?
Henrik: När det gäller landområden så skulle jag vilja slå ett slag för den klassiska naturvården, för en möjlighet att just kombinera både hanteringen av klimatfrågan, anpassningen till klimatet, och motståndskraften hos den biologiska mångfalden. Därför att traditionell naturvård betyder ju att man minskar den allmänna stressen på den biologiska mångfalden.
Olivia: Men vänta, vad menar du när du säger traditionell naturvård?
Henrik: Till exempel avsättning av naturreservat eller nationalparker. Det finns finska studier, återigen på fåglar - för man har data på detta, som visar att fågelsamhällena blir mer motståndskraftiga mot klimatförändringar inom skyddade områden än utanför skyddade områden. Så genom att skydda mer natur kan man ta upp mer kol i marken, man kan göra den biologiska mångfalden mer motståndskraftig mot klimatförändringen, men man kan också underlätta för mångfalden att sprida sig. Och jag säger detta just för att det ibland förs fram att det finns en motsättning mellan klimatarbetet och bevarandet av den biologiska mångfalden. Men om man är fiffig och tänker efter lite så kan man hitta just de här naturbaserade lösningarna som minskar konflikterna mellan naturvård och klimatåtgärder, och jag tror att det är väldigt viktigt.
Olivia: Ja, men blir det ändå inte lite konflikt mellan klimatet och den biologiska mångfalden? Alltså om vi vill leva som vi gör nu i alla fall… För det stora problemet är ju ändå utsläppen av fossila bränslen, och om vi ska byta ut det på något sätt så blir det ju mer förnybar energi, och det kräver landareal.
Lena: Ja, jag tänkte reflektera över det där som du sa också: “om vi vill fortsätta leva som vi har gjort idag så måste vi...” och det är en intressant utgångspunkt för att det kommer vi inte kunna göra, vi kommer inte kunna leva som vi gjort i framtiden, och det kan ju vara provocerande och aktivistiskt att säga så. Men om vi tittar tillbaka i tiden - det har vi ju aldrig gjort, vi har ju alltid levt på olika sätt genom olika historiska epoker, och det här är ju helt enkelt en verklighet som vi ser framför oss idag. Och då är det ju bara en fråga om hur vi ska leva i framtiden, inte att vi ska fortsätta leva i det som har varit, för den tiden har passerat.
Olivia: Men om vi ändå kommer tillbaka till den här konflikten då, för typ utbyggnad av havsbaserad vindkraft till exempel, det ses ju som en stor möjlighet för att nå svenska klimatmål, för vi har lång kustremsa och bra vindförhållanden. Och då undrar jag, vad händer i havet när man sätter upp dem, kan det påverka den biologiska mångfalden? Både positivt eller negativt, men någon effekt har det väl ändå att det kommer upp en massa vindkraftverk?
Lena: Ja, det här är något som diskuteras väldigt mycket idag, och intresse för expansion och utbyggnad av havsbaserad vindkraft är ju rekordstor idag. Och det som många är oroliga över är ju hur det här kan påverka den biologiska mångfalden, med bakgrund av att vi vet att många av våra havsområden redan idag är kraftigt påverkade och belastade, så blir det här en ytterligare stressfaktor som kommer att avgöra om ekosystem kollapsar eller inte, eller blir det här en möjlighet för oss att producera energi på ett hållbart sätt? Så det är där den här diskussionen går. Men det är också en lokaliseringsfråga, eller en planeringsfråga, för många områden som är mest lämpliga för havsbaserad vindkraft - tekniskt mest lämpliga, är ofta samma områden som har viktiga naturvärden, för de är kustnära, grunda, och lättillgängliga att bygga på. Och här har ju vindkraftsbranschen en utmaning, att motarbeta den här konflikten genom att planera för teknik som kan användas på större djup och som är mer flexibla i vart de kan placeras. Och min upplevelse av den här utvecklingen är att det här är en utmaning som vindkraftsbranschen kan bemöta, det finns idag teknik som gör att den här problematiken med att hitta lämpliga lokaliseringsplatser till havs, den är inte lika stor som den var säg för två decennier sen - för nu finns teknik som är mer flexibel för vart man kan placera den. Och det där är väldigt viktigt, för lokaliseringsfrågan är den absolut viktigaste när det gäller de här förutsättningarna för samexistens mellan havsbaserad vindkraft och biologisk mångfald.
