Har du någon gång funderat på varifrån våra vattendrag får sitt vatten? Kristin Röja jobbar som hydrolog på SMHI och i det här avsnittet berättar hon om allt från vattnets kretslopp till hur mycket vattendrag det finns i Sverige. Välkommen till SMHI podden och serien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund. Välkommen till podden Kristin.

Tack så mycket.

Du är ju hydrolog. Ja. Hur blir man hydrolog?

Det finns många olika sätt skulle jag säga att bli hydrolog. Jag själv läste geografi som kandidatprogram och sen så läste jag ett masterprogram i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser. Men man kan också gå andra vägar. Jag vet många av mina kollegor har till exempel läst masterprogram i, eller de har läst till civilingenjörer. Så det finns olika vägar att gå.

Ja. Och det säger mig att du kan väldigt mycket om vatten för du jobbar också som hydrolog på SMHI. Och idag ska vi prata om varifrån vattendrag får sitt vatten.

Ja.

Jag tror inte att det går att prata om vatten ute i naturen om vi inte pratar om ett utav naturens kanske största fenomen och det är vattnets kretslopp. Kan du förklara för mig och lyssnarna vad är vattnets kretslopp?

Ja, vattnets kretslopp eller den hydrologiska cykeln som det också kallas. Det beskriver vattnets flöde eller cirkulation mellan olika system på jorden kan man säga. Så mellan atmosfären, landområden, grundvattenmagasin, levande organismer och havet. Och även oss människor. Vi har en väldigt stor påverkan på den hydrologiska cykeln. Men om jag då förenklat skulle beskriva vattnets kretslopp så tänker jag att jag kan börja med atmosfären. För när vattenångan i atmosfären kondenserar, alltså omvandlas från vattenånga till flytande form så faller det över land och hav i form av nederbörd. Främst då som regn och snö. Och om nederbörden faller som snö så lagras vattnet i snön tills dess att vattnet smälter. Och när snön då smälter eller om nederbörden faller som regn så kan vattnet ta många olika vägar på marken eller på jorden. Det kan till exempel rinna av på markytan och ut i våra vattendrag och sjöar. Eller det kan infiltrera ner i jorden eller ännu längre ner och fylla på våra grundvattenmagasin. Men det kan också avdunsta eller transpirera. Och avdunstning innebär att vatten omvandlas från flytande form till vattenånga. Och då förs vattnet tillbaka till atmosfären där det började. Och transpiration är när växter avger vattenånga. Men det vattnet som inte avdunstar eller transpirerar kommer till slut att rinna ut i havet. Och där kommer det vattnet att avdunsta och då återföras till atmosfären. Men man får inte heller glömma att det här sker på många olika tidskalor. Man brukar prata om uppehållstid, alltså hur länge en vattenmolekyl generellt sett uppehåller sig i ett visst system, till exempel i ett grundvattenmagasin. Och det kan vara i atmosfären så kan det vara bara några dagar medan i vissa grundvattenmagasin så är det tusentals år.

Och hur mycket vattendrag har vi i Sverige? För det känns ju ändå som att Sverige är ett land där det finns mycket vatten.

Ja, det finns det ju. Men det är lite svårt att svara på för det beror lite på hur stora vattendrag, eller hur små vattendrag man ska säga, som man inkluderar i beräkningen. Men om man tittar på en databas som heter Svenskt vattenarkiv från 2016, då får man fram ungefär att det finns 15 000 mil vattendrag i Sverige. Om man inte räknar med sjölängden. Och om man räknar med sjöar så är det ungefär 21 000 mil. Så kanske någonstans däremellan. Eller ännu mer om man räknar med ännu mindre vattendrag. Så det är lite svårt att säga faktiskt.

Så ganska mycket vatten i Sverige med andra ord.

Ja.

När man är ute vid sjöar eller går vid någon fin bäck eller liknande så tror jag inte att man ställer sig frågan. Men det kanske man borde göra. Hur fylls det här på med vatten? Har det alltid funnits vatten här? Varför sjunker det inte undan? Det är en massa frågor egentligen när man väl börjar fundera på det. Så hur fylls de på?

