Avsnitt 2: Klimatforskarna: "Kraftigare uppvärmning i Sverige.”

Gäster: Erik Engström och Abhay Devasthale

Programledare: Olivia Larsson

(Introduktionsmusik)

(Erik Engström)

Globalt sett har ju temperaturen sedan artonhundratalet stigit ungefär en grad, men i Sverige så är det en kraftigare uppvärmning för att vi ligger långt norrut och nära den nordliga poolen. Och så här för Sverige har vi ungefär en uppvärmning på 2 grader.

(Musik)

(Olivia Larsson)

Att vi ska lyssna på klimatforskarna, det får vi ofta höra i samhällsdebatten. Men vad är det egentligen som dom säger? Det ska vi ta reda i SMHI-poddens avsnittsserie “Klimatforskarna”. SMHI har ett av Sveriges största forskningsinstitut för klimatforskning. I den här podden så kommer vi gästas av både experter och forskare som jobbar här och de kommer berätta för oss om hur världen förändras om vad vi kunde göra åt det.

(Musik)

(Olivia Larsson)

Hej, och välkomna till SMHI-podden och till avsnittsserien “Klimatforskarna” som idag ska handla om observationer. Vilket är hur vi ser att klimatet förändras. Och jag som programledare heter Olivia Larsson och är klimatvetare och jobbar som kommunikatör här på SMHI De gästerna jag har med mig idag är dels Erik Engström, som är filosofie doktor inom atmosfärisk kemi. Han jobbar mycket med att kommunicera kunskapen som SMHI har inom klimat och luftmiljö. Erik jobbar även bland annat med homogenisering av temperatur och nederbördsobservationer. Vad det är för någonting ska vi prata om senare i avsnittet. Men välkommen hit Erik!

(Erik Engstöm)

Tack.

(Olivia Larsson)

Vi har även med oss Abhay Devasthale som är docent vid Stockholms universitets meteorologiska institution och som jobbar här på SMHI och med att forska på moln och aerosoler. Välkommen hit Abhay.

(Abhay Devasthale)

Tack så mycket.

(Olivia Larsson)

Ni båda två jobbar ju med observationer på två helt olika sätt. Erik, du jobbar med mätserier. Vad är det man mäter då och hur mäter man det?

(Erik Engström)

Ja, vi har ju ett nät med observationsstationer i Sverige som vi sköter på SMHI och då är det som jag jobbar mest med de meteorologiska mätningarna. Det är ju vid markytan då temperatur nederbörd, vind och så. Och sen har vi ju också hydrologiska mätningar i vattendrag och sjöar och oceanografiska mätningar också. Men det är framförallt de meteorologiska som jag jobbar med.

(Olivia Larsson)

Och hur många sådana här stationer finns det i runt om i Sverige?

(Erik Engström)

Vi har ungefär etthundrafemtiotal automatiska mätstationer som mäter med väldigt hög tidsupplösningar och sen har vi ungefär 400-500 manuella mätningar som har mer dygnsupplösning då på mätvärdena.

(Olivia Larsson)

Vilken tidsperiod handlar det här om, för jag antar att man inte kunnat mäta i all oändlighet?

(Erik Engström)

Just det, SMHIs föregångare upprättade ju ett nationellt nätverk av observationsstationer. Ungefär år 1850-1860, så det är från den tidpunkten vi har så att säga landsomfattande mätningar och sen finns det ju enstaka platser som har mätt längre i Sverige också.

(Olivia Larsson)

Jag läst Uppsala firade 300 år som en mätserie.

(Erik Engström)

Ja, det är ju Uppsala, Stockholm, Lund till exempel eller platser vi har mätningar ända från sjuttonhundratalet. Så att det är väldigt häftigt tycker jag och får jobba med så långa mätserier. Sen om man tittar på strålning så har vi från i Stockholm då mätningar på 100 år, så en del mätserier är de längsta av sin typ i världen.

(Olivia Larsson)

Det är häftigt! Och Abhay, du jobbar med satelliter i stället. De har inte funnits sen sjuttonhundratalet utan är en modern operationsteknik. Men när var det egentligen som man började använda satelliter i meteorologiskt syfte.

