Vanliga frågor och svar om förnyade vädervarningar

Här har vi har samlat  svar på vanliga frågor om konsekvensbaserade vädervarningar. Sidan uppdateras kontinuerligt. Du är alltid välkommen att kontakta oss med frågor, men i många fall kan du hitta svaret själv här.

Översvämmad väg

Ett förnyat system för vädervarningar  

  1.  Varför väljer SMHI att gå över till konsekvensbaserade vädervarningar?

En av SMHIs viktigaste uppgifter är att utfärda varningar när det finns risk för vädersituationer som kan orsaka störningar i samhället. Med konsekvensbaserade vädervarningar ökar förutsättningar för att samhället i tid ska rusta sig på rätt sätt genom att:
•    lokala och regionala aktörer får bättre beslutsunderlag som stärker förmågan att hantera allvarliga vädersituationer
•    enskilda personer får bättre möjligheter att förbereda sig inför besvärliga väderlägen
Varningsinformationen från SMHI och berörda aktörer till samhället kommer att bli tydligare, mer enhetlig och enklare att agera utifrån eftersom den bygger på en aktörsgemensam bedömning av faktiska, förväntade konsekvenser.

2. När kommer införandet av konsekvensbaserade vädervarningar att ske?

Den 14 april planerar vi att införa konsekvensbaserade vädervarningar i SMHIs kontinuerliga varningsverksamhet.

3. Hur skiljer sig konsekvensbaserade vädervarningar från dagens vädervarningar?

Idag utgår vi från kriterier som i många fall är satta från ett nationellt perspektiv, till exempel går vi ut med en klass 1 varning för snöfall när det förväntas en viss mängd snö oavsett var i landet som den kommer.
I det nya systemet kommer kriterierna att differentieras så att det till exempel krävs större snömängder för att gå ut med en varning i norra Sverige än om snön förväntas komma i Stockholm under rusningstid. Helt enkelt för att förutsättningarna ser olika ut.

Det geografiska området, där vädret väntas ge påverkan, presenteras för varje utfärdad varning med en skräddarsydd kartläggning, ett inritat område på varningskartan. Tidigare fördefinierade varningsdistrikt ersätts av mer detaljerade beskrivning av var vädret kan orsaka störningar.

När vi byter system så kommer vi att passa på att döpa om varningsnivåerna. Istället för klass 1, 2 och 3 kommer det att heta gul varning, orange varning och röd varning, där röd varning är den mest allvarliga. På så sätt blir det tydligare att de nya nivåerna betyder något annat. Vi bedömer också att det blir enklare att förstå vilken varningsgrad som är allvarligast.

4. Kommer det att finnas öppna data för konsekvensbaserade vädervarningar?

Ja. Sedan den 15 oktober finns en första version av API-dokumentation för SMHIs förnyade varningsdata tillgänglig på smhi.se. Tekniska användare kan med hjälp av dokumentationen och exempel med testdata börja förbereda sina system inför övergången till konsekvensbaserade vädervarningar som är planerad till april 2021. Efter övergången kommer nuvarande API inte fungera längre.
Följ de senaste datauppdateringarna på sida för öppna data på smhi.se


5. I grova drag – vilka blir skillnaderna för allmänheten?

SMHI kommer att ge ut vädervarningar när det förväntas bli påverkan av en viss dignitet. Beroende på var du bor så kan det nya varningssystemet innebära att en vädervarning kan utfärdas vid andra väderförhållanden jämfört med idag. Fler faktorer som påverkar allvarlighetsgraden kan också vägas in i varningsbeslutet, till exempel om ett oväder sammanfaller med rusningstrafik, eller om kombinationen med de rådande mark- eller väderförhållandena gör att det blir extra stora problem.

Exempel på förändringar:
•    För stora delar av Norrland kommer det att krävas mer snö än med nuvarande varningssystem innan SMHI ger ut en varning.
•    För personer som är på resa gäller det att vara medveten om att en varning av en viss nivå kan utfärdas vid andra förväntade mängder än vad som gäller i hemlänet. Varningen kommer dock att motsvara samma allvarlighetsgrad när det gäller förväntade störningar.

