Vanliga frågor och svar om införandeprojektet för konsekvensbaserade vädervarningar

Du är alltid välkommen att kontakta oss med frågor, men i många fall kan du hitta svaret själv på denna sida. Här har vi har samlat alla vanliga frågor och svar om konsekvensbaserade vädervarningar. Sidan kommer att uppdateras kontinuerligt med nya frågor och svar under projektets gång.

Översvämmad väg

Vad är införandeprojekt konsekvensbaserade vädervarningar?

SMHI driver ett projekt i samverkan med samhällsaktörer från lokal, regional och central nivå för att införa konsekvensbaserade vädervarningar.

Konsekvensbaserade vädervarningar utgår från faktiska konsekvenser och är kopplade till regional påverkan.

Införandeprojektet ska resultera i ett nytt varningssystem och ett nytt sätt att arbeta med varningar som innebär en utvecklad samverkan mellan SMHI och andra samhällsaktörer vid allvarliga väderhändelser.

Vilka samhällsaktörer ingår i införandeprojektet?

Projektet att införa konsekvensbaserade vädervarningar drivs av SMHI i samverkan med samhällsaktörer från lokal, regional och central nivå. I projektets styrgrupp finns representanter från SMHI, MSB och försvarsdirektörsnätverket, ett nätverk bestående av chefer eller funktionsansvariga inom länsstyrelsernas krisberedskap.

Som samverkanspartner eller kontaktpersoner i projektet finns Polisen, Trafikverket, SOS Alarm, Skogsstyrelsen och Folkhälso-myndigheten samt representanter från länsstyrelser, kommuner och räddningstjänster.

Ska SMHI börja varna för mer än väder i och med införandet av konsekvensbaserade vädervarningar?

SMHI ska även i fortsättningen varna för väder. Med konsekvensbaserade vädervarningar varnar vi för väder när det förväntas bli konsekvenser av en viss allvarlighetsgrad i det aktuella området.

Ska alla SMHIs varningar göras om?

Det kommer att finnas varningstyper där en samverkan inför ett beslut inte är motiverat;

  • där kriterierna för att varna är fasta och beslutade genom internationella överenskommelser, till exempel sjövarningarna "Kuling", "Storm" och "Orkan".
  • där det enbart är vädermässiga faktorer som styr graden av påverkan, till exempel fjällvarningen "Frisk vind med stark kyleffekt".

Beslutet om varning fattas då i stället direkt av SMHI i en process liknande den som används idag.

När kommer införandet av konsekvensbaserade vädervarningar att ske?

Införandeprojektet startade 1 mars 2019 och pågår fram till slutet av 2020. Därefter sker en övergång till en driftsatt förvaltning för att den 5 april föra in konsekvensbaserade vädervarningar i SMHIs kontinuerliga varningsverksamhet.

Varför väljer SMHI att gå över till konsekvensbaserade vädervarningar?

En av SMHIs viktigaste uppgifter är att utfärda varningar när det finns risk för vädersituationer som kan orsaka störningar i samhället. Med konsekvensbaserade vädervarningar ökar förutsättningar för att samhället i tid ska rusta sig på rätt sätt genom att:

  • lokala och regionala aktörer får bättre beslutsunderlag som stärker förmågan att hantera allvarliga vädersituationer
  • enskilda personer får bättre möjligheter att förbereda sig inför besvärliga väderlägen

Varningsinformationen från SMHI och berörda aktörer till samhället kommer att bli tydligare, mer enhetlig och enklare att agera utifrån eftersom den bygger på en aktörsgemensam bedömning av faktiska, förväntade konsekvenser.

Hur skiljer sig konsekvensbaserade vädervarningar från dagens vädervarningar?

Konsekvensbaserade vädervarningar är mer regionalt anpassade och utgår från den påverkan som kan väntas i ett visst område.

Idag är kriterierna för att utfärda vädervarningar i stor utsträckning lika över hela landet, men får väldigt olika konsekvenser. En utfärdad varning för snö kan till exempel innebära olika grad av påverkan beroende på om den faller i Skåne eller Norrbotten. Med konsekvensbaserade vädervarningar kommer i stället varningen utfärdas för de snömängder som bedöms motsvara en viss påverkansgrad i det aktuella området.

Hur kommer det nya arbetssättet för att utfärda konsekvensbaserade vädervarningar att gå till?

Det nya sättet att arbeta med varningar innebär en utvecklad samverkan mellan SMHI och andra samhällsaktörer vid allvarliga väderhändelser och utgår från befintliga rutiner och samverkansformer inom det svenska krishanteringssystemet.

Metodiken bygger på att SMHI, inför beslut om att utfärda en varning, intensifierar samverkan med myndigheter och aktörer på lokal, regional och central nivå. Varje aktörs bedömning av förväntad påverkan och den samlade lägesbilden blir grunden för SMHIs vädervarning. Även andra aspekter kan vägas in i påverkansbedömningen, till exempel tid på dygnet, föregående eller efterföljande väder och kombinationer av olika väderparametrar.

Vid snabba väderförlopp, där behovet att snabbt komma ut med information till allmänheten, kommer det också att vara möjligt att publicera en varning innan en fullständig bedömningsprocess har genomförts.

Vilka konkreta förändringar kommer införandet av konsekvensbaserade vädervarningar att innebära för:

1. Medborgare

SMHI kommer att ge ut vädervarningar när det förväntas bli påverkan av en viss dignitet. Beroende på var du bor så kan det nya varningssystemet innebära att en vädervarning kan utfärdas vid andra väderförhållanden jämfört med idag. Fler faktorer som påverkar allvarlighetsgraden kan också vägas in i varningsbeslutet, till exempel om ett oväder sammanfaller med rusningstrafik, eller om kombinationen med de rådande mark eller väderförhållanden gör att det blir extra stora problem.

Exempel på förändringar:

  • För stora delar av Norrland kommer det att krävas mer snö än med nuvarande varningssystem innan SMHI ger ut en varning.
  • För personer som är på resa gäller det att vara medveten om att en varning av en viss nivå kan utfärdas vid andra förväntade mängder än vad som gäller i hemlänet. Varningen kommer dock att motsvara samma allvarlighetsgrad när det gäller förväntade störningar.

2. Länsstyrelser

det nya varningssystemet agerar Länsstyrelsen i sin roll som geografiskt områdesansvarig i länet och ansvarar för att ge en samlad återkoppling på SMHIs varningsförslag inför en varningssituation. För det kan de behöva samverka med andra regionala och lokala aktörer kring förväntad påverkan. Att agera i den här rollen ställer ökade krav på ett strukturerat arbetssätt och ett bedömningsstöd som svarar på hur ett län berörs av olika allvarliga vädersituationer. Detta tydliggör och underlättar i sin tur arbetet med förebyggande åtgärder och samordnade budskap.

3. Kommuner, räddningstjänster, myndigheter och andra aktörer med operativ beredskap för vädervarningar

För samtliga aktörer med operativ beredskap för vädervarningar innebär det nya varningssystemet en ökad delaktighet och större möjligheter att förbereda sin organisation på rätt sätt.

I samband med införandet av konsekvensbaserade varningar kommer nya rutiner och bedömningsstöd att behöva tas fram. En systematisk bedömning säkerställs då aktörerna i förväg har tänkt igenom möjlig påverkan i olika allvarliga vädersituationer.