(Abhay Devasthale)

Den allra första vädersatelliten lanserades redan den 1 april 1960. Men de satelliter som vi använder i våra projekt är från slutet av 1970-talet. Det är därför att de hade liknande instrument på sig och dessa likartade data kan vi då använda för att ta fram klimatinformation.

(Olivia Larsson)

Vad är det man ser eller vad är det man kan observera med de här satelliterna?

(Abhay Devasthale)

Man kan observera många parametrar som är viktiga för klimatstudier. Både på land och havsytor, och naturligtvis även i atmosfären. Och det har de faktiskt gjort sedan de senaste 40 åren. Och det är en viktig aspekt för att möjliggöra klimatstudier. Vår grupp inom SMHI har expertis när det gäller att använda satellitdata för att forska om atmosfäriska parametrar, särskilt för att studera olika molnegenskaper, till exempel molnighet, molnens fysiska och optiska egenskaper, aerosoler och strålning.

(Musik)

(Olivia Larsson)

Vi ska alltså prata om observationer i dagens avsnitt och vi kommer börja prata om mätdata och ditt arbetsområde Erik och sen går över till Abhays forskningsområde med satelliter, moln och aerosoler.

Men om vi börjar med dig då Erik, 300 år gamla mätningar, är de tillförlitliga?

(Erik Engtsröm)

Ja vissa parametrar har vi kunnat mäta länge med väldigt bra noggrannhet som till exempel temperatur och lufttryck, så det är de. Det är väldigt bra data medans andra parametrar är betydligt svårare att mäta bra eller rätt, till exempel nederbörd eller vind.

(Olivia Larsson)

Så det är all den här data då som man har samlat in i Sverige i hundratals åren. Hur är den tillgänglig för er?

(Erik Engström)

All data, alla observationer som har gjorts under de har hundratals åren och hundratals stationerna de finns i sparade i pappersjournaler där siffrorna är antecknade. Men för att de ska bli användbara i vårt arbete då för att studera klimatet och för forskare också i omvärlden så måste de ju finnas digitalt. Från femtiotalet och framåt kan man väl säga att i princip allting är digitaliserat och tillgängligt. Vi har ju öppna data på SMHI, så alla våra observationsdata är tillgängliga för alla i samhället och omvärlden. Men data innan 1950 så man kan säga från 1850 till 1950 är bara en delvis digitaliserat nu. Så att det är något vi kontinuerligt jobbar med att knappa in de siffrorna och spara dem i vår databas. Sen utvecklades ju tekniken också med bildigenkänning och maskininlärning så jag hoppas att vi kan snabba upp den här processen med ny utveckling och ny teknik.

(Olivia Larsson)

Väldigt mycket data har ni. Som du sa hundratals år, hundratals stationer och man mätte ju inte ens en gång om dagen man mätte ju… Ja, hur ofta mätte man?

(Erik Engström)

Det vanliga var ju på de manuella stationerna att man mätte ungefär kanske fyra gånger per dag vid vissa tidpunkter under dygnet.

(Olivia Larsson)

Så ni har massa att knappa in så länge innan vi får bättre AI?

(Erik Engström)

Absolut.

(Olivia Larsson)

Vad gör ni med den här datan då? Vad används den till på SMHI?

(Erik Engström)

Dels observationer, den används för att verifiera modeller och som input är prognosmodeller och klimatmodellerna för att de ska ha rätt utgångsläge och man kan kontrollera att de beskriver klimatsystemet på rätt sätt med med hjälp av observationer. Sen är det också observationerna en viktig del att titta på och hur klimatet har förändrats hittills i Sverige. Och för att kunna göra det och kunna studera klimatet så måste vi säkerställa att förändringar vi ser i observationerna trender och så bara beror på förändringar i klimatet. Så att då då måste vi kvalitetssäkra datorn då för att de ska gå att använda i klimatstudier.

(Olivia Larsson)

Det är det här som är homogenisering som jag sa i din introduktion.