6. I grova drag – vilka blir skillnaderna för länsstyrelserna?

I det nya varningssystemet agerar Länsstyrelsen i sin roll som geografiskt områdesansvarig i länet och ansvarar för att ge en samlad återkoppling på SMHIs varningsförslag inför en varningssituation. För att göra det kan de behöva samverka med andra regionala och lokala aktörer kring förväntad påverkan. 

Mer information finns i Nationell vägledning för vädervarningar - samhällsaktörernas arbete, på smhi.se

7. I grova drag – vilka blir skillnaderna för kommuner, räddningstjänster, myndigheter och andra aktörer med operativ beredskap för vädervarningar?

För samtliga aktörer med operativ beredskap för vädervarningar innebär det nya varningssystemet en ökad delaktighet och större möjligheter att förbereda sin organisation på rätt sätt.

Mer information finns i Nationell vägledning för vädervarningar - samhällsaktörernas arbete, på smhi.se

8. Ska SMHI börja varna för mer än väder i och med införandet av konsekvensbaserade vädervarningar?

SMHI ska även i fortsättningen varna för väder. Med konsekvensbaserade vädervarningar varnar vi för väder när det förväntas bli konsekvenser av en viss allvarlighetsgrad i det aktuella området.

 

Förändringar i varningstjänsten på smhi.se och i SMHIs väderapp

9.  Hur kommer varningstjänsten på smhi.se och i SMHIs väderapp att förändras?

Bilden visar förändringen från varningsklasser 1, 2 och 3 till gul, orange och röd varning där röd är den allvarligaste.
De förnyade varningarna: gul, orange och röd, där röd är den mest allvarliga.

I nuvarande system heter varningsnivåerna klass 1, 2 och 3. Från april 2021 ändras detta till gul varning, orange varning och röd varning, där röd varning är den mest allvarliga.

”Risk” som fram till april 2021 utfärdas för allvarliga vädersituationer som har en förhöjd osäkerhet tas bort. Risk indikeras nu med blå färg på varningskartan. I motsvarande situationer i det nya varningssystemet kommer istället en varning att utfärdas och eventuella osäkerheter i prognosen beskrivs särskilt i varningstexten.

SMHI publicerar även "Meddelande" för specifika vädersituationer där endast särskilda riskgrupper berörs. SMHI publicerar från och med april 2021 meddelanden för: 
•    Risk för vattenbrist 
•    Höga temperaturer 
•    Brandrisk

De uppdaterade varningstjänsterna är tillgänglighetsanpassade så att så många som möjligt, oavsett förmåga, ska kunna ta del av varningsinformationen på ett självständigt sätt.

10 . Är nuvarande klass 1-varning detsamma som gul varning? Klass 2 detsamma som orange och klass 3 detsamma som röd varning?

Nej, klass-varning går inte att direkt överföra till en färgnivå i det förnyade varningssystemet. De nya varningarna baseras på bedömningar av helheten mer än på statiska värden. 
Det förnyade systemet innebär att samhällsaktörer och enskilda kan behöva agera redan vid gul varning.

11. Vilken information om aktuella varningar kommer jag att hitta på smhi.se och i SMHIs väderapp?

I varningstjänsten på smhi.se och i SMHIs väderapp kommer du att se;

  • Varningsnivå och varningstyp 

För varje varning finns beskrivningar av gällande varningsnivå (gul, orange eller röd) samt varningstyp. 

  • Konsekvenser av vädret 

Med varje vädervarning följer exempel på konsekvenser som förväntas i samband med aktuell väderhändelse. 

  • Varningsperiod 

Start- och sluttid för utfärdade vädervarningar beskrivs inom ramen för fyra dygn (idag och tre dygn framåt).

  • Vädrets förlopp 

För varje utfärdad varning presenteras en översiktlig beskrivning av vädrets förlopp samt vilken intensitet som förväntas. 