Olivia: Ja, men det är ju lite det som Henrik kom in på också förut, när vi pratade om jordbruk, att det ofta handlar om vilken typ av skog man ersätter med jordbruk också, och här vilken typ av havsmiljö man exploateras.
Lena: Ja, absolut, väldigt bra jämförelse.
Olivia: Men jag tänker att det var det för den här intervjun. Tack så mycket, Lena Bergström, docent vid institutionen för akvatiska miljöer på Sveriges lantbruksuniversitet, och Henrik Smith, professor vid centrum för miljö- och klimatvetenskap vid Lunds universitet, för att ni var med i dag!
Lena: Mm, tack! Hej då!
Henrik: Tack, hej, hej!
Olivia: Hej då!
[musik]
Olivia: Nu är vi tillbaka med Thomas Lyrholm och Markku Rumukainen, och vi ska blicka ut lite mer och prata om den biologiska mångfalden och klimatet ur ett mer globalt perspektiv. Och vi ska börja att prata om klimatet, det är ju så att 2015 så skrev världens ledare på Parisavtalet, man lovade att begränsa den globala uppvärmningen till långt under 2 grader och att sträva efter att hålla uppvärmningen under 1,5 grader. Vad kom man fram till i den här rapporten, bromsar vi in någonting?
Markku: Alltså, det kan man inte påstå, eftersom de globala utsläppen har fortsatt att öka de senaste åren. Och vi har allt mindre kvar av den så kallade kolbudgeten, alltså de samlade utsläppsmängden som motsvarar en viss global uppvärmningsnivå. Det finns en viss inbromsning i ökningstakten för de globala utsläppen, men som sagt de fortsätter att öka vilket inte ligger i linje med klimatmålen.
Olivia: Nej precis, för uppvärmningen kan ju inte bromsas om inte utsläppen försvinner, och nu blir de fortfarande alltså mer och mer för varje år.
Markku: Ja, utsläppen måste gå ned till noll för att uppvärmningen ska avstanna.
Olivia: Men okej, så utsläppen fortsätter att öka, men ändå, det finns väl en stor vinst med att vi har fått till det här Parisavtalet?
Markku: Ja, man kan faktiskt prata om tiden före Parisavtalet, och sedan dess har många länder konkretiserat sitt klimatarbete och ambitionsnivån har klart ökat i världen. Den förväntade temperaturökningen under 2000-talet beräknas till någonstans mellan 2 och 3 grader, förutsatt att allt det som har sagts och allt det som har lovats också hålls.
Olivia: Men ser det ut som om länderna håller vad de lovar?
Markku: Eh, ja det gör det väl, men problemet är att om vi tänker på 1,5-gradersmålet, och 2-gradersmålet så har inte länderna lovat tillräckligt än så länge. Länderna som har lagt fram nationella klimatplaner kanske kommer att hålla dem, alltså i första hand att man följer dem de närmaste åren. Men de nationella klimatplanerna som ingår i Parisavtalets arkitektur måste också skärpas till om de globala klimatmålen i Parisavtalet ska kunna nås.
Olivia: Och nu ska vi ta in dig Thomas igen, för i ditt ämne, den biologiska mångfalden, så har ni också fått ett liknande avtal, i december 2022 så fick man vad som har kallats lite som ett Parisavtal fast för den biologiska mångfalden. Och världens länder lovade att man skulle skydda 30 % av världens hav, floder, sjöar, och landyta. Kan man kalla det för ett historiskt avtal?
Thomas: Ja, det kan man göra. En skillnad med det här avtalet mot tidigare är att det är ett bredare angreppssätt vad gäller hela samhället. Det inriktar sig verkligen på att alla sektorer i samhället ska bidra då, så att man verkligen ska involvera näringslivet och olika intresseorganisationer och så vidare.