(Erik Engström)

Ja just det. Det stämmer bra och med homogeniseringen så korrigerar vi, rättar, datan för fel då som kan påverka på observationerna. Till exempel om man ändrar med tekniken instrument eller man byter observatör kan faktiskt också påverka mätningarna eller om omgivningen förändras. Man bygger eller ta bort hus eller växtligheten förändras. Träd och buskar kommer till eller försvinner.

(Olivia Larsson)

Vad är det som händer då om man till exempel har en mätstation som först var på landet eller man ska säga och sen så blir det helt plötsligt en stad som växer ut där?

(Erik Engström)

I bebyggelsen och i staden så absorberas mer värme så att det höjer temperaturen i omgivningen så då brukar man ju prata om den här urbaniseringseffekten eller värmeöar i städer. Så det påverkar ju att tidigt i temperaturmätningarna så kanske man hade satt en termometer på utsidan av ett fönster i en byggnad för att lätt kunna läsa av den inifrån. Men då påverkas ju mätningen av värmen från byggnaden och husväggen så att sådana saker får man korrigera för då.

(Olivia Larsson)

Intressant. Och sen när ni har då liksom dagens klimatdata som är uppmätt och så har vi de här jättegamla mätserierna. Hur gör man för att jämföra klimatet? För man kan ju inte bara ta årets medeltemperatur och typ jämförde med 1862 utan ni använder er av normalperioder. Vill du berätta vad det är.

(Erik Engström)

För att kunna beskriva klimatet så kan man inte titta på enskilda dagar eller år, utan vi måste ju titta... Man kan säga att klimatet är ett genomsnittligt väder under en längre tidsperiod för en plats och då använder vi till exempel normalvärlden som är medelvärden över minst 30 år för den platsen. Och då kan man på ett mer statistiskt rätt sätt beskriva klimatet.

Om vi ska titta på hur klimatet förändras så får vi jämföra två sådana här perioder. Så vi kanske tar en period, en 30-årsperiod på 1800-talet, och en 30-årsperiod nu och så kan vi jämföra dem och då kan vi få en bra statistisk bild av hur klimatet förändras.

(Olivia Larsson)

Och vad har ni sett då? Har ni kunnat identifiera några tydliga förändringar på den här datan i Sverige?

(Erik Engström)

Ja, det mest grundläggande och tydligaste är att det blir varmare, temperaturen stiger. Globalt sett har ju temperaturen sedan artonhundratalet stigit ungefär en grad, men i Sverige så är det en kraftigare uppvärmning för att vi ligger långt norrut och nära den nordliga poolen. Och så här för Sverige har vi ungefär en uppvärmning på två grader.

En annan förändring som vi också ser är att nederbörden generellt sett ökar. Det har i alla fall (gjort det) på årsbasis och det har gått ungefär från sexhundra millimeter i genomsnitt för Sverige per år till sjuhundra millimeter. Sen i och med att temperaturen stiger så blir snösäsongen kortare också så att antalet dagar med snötäcke har minskat också.

(Olivia Larsson)

Så vi får mindre vintrar, varmare genomsnitt och mer regn, men det riskerar väl även att bli torrare även om det regnar mer?

(Erik Engström)

Jo det vi har talat om nu, eller som jag har nämnt nu, är ju genomsnittet för hela Sverige och för hela året, men förändringarna är ju inte jämna på det sättet. Utan det kan skilja sig för olika delar i Sverige och för olika tider på året. Så det kan även bli så att risken för torka ökar också, för när temperaturen stiger så ökar avdunstningen och då kan vi få torka på vissa platser och perioder. Även om medelregnet ökar i Sverige

(Olivia Larrson)

Ser den här förändringen likadan ut över hela Sverige?

(Erik Engström)

Nej, vi har ju för temperaturen då en gradient att temperaturökningen är starkare ju längre norrut vi kommer. Så att det är ju starkare uppvärmning i norra Sverige än i södra Sverige. Och också nederbörden är lite olika fördelad, så att vi har ju redan nu en hel del problem med torka i sydöstra Sverige och det kan vi säga att det kommer vi ha fortsättningsvis i framtidens klimat.

(Olivia Larsson)

Så det finns en nordsydlig gradient i Sverige, men om man kollar liksom på året då? Kan man se klimatförändringarna större på vissa årstider?