  • Varningsområden 

Det geografiska området, där vädret väntas ge påverkan, presenteras för varje utfärdad varning med en markering i varningskartan. Varningsområdet beskrivs inte som fasta distrikt längre.  skräddarsydd karta. 

12 . Vilka varningstyper finns i det förnyade systemet?

I det förnyade vädervarningssystemet finns följande varningstyper;
•    vind
•    vind på kalfjället
•    vind i kombination med snöfall (kalfjäll och lågland)
•    regn
•    snöfall
•    plötslig ishalka
•    åskoväder
•    höga temperaturer
•    stark kyleffekt
•    medelvind till havs – kuling, storm och orkan
•    högt vattenstånd
•    lågt vattenstånd
•    höga flöden
•    nedisning till havs
•    översvämning (Obs! Ny varningstyp)

Notera att det kan ske mindre justeringar av varningsnamnen fram till införandet i april 2021. Notera även att varning för högt vattenstånd i sjöar utgår och ersätts av varning för översvämning.


13 . Kommer det vara möjligt att prenumerera på varningar?
Ja, är du samhällsaktör går det bra att prenumerera via WIS. Det går också att prenumerera på varningar som push-notis via SMHIs väder-app.

Så går det till när varningar utfärdas  

14. Hur går det till när en vädervarning ska utfärdas enligt det förnyade systemet, vad är skillnaden jämfört med idag?

I dagens varningssystem fattas beslut om varning utifrån fasta värden som är gemensamma över hela landet. Detta medför att konsekvenserna av en viss varningsnivå varierar mycket.

Konsekvensbaserade vädervarningar innebär att beslut om varning fattas utifrån en bedömning av situationen som helhet. När man bedömer hur allvarlig en vädersituation kan bli så väger man in regionala förutsättningar och förhållanden. I ett område  som är anpassat efter att t ex det ofta är snörika vintrar är det inte relevant att varna vid samma mängder som i områden som sällan har snö. Likaså kan det vara mer relevant att varna om snön kommer tidigt på säsongen än om det kommer mitt i vintern. Till sin hjälp i bedömningen har  man vid behov differentierat tröskelvärden och identifierat riskfaktorer som det är viktigt att man tar hänsyn till.

Inför en varning bedöms också riskfaktorer, till exempel tid på dygnet eller säsongen när vädret uppstår. En viss kombination av oväder som leder till större påverkan kan också vara en riskfaktor. Detsamma gäller om det varit besvärligt väder dygnen innan aktuell varning. 

15. På vilket sätt kommer SMHI att samverka med regionala aktörer inför en vädervarning?

För att fånga upp lokal och regional påverkan inför beslut om varning införs ett nytt arbetssätt där SMHI samverkar med andra aktörer inför beslut om varning.

Det nya sättet att arbeta med varningar innebär en utvecklad samverkan mellan SMHI och andra samhällsaktörer vid allvarliga väderhändelser och utgår från befintliga rutiner och samverkansformer inom det svenska krishanteringssystemet.

Metodiken bygger på att SMHI, inför beslut om att utfärda en varning, intensifierar samverkan med myndigheter och aktörer på lokal, regional och central nivå. Varje aktörs bedömning av förväntad påverkan och den samlade lägesbilden blir grunden för SMHIs vädervarning. Även andra aspekter kan vägas in i påverkansbedömningen, till exempel tid på dygnet, föregående eller efterföljande väder och kombinationer av olika väderparametrar.

Vid snabba väderförlopp, där behovet att snabbt komma ut med information till allmänheten, kommer det också att vara möjligt att publicera en varning innan en fullständig besluts- och samverkansprocess har genomförts.
 

Samverkansprocess konsekvensbaserade vädervarningar

 

16. Ska alla vädervarningar beslutas genom samverkan?

Nej, det kommer att finnas varningstyper där en samverkan inför ett varningsbeslut inte är motiverat:
•    där kriterierna för att varna är fasta och beslutade, genom till exempel internationella överenskommelser. Ett exempel är vindvarningar till havs.
•    där det enbart är vädermässiga faktorer som styr graden av påverkan, till exempel varningen "Frisk vind med stark kyleffekt".
•    varningslägen med hög osäkerhet i geografisk placering och snabba förlopp, till exempel skyfallsliknande regn.
Beslutet om varning fattas då i stället direkt av SMHI i en process liknande den som används idag.