Olivia: När man pratar om klimatet, då ser man ju ändå så en grön omställning att det har börjat ske saker i industrin - att näringslivet är med. Kan man se samma sak med den biologiska mångfalden, eller har man inte kommit dit än?
Thomas: Man har inte riktigt kommit lika långt men man märker ett väldigt stort intresse och engagemang från näringslivet, som vill ha mycket mer kunskap och vägledning kring frågor om biologisk mångfald, så det finns gott hopp om att få det här engagemanget som behövs av olika samhällssektorer. Men frågan är ju lite mer komplex kanske man kan säga när det kommer till biologisk mångfald, alltså när man tänker klimat då blir det för företag och så vidare lättare att se… koldioxidminskning - vad innebär det liksom i just att minska koldioxidutsläppen. Medan biologisk mångfald - där finns så många olika faktorer som man ska ta hänsyn till, många olika möjliga utkomster och möjligheter, så det är inte bara en valuta som med koldioxid på det sättet.
[musik]
Olivia: Och nu ska ni få en liknande fråga som jag ställde till Lena innan, det handlar om att vi har ett ambitiöst avtal när det gäller klimatet och i har ett ambitiöst avtal när det gäller den biologiska mångfalden, som världens ledare har skrivit på, och då undrar jag, kan man klara av att följa båda de här två avtalen samtidigt? Alltså kan man skydda en massa natur samtidigt som man klarar den här snabba inbromsningen som Parisavtalet kräver, eller finns det en konflikt mellan det här?
Markku: Jag skulle säga att det inte funkar om vi skulle försöka lösa problemen var för sig, utan det bästa är att försöka att titta på dem som ett problem - ett kopplat problem. Och vi tänker att genom hållbar markanvändning så kan vi minska trycket på klimatsystemet och vi kan minska trycket på biologisk mångfald och ekosystem. Om vi har hållbarare matvanor då innebär det att vi behöver använda mindre mark intensivt, vilket återigen minskar trycket på klimatsystemet och biologisk mångfald. Ytterligare exempel är att om vi effektiviserar hur vi använder jordens resurser, materiell energianvändning, i industrin, produktion men också hållbar konsumtion, så minskar utsläppen och trycket på ekosystem. Så det finns väldigt många saker som vi kan och behöver göra, som faktiskt bidra till lösningar på både klimatdelen och för den biologiska mångfalden och ekosystem. Men det här med resursanvändning, det finns beräkningar för att resursbehovet för alltså material för klimatomställningen är mycket mindre än de resurserna som vi gräver ut ur jorden idag - i ett fossilt samhälle, i en fossil ekonomi, men med olika geografiska mönster.
Olivia: Och det här är ju jätteintressant, och jätteviktig fakta, att det faktiskt krävs mindre resurser för att ställa om till ett förnybart samhälle gentemot resurserna som krävs för ett fossilt samhälle, bara att resurserna ser lite annorlunda ut. Men för att sammanfatta det här då, kan man säga att man bör se klimatförändringen och hotet mot den biologiska mångfalden som ett och samma problem, för att man ska klara av att lösa båda två?
Markku: Ja, de har på många sätt samma bakomliggande drivkrafter, och det finns mycket som förenar möjligheterna till lösningar. Så, ja, absolut, ett problem med många olika dimensioner.
Olivia: Har du något du vill lägga till Thomas?
Thomas: Ja men nej, det är en bra beskrivning av förutsättningarna, och det är just det att det är samma typ av problemställningar som hållbar konsumtion och hållbar markanvändning.
Olivia: Så samma typ av problemställningar, det var bra slutord för den här podden. Tack så mycket för att ni ville vara med, Thomas Lyrholm, Sveriges kontaktperson för IPBES och Markku Rummukainen, Sveriges kontaktperson för IPCC.
Thomas: Ja, tack så mycket.
Markku: Ja, tack du.