(Erik Engström)

Ja både för temperaturen och nederbörden så är det ju variationer under årstiderna. Så att till exempel de extremt kalla dagarna på vintern blir mer blir färre snabbare än de varma dagarna på sommaren är ju en sådan förändring man ser.

(Musik )

(Olivia Larsson)

Okej, men tack så mycket Erik Engström för att du ville vara med och berätta om mätdata och hur det blir tillgängligt och hur man använder det.

(Erik Engström)

Tack så mycket.

(Olivia Larsson)

Nu ska vi istället gå över till att prata om de observationer man kan göra med satelliter och det är ju du Abhay som är expert på det. Du har jobbat med att forska på moln och aerosoler under en väldigt lång tid med hjälp av satelliter. Bara på SMHI har du varit i 14 år. Och aerosoler det är de här små partiklarna i luften som är så lätta att dom kan liksom flyga omkring. Det är inte ett vetenskapligt ord, men de finns alltså i atmosfären, småpartiklar. Och de kan vara där dels naturligt från typ vulkanaska eller sand och de kan också vara antropogena, alltså typ förorening och sådant som människan har släppt. Men vi kommer tillbaka till de här aerosolerna senare och så ska det ju börja med och prata om moln istället. Och moln, det är en väldigt komplex del av vårt klimatsystem för att det finns dels moln som verkar kylande genom att de reflekterar bort solinstrålningen. Men det finns också andra typer av moln som istället absorberar värme. Och varför det är så det ska du Abhay få berätta för oss.

(Abhay Devasthale)

Det ska jag kanske börja med säga att molnen är onekligen viktiga i klimatsystemet. Tack vare satellitdata vet vi att de täcker nästan 70 % av vår planet. De reglerar nederbörd, solinstrålning och temperatur och jordens energibudget helt enkelt. Många lyssnare ver säkert att det finns olika typer av moln typer i troposfären och det finns olika sätt att klassificera dem. De flesta av de reflekterar solljuset tillbaka till rymden eftersom de är tillräckligt optiskt tjocka, men det finns också andra tunna moln som kan låta solljuset passera genom dem och samtidigt fånga in den långvågiga strålningen.

(Olivia Larsson)

Sen bara för att få det sagt så den långvågiga strålningen är alltså den värmestrålningen som kommer från jordytan. Alltså efter att den kortvågiga strålningen som kommer direkt från solen. Den kommer ju ner och träffar markytan som absorberar den och sedan den värmestrålning som då kommer från jordytan, alltså när värmen sprids. Och det är den långvågiga strålningen som vissa moln då absorberar och inte släpper igenom så att det blir liksom en ytterligare uppvärmning av atmosfären. Medan den här kortvågiga strålningen, det är den som liksom kommer direkt från solen och vill träffa markytan. Men så reflekteras viss av den strålningen sedan bort av ett moln i atmosfären så att det finns olika moln som har olika egenskaper. Och då verkar kylande eller värmande på jorden.

(Abhay Devasthale)

Ja, men i verkligheten är bilden är mycket mer komplicerat för att huruvida moln har en nedkylande effekt eller nettouppvärmande effekt. Det beror på många olika faktorer. Och inte bara på molnen själva. Till exempel, det beror på, vad är det för yta? Det beror på vilken årstid man pratar om, det beror på vilket geografiskt läge det handlar om. Om vi har lite tid, men jag kan jag kan ge några exempel här för att förklara det bättre.

När du flyger över till exempel atlantiska havet: du har kanske sett de låga moln, stratusmoln, de är vanligtvis optiskt tjocka nog att reflektera solljus tillbaka till rymden och detta solljus skulle annars ha absorberats av det öppna havet. I det här fallet har dessa moln ett nettokylande effekt. Men tänk, vad händer då när vi tar liknande stratusmoln, men nu placerar vi dem i Arktis och över havsis. Vad kan hända då på sommaren och på vintern? Det kan vara väldigt annorlunda. Om de molnen reflekterar mer solljus på sommaren den underliggande isytan så har de fortfarande en nettonedkylande effekt även där. Men i på vintern finns det inte solljus längre att reflektera så dessa stratusmoln skulle ändå fortsätta att fånga upp långvågiga strålningen som avvisas av havsytan så de kommer att ha det för en uppvärmande nettoeffekt på havsytan.