17. Vem ansvarar för det underlag som SMHI använder för att bedöma påverkan i ett län?

Det är SMHI som ansvarar för och förvaltar den information som förs in i SMHIs nationella bedömningsstöd, däremot tas underlaget fram i samverkan med till exempel länsstyrelserna.

18. Hur går utvärdering av en vädervarning till?

De länsstyrelser som har varit berörda av varningen ombeds av SMHI att göra en utvärdering genom att svara på ett antal frågor kring den upplevda varningssituationen.  Tillsammans med SMHIs egen prognosutvärdering ligger detta till grund för förbättringsförslag och mätetal. 

Kommunikation om det förnyade varningssystemet

19. När kommer SMHI att kommunicera mer aktivt till allmänheten om det förnyade varningssystemet?

Kommunikationen till allmänheten påbörjas i slutet av 2020 för att bli mer intensiv i början av 2021. Innan dess finns förstås basinformation om det förnyade systemet att hitta på https://www.smhi.se/omsmhi/om-smhi/konsekvensbaserade-vadervarningar

20. Hur kommer allmänheten att få information om det förnyade vädervarningssystemet?

Information kommer bland annat via SMHIs digitala kanaler - smhi.se och SMHIs sociala medie-kanaler. Kommunikation kommer också att ske genom medieaktiviteter. 

21. Vem har det övergripande ansvaret för kommunikationen till allmänheten om det förnyade varningssystemet?

Det är SMHI som har ansvaret för kommunikationen till allmänheten. För att nå ut brett finns behov av samverkan med vidareförmedlare, bland annat länsstyrelserna.

Om införandeprojektet konsekvensbaserade vädervarningar

22. Vad är införandeprojekt konsekvensbaserade vädervarningar?

SMHI driver ett projekt i samverkan med samhällsaktörer från lokal, regional och central nivå för att införa konsekvensbaserade vädervarningar.
Konsekvensbaserade vädervarningar utgår från faktiska konsekvenser och är kopplade till regional påverkan.
Införandeprojektet ska resultera i ett nytt varningssystem och ett nytt sätt att arbeta med varningar som innebär en utvecklad samverkan mellan SMHI och andra samhällsaktörer vid allvarliga väderhändelser.

23. Vilka samhällsaktörer ingår i införandeprojektet?

Projektet att införa konsekvensbaserade vädervarningar drivs av SMHI i samverkan med samhällsaktörer från lokal, regional och central nivå. I projektets styrgrupp finns representanter från SMHI, MSB och försvarsdirektörsnätverket. Försvarsdirektörsnätverket är ett nätverk som består av chefer eller funktionsansvariga inom länsstyrelsernas krisberedskap.
Som samverkanspartner eller kontaktpersoner i projektet finns MSB, Polisen, Trafikverket, SOS Alarm, Skogsstyrelsen och Folkhälsomyndigheten samt representanter från länsstyrelser, kommuner och räddningstjänster.

Larmtjänster

24. SMHI har ju både allmänna vädervarningar och larmtjänster – vad är det för skillnad?

Ett av SMHIs grunduppdrag (enligt myndighetens instruktion) är att utfärda varningar när väderutvecklingen väntas innebära risker för allmänheten och störningar i samhällsfunktioner. Medan SMHIs vädervarningar på smhi.se och i SMHIs väderapp ser till breda målgrupper, är SMHIs kundanpassade väderlarm till för verksamheter som är särskilt känsliga för oväder. Väderlarm är en abonnemangstjänst som skräddarsys efter kundens behov. Den som abonnerar på ett väderlarm kan till exempel ha anpassade gränsvärden för när larm ska aktiveras för till exempel vind, snö eller åska.

Mer om SMHIs väderlarm på smhi.se