Ja, om man ska prata om det så tänker jag att man kanske behöver prata om vattenbalansen. Och vattenbalansen är balansen mellan inflöde och utflöde av vatten till ett område över en viss tidsperiod. Och om man då tar en sjö som exempel så beräknar man vattenbalansen som summan av det vatten som tillförs sjön från till exempel markytorna runt omkring eller vattendraget som rinner in i sjön. Men även den nederbörd som faller direkt på sjöytan. Och så tar man då det minus utflödet från sjön. Och då är det avdunstningen från sjöns vattenyta, alltså omvandlingen från flytande vatten till vattenånga. Och så det vatten som rinner ut ur sjön via vattendraget. Och då får man då en vattenbalans. Så om det tillförs mer vatten till sjön än vad det flödar ut ur sjön då får man en positiv förändring, alltså att vattennivån i sjön höjs.

Och tillförsel av vatten kan ju vara regn, snö, egentligen all form av nederbörd.

Ja, och nederbörd både direkt på sjöytan eller det som rinner av på markytan och in i sjön.

Men kan det bildas nya vattendrag?

Det kan det göra. Det finns ju både permanenta vattendrag, alltså där det i princip flödar vatten året runt, men också tillfälliga vattendrag. Där det bara flödar vatten när det har regnat, till exempel. Så det finns lite olika typer av vattendrag.

Nu kommer de här frågorna som kanske barn säger, men varför är det så? Varför är det så att vi har en liten sjö? Jag bor ute i skogen, jag har en liten sjö och där finns det alltid vatten. Och sen bara några hundra meter därifrån så finns det en grop. Men där rinner det undan. Vad är skillnaden?

Man kan ju kolla på vattenbalansen på många olika skalor. Om man tittar på den skalan på den här lilla gropen så handlar det om att utflödet från den här lilla gropen är större än vad inflödet av vatten är.

Och det kan ju inte bara vara avdunstning då, tänker jag?

Nej, utan då kan det också vara att vatten infiltrerar ner i marken. Till exempel avdunstning, att vattnet flödar ut från den här lilla gropen eller att det infiltrerar ner i marken.

Kan vi människor påverka vattendragen på något sätt?

Ja, det skulle jag verkligen säga. Jag skulle säga att egentligen allt vi gör påverkar antingen hur vattendragen ser ut, alltså deras morfologi eller flödet i vattendraget eller innehållet i vattnet som föroreningar till exempel. Och en väldigt stor påverkan är urbanisering. När vi skapar hårdgjorda ytor så kan inte vattnet infiltrera ner i marken utan rinner istället av på markytan. Och det påverkar då våra flöden i våra vattendrag förut. Men också, det kan ju bidra till att man bygger bort vattendrag också eller att man leder om vattendrag.

Okej, men vi har pratat om människans påverkan på vatten. Och vi var lite inne på det här innan just det här med varför bildas det inte nya sjöar rent spontant så. Men kan det uppstå andra vattendrag efter? Säg att vi har en jättesnörik vinter, tung snö med mycket vatten, snö med hög densitet. Och sen har vi en riktig regnig vår, vi har inte en särskilt varm sommar och sen kommer vi till hösten och då är det regn igen. Kan det då uppstå nya vattendrag?

Ja, som jag sa så finns det de här tillfälliga vattendragen. Men jag tror att för att det ska uppstå ett permanent vattendrag så kanske det krävs lite mer än en säsong. Vattendrag skapas ofta genom att de eroderar marken, jorden eller marken. Så jag tror att det krävs lite mer än en regnig vår för att det ska skapas nya vattendrag.

Så om man tittar ut och har en stor pöl i sin trädgård så ska man inte tänka att nu har vi en sjö här?

Nej, det skulle jag inte säga. Men en tillfällig kanske. En tillfällig sjö. Man brukar ofta kolla lite på storleken. Storleken av en vattensamling brukar ofta avgöra om man definierar den som sjö eller inte. Eller om det är en pöl då. Men den definitionen är också lite luddig.

En sista fråga innan vi avrundar. Vad är det bästa med vatten? Oj.

Jag skulle säga att man kan bada i det.

Det räcker för mig.

Tack så mycket Christine.