(Olivia Larsson)

Juste det är för att det inte är någon sol i Arktisk, alltså på vintern.

(Abhay Devasthale)

Ja, så dessa interaktioner är väldigt svåra att observera och modellera. Jag ska betona här att satellitdata kan ge väldigt relevant information i detta sammanhang och det är en av de grejer som vi forskar om.

(Musik)

(Olivia Larsson)

Så 70 % av vår planet är alltså täckt av moln och då är det rimligtvis viktigt att få mer kunskap om moln. Varför skulle du säga att det är så viktigt att forska på moln?

(Abhay Devasthale)

För att det finns flera anledningar för detta. Om vi tittar på global strålningsbudget så ser vi att molnen har en nettokylande effekt som motsvarar ungefär 20 kvadrat watt per kvadratmeter. Effekten är naturligtvis mycket ojämnt över tid och plats på jorden, men om vi gör några enkla beräkningar så ser vi att globalt sett även få procentuella förändringar i molnigheten kan antingen dämpa eller förvärra effekterna av klimatförändring som orsakas av människan. Det är därför viktigt att klimatmodellerna kan representera moln och deras effekter och ett realistiskt sätt, och vi vet också att klimatmodellerna har utvecklats avsevärt med tiden och de har blivit alltmer komplexa.

Även om de allra flesta av dagens klimatmodeller gör ett bra jobb när det gäller att representera det tidigare klimatet. Ha de ju fortfarande olika osäkerheter i sina simuleringar, och det finns många studier som visar att de största osäkerheterna i dagens klimatmodeller har sitt ursprung i otillräckliga representationer av moln och deras återkopplingar. Så det finns helt klart ett stort utrymme för förbättringar när det gäller moln i klimatmodeller.

(Olivia Larsson)

Ett viktigt forskningsområde då för att minska osäkerhetspannen i klimatmodellerna. Men vad är det som ni ser då i trenderna när ni observerar molnigheten?

(Abhay Devasthale)

Vi är precis på väg är att släppa en ny version av globala moln klimatologin som vi har tagit fram med hjälp av satelliter. På SMHI har vi sedan länge jobbat med att utveckla och förbättra algoritmer och programvaror som behövs för det och vi har gjort detta inom ett europeisk ramverk. I samarbete med sex andra vädertjänst tjänster. Och vi har inte haft tillräckligt med tid just nu för att göra en detaljerad analys ännu, men våra preliminära resultat tyder på att den globala molnigheten håller på att minska något under de senaste fyra decennier. Denna trend syns också i andra molnklimatologier, till exempel som de som tagits fram av våra amerikanska kollegor.

(Olivia Larsson)

Den globala molnigheten blir mindre och när jag försöker tänka på det så blir jag lite förvirrad för att jag tänker att om det blir varmare så borde det bli mer vattenånga eller då borde atmosfären kunna hålla mer vattenånga och molnen är uppbyggd av vattenånga. Borde det inte bli mer moln då?

(Abhay Devasthale)

Ja, det är en väldigt intressant fråga, verkligen, bra att du ställer den. Först och främst jag ska påpeka att molnbildningen är en väldigt komplex process. Så hur och när moln bildas beror inte bara på tillgången på vattenånga, men det beror också på temperatur, partiklar i atmosfären och så vidare. Det är ett komplext samspel mellan massa olika processer som är ickelinjära. Sen, även om varmare temperaturer innebär ökad vattenånga i atmosfären. Vi vet inte tillräckligt bra hur den ökade vattenångan fördelas globalt. Eftersom det handlar om att förstå förändringarna i atmosfäriska cirkulationen och sen för det tredje finns det också stora variationer när det gäller ändringar i molnens egenskaper, till exempel när vi har mer vattenånga skulle det leda till kraftigare regn och kortare molnens livslängd? Och skulle ökad vattenånga, orsaka moln och regn som varar längre? Så den är övergripande bilden är väldigt komplex globalt sett.

