Under två dagar utgjorde Kistamässan mötesplats för Sveriges samhällsaktörer inom säkerhet, krisberedskap och totalförsvar. Representanter från bland annat myndigheter, privata företag och kommuner träffades på seminarier och i utställningsmontrar för att lära sig mer, utbyta erfarenheter och skapa nya kontakter.
SMHI medverkade med en utställningsmonter samt ingick i seminarieprogrammet för att berätta om införandeprojekt konsekvensbaserade vädervarningar och vad det nya sättet att arbeta med vädervarningar innebär för olika aktörer.
– Syftet med att införa konsekvensbaserade vädervarningar är att ge bättre beslutsunderlag och öka samhällets förmåga att hantera allvarliga vädersituationer, säger Fredrik Linde, projektägare och chef för prognos- och varningstjänsten på SMHI.
– SMHI driver införandeprojektet i samverkan med samhällsaktörer från lokal, regional och central nivå. Mötesplats Samhällssäkerhet har varit ett väldigt bra tillfälle att både informera om projektet och utbyta tankar och idéer med aktörer på plats.
Förnyat arbetssätt och ökad samverkan fokus på SMHIs seminarium
Konsekvensbaserade vädervarningar innebär att SMHI gör en grundbedömning av vädersituationen som förmedlas till berörd länsstyrelse tillsammans med ett förslag på ett varningsbeslut. Länsstyrelsen bedömer sedan vilken påverkan som kan förväntas i länet. Beroende på den aktuella väderhändelsen involverar länsstyrelsen flera regionala och lokala aktörer i bedömningsarbetet.
Det nya arbetssättet var fokus i SMHIs seminarium om konsekvensbaserade vädervarningar den första konferensdagen. Camilla Palmér och Åsa Granström höll i seminariet.
– Det är genom ökad samverkan som berörda samhällsaktörer tillsammans kan bedöma en vädersituations påverkan på olika nivåer och skapa en gemensam lägesbild att kommunicera ut, säger Camilla Palmér, projektledare för införandeprojektet.
– Med det nya varningssystemet skapar vi bättre förutsättningar för samhället att rusta sig i tid, fortsätter Åsa Granström, Projektledare på SMHI.Efter seminariet var det flera personer från publiken som kom fram för att prata med Camilla och Åsa om det nya arbetssättet och vad det kommer att innebära för dem i praktiken.
Nyfikna på de nya vädervarningarna
I SMHIs utställningsmonter kunde besökare lära sig mer om konsekvensbaserade vädervarningar och ställa frågor till representanter från SMHIs prognos- och varningsenhet.
– Besökarna var nyfikna på vad konsekvensbaserade vädervarningar innebär och flera frågor handlade om hur de kommer att skilja sig från dagens vädervarningar, berättar Caroline Vahlberg, meteorolog på SMHI.
– En tydlig skillnad är att med konsekvensbaserade vädervarningar anpassas varningarna till regionala förhållanden i stället för att som idag utfärda dem utifrån i stort sett samma kriterier för hela landet. 10 cm snö i Kiruna får andra konsekvenser än 10 cm snö i Stockholm, förklarar hon.
– Konsekvensbaserade vädervarningar är fortfarande indelade i tre olika varningsnivåer men baseras på förväntad påverkan av den aktuella väderhändelsen. De tidigare varningsklasserna 1, 2 och 3 kommer att tas bort och ersättas med färgerna gul, orange och röd, förtydligar Sandra Fyrstedt, oceanograf på SMHI.
– Besökarna har reagerat positivt på förändringarna och att de nya vädervarningarna kommer att bidra till bättre möjligheter att kunna förbereda sig för lokala och regionala konsekvenser, summerar hon.
Start i april 2021
Införandeprojekt konsekvensbaserade vädervarningar startade 1 mars 2019 och pågår fram till mitten av 2021. I april 2021 startar det nya varningssystemet och konsekvensbaserade vädervarningar införs i SMHIs kontinuerliga varningsverksamhet. Då övergår även ett antal samhällsaktörer till det nya sättet att arbeta med vädervarningar.