(Olivia Larsson)

Men man har ändå observerat liksom att det blir en minskning av molnighet?

(Abhay Devasthale)

Ja precis.

(Olivia Larsson)

Och den här minskningen blir liksom en positiv feedbackeffekt? Så det blir liksom varmare ändå då?

(Abhay Devasthale)

Alltså molnen globalt sett har en positiva återkoppling.

(Musik)

(Olivia Larsson)

Och du har ju tillsammans med några andra kollegor tidigare publicerat en vetenskaplig artikel om förändringar i molnbildning över Skandinavien och effekterna då på jordbruk och skogsbruk. Vill du berätta om vad resultatet var där?

(Abhay Devasthale)

Ja, jag ska börja med att säga att jord- och skogsbruket i Skandinavien påverkas av atmosfäriska klimatförändringar och till exempel nästan 90 % av Sveriges jordbruk är direkt rent bevattnat och tillgången på solljus också påverkar jordbruket. Och vad är intressant här är att den variabeln som styr både nederbörd och strålning är moln, så det är därför viktigt att vi förstår hur moln, nederbörd och solstrålning är delar av den totala klimatförändringar i Skandinavien. I den där studien har vi undersökt samspel mellan molnighet, nederbörd och inkommande solstrålning över Skandinavien under sommarmånaderna under se de senaste 40 åren. Och då alltså huvudbudskapet är att totala molnigheten har minskat över stora delar av Skandinavien under de senaste fyra decennierna. Men jag kan ge här då exempel på förändringar som kan vara intressanta ur jordbruksperspektivet.

(Olivia Larsson)

Ja, de de vill vu höra om.

(Abhay Devasthale)

Alltså vi ser att i april det håller på att bli klarare och ljusare över de östra och centrala delarna av Sverige. Även i vissa några delar av norra Sverige .Och jordbruksmarken kan potentiellt gynnas av dessa förändringarna på grund av ökad solstrålning och mindre molnighet i samband med ökade temperatur. Oodlingssäsongen kan börja lite tidigare i framtiden, men vi ser också några oroande trender. Till exempel håller det på att torrare, klarare och ljusare i juni över södra Sverige och där dominerar jordbruket faktiskt i södra Sverige. Vi vet att jordbruket under de sommarmånaderna är mycket känslig för de agrometeologiska variablerna, till exempel mängden och regelbundenhet i nederbörden under den högsta odlingssäsongen är viktig.

I juni är marktemperatur varmare och solstrålning som kommer på marken är också intensiv. Och samtidigt vattenbehovet för jordbruk är högre. Med tanke på att denna bakgrund, om det finns ytterligare minskad nederbörd och molnighet. Det skulle kunna leda till torka och ha negativa effekter på avkastning eller skörden.

(Olivia Larsson)

Resultatet blev ändå att odlingssäsongen kanske är tidigare, men att det också är mycket större risk för torka på sommaren.

(Musik)

(Olivia Larsson)

En annan region som du har kollat på och det var du inne lite på den förut. Det är Arktis och arktis är en väldigt känslig geografisk plats när vi pratar om klimatförändringar. Det är den platsen som värms snabbast, tre till fyra gånger snabbare uppvärmning än det globala genomsnittet. Där har du kollat på den här komplexiteten mellan havsisen och molnen. Och du har skrivit ett kapitel i boken “A climatological overview of clouds”. Vill du berätta vad du skrev i den?

(Abhay Devasthale)

Ja, tack alltså det är väldigt så att i den vetenskapliga världen ser vi ofta så att det som händer i Arktis stannar inte i Arktis. Och det är verkligen sant för att de senaste studierna visar att Arktis nog värms upp nästan fyra gånger mer än det globala genomsnittet.Och att havsisen smälter allt snabbare och det har naturligtvis stora konsekvenser för både väder och klimat, särskilt för länder som Sverige som geografiskt sett är faktiskt en del av Arktis. Och vi måste därför först förstå vad som orsakar denna temperatur “amplifikation” i Arktis.

Om vi tittar på moln i Arktis med hjälp av våra satellitdata så ser vi att molnigheten har ökat under de senaste 40 åren under höstmånaderna, det vill säga september till november.Och molnigheten har ökat precis över de regioner där havsisen smälter snabbare och vi anser att det finns en tydlig positiv återkoppling här. När havsisen smälter skapas gynnsamma förhållanden för molnbildning. Och när det bildas fler moln under de mörkare månaderna orsakar de mer uppvärmning och hav och isytan.

(Olivia Larsson)

Kan man säga att de fungerar lite som en isolation då? De isolerar värmen.

(Abhay Devasthale)

Ja precis de isolerar värmen, vilket leder till att havsisen smälter ytterligare och sen blir det ännu mer moln och så fortsätter, det har positiv återkoppling. Men det finns också en långsiktig effekt och det är att när vi har mer uppvärmning på grund av moln på hösten så förhindrar det en robust återhämtning av havsisen under vintern. Och den havsisen blir tunnare och därmed mer sårbar under nästa smältning säsong.

(Olivia Larsson)

Det här visar ju verkligen på typ den väldigt komplexa rollen som molnen har i klimatsystemet. Och jag tänkte att jag skulle försöka att bara liksom sammanfattar det hela lite så att man känner att man hänger med om man hör det för första gången. Så det vi pratade om nu det var ju att molnen fungerar som en positiv feedback effekt i Arktis för att de blir fler. Och att det blir varmare och havsisen smälter det är då gynnsamt för mer molnbildning och molnen där fungerar som en isolation för värmen. Eftersom att molnen ändå inte har den här egenskapen att de reflekterar bort solljuset på hösten när det ändå inte är någon sol i Arktis medans då globalt när vi pratade om den positiva återkopplingsmekanismer för molnen, då var det ju att när det blir färre moln till följd av att det blir varmare. Eller en del av att det blir färre moln är att det blir varmare, då så blir det liksom ännu varmare för att det blir mindre moln som reflekterar tillbaka solen så man får som Abhay sa förut, man får verkligen tänka på att vi pratar om globalt ibland och sen pratar vi om regionalt. Det har olika effekter om det blir mer eller mindre moln på olika platser och vid olika tidpunkter av året.

(Musik)

(Olivia Larsson)

Nu ska vi göra det hela ännu mer komplext för att vi ska ta in aerosolerna igen i ekvationen. Jag pratade ju om de i början av avsnittet, det är alltså de här små partiklarna som är så lätta att de finns i luften. Och i det första avsnittet som vi hade så pratade vi om att mänskliga utsläpp av aerosoler, alltså till följd av ja förbränning till exempel eller ja, olika typer av föroreningar. De har hjälpt till att maskera delar av den uppvärmningen som människan har bidragit till genom utsläpp av växthusgaser. För att de här aerosolerna då hjälper till att reflektera solljus och de har ihop med molnbildningen och jag tänker att du Abhay får berätta om det här.

(Abhay Devasthale)

De aerosolerna som finns i atmosfären, både naturliga och antropogena, de är oerhört viktiga för molnprocesserna. För att nästan varje molndroppe eller…

(Olivia Larsson)

Vänta, vad är molndroppe förresten?

(Abhay Devasthale)

Det är alltså, moln består av väldigt många små droppar.

(Olivia Larsson)

Vad är det droppar av vattenånga?

(Abhay Devasthale)

Ja, vattenångan som kondenseras. Och den här molndroppen eller ismoldpartikeln bildas på en aerosol så varje molndroppen har en areosolpartikel i sin kärna. Och aerosolkoncentrationen i atmosfären och deras egenskaper påverkar också molnens fysiska och mikrofysiska egenskaper, vilket kallas för aaresolernas indirekta effekter.

När till exempel aerosolkoncentrationen minskar kan molndropparna blir mindre i storlek och reflekterar mer solljus tillbaka till rymden, vilket kan ha en nettokylande effekt. Men det finns också absorberande aerosoler som till exempel sotpartiklar, de kan till och med bränna bort moln. Det finns vissa aerosoler till exempel sulfat- eller havssalt- som kan bli bra kärnor för molndroppar medan det finns andra aerosoler som damaerosoler som kan bli bra kedjor för molnispartiklar.

Jag ska också säga att det är inte bara själva molnbildning eller molnegenskaper, men aersolpartiklar påverkar också mycket nederbördsprocesserna och så detta övergripande samband mellan aerosoler och molnen är mycket, mycket komplicerat i verkligheten. Det är också ett forskningsområde som har en av de största osäkerheterna och inte bara i klimatmodellerna, men utan också i observationerna. Och jag ska kort säga här att tack vare de moderna satellitsensorerna, vi har samlat en enorm kunskap om samspelet mellan moln och aerosoler under de senaste två decennierna. Vi har nu satellitsensorer som kan kartlägga aerosolfördelning och deras optiska egenskaper på ett bra sätt. Men det tar naturligtvis mycket tid att överföra denna kunskap till klimatmodellerna.

(Olivia Larsson)

Men de här aerosolerna som människorna ofta släpper ut, alltså om man kollar på typ såhär Mumbai eller någonting, alltså när man ser att det är så himla mycket luftföroreningar. Vilken effekt får de på liksom molnbildning? De typerna av aerosoler?

(Abhay Devasthale)

Ja alltså det beror på aerosoltyp. Alltså om de är antropologena, som sulfat är det så som sagt att de kan bli bra kärnor för molndropparna, men om det är damm som kommer från till exempel öken så….

(Olivia Larsson)

Just det, det var det du sa, men om man tänker på vilken effekt får det här på klimatförändringarna?

(Abhay Devasthale)

För att, ja, de här aersolmolnprocesser de faktiskt sker på mycket kortare tidsskalor, men vi ska komma ihåg att sedan industrialisering har vi släppt ut enorma mängder emissioner i atmosfären.

(Olivia Larsson)

Menar du växthusgaser då?

(Abhay Devasthale)

Inte bara växthusgaser, men även andra gaser. Sedan bildas aerosolpartiklar och även själva partiklar har vi emitterat. Så även om vi har faktiskt minskat våra emissioner i många delar av världen släpper vi fortfarande ut stora mängder. Och detta innebär att vi har också påverkat molnen i det tidigare klimatet och i detta sammanhang försöker vi använda de historiska satellitdata för att förstå hur de förändringarna i molnens egenskaper kan relateras till förändringarna i aerosoler.

(Musik)

(Olivia Larsson)

Nu är vi redan framme vid slutet av det här avsnittet och jag ska försöka att sammanfatta det för att vi har pratat om en himla massa grejer idag. Du började Erik Engström att prata om de här långa tidsserierna som vi har och några av dem är upp till trehundra år och man kan med hjälp av de observera hur Sverige har blivit varmare och att Sverige har värmts upp mycket snabbare än genomsnittet i världen. Och det har att göra med att vi ligger så nära Arktis som är väldigt starkt påverkat av olika återkopplingsmekanismer, vilket vi kommer att ägna ett helt avsnitt framåt.

Och Abhay Devasthale har också pratat om de observationer som man kan göra med hjälp av satelliter och man ser att globalt att det blivit en minskning av moln, vilket kan ha en positiv återkopplingsmekanism och värma jorden ännu mer. Och att det här med molnen har vi också lärt oss att det är väldigt komplext så att i vissa delar som i Arktis så får en molnigare himmel istället en positiv återkopplingsmekanism och det kan fungerar mer som en isolation för värmen under hösten när molnen ändå inte kan reflektera något solljus eftersom att det inte finns något solljus att reflektera då.

(Olivia Larsson)

Vad säger ni om den sammanfattningen? Vill ni tillägga någonting?

(Erik Engström)

Bra sammanfattning. Tack.

(Olivia Larsson)

Okej, men tack så mycket för att ni ville vara med i det här avsnittet.

(Musik)

(Olivia Larsson)

Och du som har lyssnat, du har hört Erik Engström som är expert inom klimat och luftmiljö och du har hört av Abhay Devasthale som är forskare på moln och aerosoler också docent på Stockholms universitet och mig Olivia Larsson som har programlett det här. Och vi hörs nästa vecka, hoppas jag.

(Sofia Söderberg)

Du har lyssnat på en podd från SMHI - Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.